Indice | Parole: Alfabetica - Frequenza - Rovesciate - Lunghezza - Statistiche | Aiuto | Biblioteca IntraText
Vittorio Bersezio
Le miserie 'd monsú Travet

IntraText CT - Lettura del testo

  • AT PRIM   Stanssa ant cà d'monssú Travet, porte a drita e a sinistra e al fond. Mobij pover. A j'è gnun an sena, as sent 'na masnà a piore.
    • Sena sesta   Brigida con un cavagn al brass a intra sghignassand con Barbarot e detti.
Precedente - Successivo

Clicca qui per nascondere i link alle concordanze

Sena sesta

 

Brigida con un cavagn al brass a intra sghignassand con Barbarot e detti.

 

BRIGIDA Ah! Ah! Chiel a l'ha veuja d'rije, monssú Barbarot.

BARBAROT I j dio ch'i son capace d'portela chila e 'l cavagn (a fa për ciapela).

BRIGIDA Ciuto! A jmonssú e madama.

BARBAROT (Contagera! ij padron).

MADAMA TRAVET J'eu già dive tante volte che a m'piaso nen côle familiarità con ij fieui...

BARBAROT Mi i son pa un fieul... cioè i veui che coma vsin... I sôma trovasse su d'la scala ch'i montavo ansema... Dël rest chila a sta ben, madama, e chiel d'co, monssú Travet?

TRAVET , grassie (a stranua).

BARBAROT Salute.

BRIGIDA Prosperità.

TRAVET Grassie. Com'elo ch'i seve vnua cosí tard?

BRIGIDA Tard? A l'è pa niente tard. I son dësgagiame tut lon ch'j'eu podú... J'eu sempre corú, e con la fioca s'le spale, j'assicuro c'a l'è pa un piasí...

TRAVET Coma! A s'è butasse a fioché?

BARBAROT Largh coma la man.

BRIGIDA E da a Porta Palass a j'è un bel tir d'lenga, e a fesse serve a j na veul!. A j'è 'na confusion a côl seralio!... Mi peui i son pa d'côle c'a pio macasia lon c'a j dan: mi i guardo ben e i mërcando...

TRAVET (volend interompe) Van ben...

BRIGIDA Ancheuj peui j'avia tante cose da pié. J'eu un cavagnon c'a taja 'l brass a portelo; e a tute ste scale j'assicuro c'a jnen da rie: a jpi d'sent scalin, e mi j'arivo an sima ch'j'eu pi nen d'fià.

BARBAROT (A s'n'acors).

BRIGIDA E ancora stamatin 'l pruché a l'ha fame speté côl poch e côl pro. (Madama contrarià a j fa d'segn).

TRAVET 'L pruché! Cosa ch'i seve andaita a dal pruché? I seve pa 'ndaita a feve la barba!

BRIGIDA O no sgnor. A l'è madama c'a l'ha mandame.

TRAVET Ti?

MADAMA TRAVET (Che gofa!) , a l'è 'na cosa da niente... A l'è për un vaset d'pomada.

BRIGIDA E për 'na tërssa finta e ij coch...

MADAMA TRAVET Adess a l'è nen 'l moment d'parlé d'ste robe.

BRIGIDA No sgnora. Ma mentre ch'i m'n'arcordo, ij direu che 'l pruché a m'ha dime c'a fasia tranta lire e c'a feissa 'l piasí d'paghelo.

TRAVET (Tranta lire! Che d'dnè sgairà!).

MADAMA TRAVET Va ben, va ben... Ma monssú Barbarot a sarà vnú për parlete a ti, Travet.

BARBAROT sgnora, a l'è vera... Prima d'tut già për ciamé d'soe neuve... Chiel a m'smia un po' anfreidà...

TRAVET Già; ma a l'è pa niente.

BARBAROT C'a suda: a j'è niente d'mei për j'anfreidor che sudé.

BRIGIDA Monssú, veullo ch'ij daga 'l cont?

TRAVET A jtemp. Andé a porté côla roba an cusina.

BRIGIDA sgnor.

TRAVET E subit 'l cafè.

BRIGIDA sgnor (via).

TRAVET Dunque, monssú Barbarot?

BARBAROT Eco...

MADAMA TRAVET Mi ij lasso an libertà.

BARBAROT No, no, i la prego, madama; i desidero giusta racomandeme d'co a chila.

MADAMA TRAVET A mi?

BARBAROT Monssú Travet, chiel a sa che mi i son stofi d' 'l sostituí procurator.

TRAVET : a m'ha già dimlo varie volte.

BARBAROT Côi prinsipai a son indiscrete coma tut: a veulo fene travajé... J'eu pensà d'feme d'co mi impiegato e j'eu dait 'na suplica për intré a côl ministero c'a jchiel.

TRAVET Oh'n'autra!

BARBAROT sgnor.

