1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3010
Book Chapter:Verse
501 Num 8:7 | de skola låta raka hela sin kropp och två sina kläder
502 Num 8:22| leviterna in och förrättade sin tjänst vid uppenbarelsetältet
503 Num 9:13| så skall han utrotas ur sin släkt, eftersom han icke
504 Num 11:12| såsom spenabarnet bäres av sin vårdare, in i det land som
505 Num 11:28| Moses tjänare allt ifrån sin ungdom, tog då till orda
506 Num 11:29| därigenom att HERREN läte sin Ande komma över dem!