TRAVET Chiel a veul fesse impiegato për travajé pi poch. Ma salo nen c'a j na j'è 'na part d'ij impiegati c'a travajo coma d'martiri?

BARBAROT I lo seu pro, ma mi i guardreu d'buteme da l'autra part. Basta. Adess i dio a chiel sossí për rie; ma se mai i riesso, a vëdrà ch'i fareu me dover... E i son vnú apunto a preghelo chiel, e d'co chila madama, d'apogieme un poch.

TRAVET Mi! E coma veullo ch'i fassa?

MADAMA TRAVET E mi, cosa ch'j'eu da 'ntreje?

BARBAROT C'a l'abio passiensa un moment che an doi parole ij lo spiego. Mia nomina a dipend tuta da so cap d'division, monssú Travet, e mi i seu che lor a son motoben ligà con chiel, che sor comendator a ven soens a visiteie bele , e c'a l'ha për lor una considerassion tut a fait special. Se lor dunque, se chiel monssú Travet, se chila madama a l'aveisso la bontà, cosí, ciaciarand d' 'na cosa e d' 'n'autra, d' tombé 'l discors su mi e su mia domanda e d' quaicosa an me favor. I seu che 'l comendator a l'è 'n om d'prinssipi sever, forse un po' bigot...

MADAMA TRAVET No sgnor. A l'è 'n om comasdev c'a l'ha d'religion e d'bon costum.

BARBAROT A l'è lon ch'i volia . E ben, s'a ij feisso 'ntendi che mi i son un brav fiolass, con 'na bona condotta... Përchè an fatti a l'è peui parei, sanne. I son un po' sventà, a l'è vera... un po' mat, magara... un fieul alegher... ma a san 'l proverbi, chi c'a l'è alegher a l'è bon, e an fond i son un bon diavo c'a l'è nen capace d' mal a 'na mosca.

TRAVET No sicura: i seu ben c'a l'è parei, ma a l'ha un gran difett, e che ant un impiegh a podria porté d'pregiudissi a chiel e a d'autri.

BARBAROT Mi! Cosa c'a l'è?

TRAVET A l'è che... a s'ofend pa s'i j parlo da bon amis?

BARBAROT No, no: c'a parla pura senssa gena.

TRAVET A l'è un ciaciaron c'a sa nen moderé côla benedetti lenga, e patatich e patatach a dis tut lon c'a j ven an boca, a ripet tute le ciancie c'a cheui përlí, a na inventa chiel për mostresse un bel spirit e a guarda nen d'compromëtte magara 'l terss e 'l quart...

BARBAROT Cosa! A j smia che mi?

TRAVET S'a s'emendeissa d'côl difett, chiel a saria un d'ij fieui i pi amabij. A manca nen d'spirit e d'bele qualità, e a podria speré d' 'na bela cariera. E c'a s'n'arcorda ben, tuti côi ciaciaron për drit e për travers, a j'ariva un c'a s'n'acorso d'avei fait d'mal senssa voleilo e c'a s'pentisso trop tard d'nen avei savú tni la lenga a .

BARBAROT (Eh! a jpa d'mal; I son già piame 'na bela predica). Monssú Travet, a vëdrà che d'oravanti mi i sareu ant tute mie parole la prudenssa përsonificà. I spero che chiel vorrà nen rifudeme antant so apog.

TRAVET I lo daria ben volonté s'a valeissa quaicosa: ma coma veul-lo ch'j'ancala a racomandelo ad un cap d'division? Le racomandassion a s'fan a j'uguai o a j'inferior, mai a un superior!...

BARBAROT Un superior c'a jamis!

TRAVET Amis! J'ancalo nen a usé côla parola, parland d'sor comendator.

BARBAROT Ma anfin...

TRAVET A l'è inutil c'a insista. Mi j'eu nen la costuma d' no, quand ch'i peus . Dunque c'a m'na parla gnanca pi.

BARBAROT (Malgrassios!) Ma almen chila, madama... Una parolina dita da 'na bela sgnora a fa effet d'pi che...

MADAMA TRAVET Oh! mi i m'méscio nen ant côle cose , d'sicura.

BARBAROT (J'eu capila. I vaito 'l comendator, e quand ch'i lo vëda a vni bele , i veno mi a racomandeme da mi). C'a dia, monssú Travet, c'a m'fassa almeno 'l piasí d'guardé che strà c'a l'ha fait mia suplica, e s'i peuss avei quaich speranssa.

TRAVET Lolí : i peuss felo e i lo fas ben volonté. I m'informreu a l'ufissi, e se chiel a passa ancheuj i chërdo ch'i savreu dije quaicosa.

MADAMA TRAVET Ma dis, Nassio, I t'vas peui trop tard stamatin a l'ufissi.

TRAVET I speto mach sta stissa d'cafè. T'sas che s'i lo pio nen i stagh a males tut 'l ... Stamatin i son già 'nfreidame come un can.

BARBAROT Mi i j lasso an libertà. Cerea, madama (via).

TRAVET Dunque, Brigida? I seve o i seve nen?

BRIGIDA (da 'ndrinta) I vad. (Fora) Cosa c'a comanda?

TRAVET E sto cafè?

BRIGIDA ! a j veul autr! 'L feu a l'era dëstiss, e dnanss che la cafétiera a beuja a j va mes ora.

TRAVET Eh ! Passienssa. J'andreu via senssa pielo... J'eve ancora avanssà d'dnè d'an piassa?

BRIGIDA Oh! sgnor. (Sërcand ant la sacocia dël faudal) J'eu avanssà tut so.

TRAVET E ben demje , j'eu giusta d'bsogn d'moneda.

BRIGIDA C'a pia.

TRAVET Tut son a l'è ses sold!

BRIGIDA sgnor.

TRAVET Ma j'eu dave set lire...

BRIGIDA A j'è 'ndaje tut.

TRAVET Bosaron! I podôma pa spende tut lon noiaitri!

BRIGIDA J'avia tante cose da pié... A l'è tut car c'a fa sgiaj! Carn, euv, butir...

TRAVET Se d'butir i n'eve mach piane l'autr .

BRIGIDA Ah! sgnor; ma vëdlo... a l'è che... jer a jvnuje 'l gat, a sa ben côl gatass d'ij vsin, e a l'ha bërlicamlo.

TRAVET Eh! atenssion... Ma con tut lon a m'smia che set lire a sio trop!... Adess j'eu pressa, ma quand ch'i vnireu a i m'dareve 'l cont.

BRIGIDA Coma! Elo c'a s'fida nen d'mi?

TRAVET I m'fido, ma a m'è pi car vëde ciair ant mie cose.

BRIGIDA Cosa chërdlo? Ch'i sia 'na ladra forsse?

TRAVET I dio pa lon...

BRIGIDA I son 'na fia onesta, salo! I son già staita ant tante , e c'a valio un po' pi che côsta e che a m'dasio an man un po' pi d'dnè d'lon c'a m' chiel, e a j'è mai gnun c'a l'abia podú tant parei d'mi.

TRAVET Tant mei, tant mei, ma...

BRIGIDA E për la fedeltà, I m'na vanto, a jgnun c'a peussa steme dnanss...

TRAVET A sarà...

BRIGIDA E i tolero pi tost qualunque cosa che d'esse sospetà; e se a son nen content d'mi...

TRAVET finila...

BRIGIDA Mi i stagh pa vaire a gaveje l'incomod.

MADAMA TRAVET Sté ciuto 'na volta.

BRIGIDA No sgnora ch'i veui nen sté ciuto. Chërdne ch'i sia ambrojà a trouveme d'padron? J'eu tuti ij d'gent c'a m'stan apress a ofrime ij mei post d'Turin.. e mach jer bele sota la marghera a l'ha proponume la d'un cavajer, dova c'a jdomesti e carossé...

TRAVET Basta, basta, bosaron! Dème me capel e 'l parapieuva.

BRIGIDA (a va a pieie ant un canton) E a bsogna nen chërdsse, përchè ch'i son 'na povra fia, d'podeime mal pressié ch'i son bona a mia rason...

TRAVET I lo vëddo, i lo vëddo... Guardé ch'i m'guasti me capel. Dèlo ... côl parapieuva... Sporsíme côl feui d'carta rolà c'a j'è sul taolin.

BRIGIDA Dova?

TRAVET sul taolin... I seve vnua borgna?

BRIGIDA a j'è niente.

TRAVET O 'n'autra! (A va chiel). Bosaron! Dov'elo andait! J'eu butalo mi 'nsima. A l'è un travaj c'a pressa: i son stait su fina mes bot staneuit për finilo. (A cerca da tute part). E cosa ch'i sté piantà a guardeme? Agiuteme almen a sërchelo.

BRIGIDA I lo vëddo nen da gnune part.

TRAVET Astu nen vëdulo ti, Rosa, côl papè?

MADAMA TRAVET Mi no. A l'è 'l prim moment costsí ch'i veno d'd'.

TRAVET Voi j'eve tocà niente 'nsima?

BRIGIDA Mi no.

TRAVET A j'andaria ancora côla, ch'j'aveissa përdulo! Forse Maríanin a l'avrà ardrissalo. Marianin, Marianin!

 

 

 




Precedente - Successivo

Indice | Parole: Alfabetica - Frequenza - Rovesciate - Lunghezza - Statistiche | Aiuto | Biblioteca IntraText

Best viewed with any browser at 800x600 or 768x1024 on Tablet PC
IntraText® (V89) - Some rights reserved by EuloTech SRL - 1996-2007. Content in this page is licensed under a Creative Commons License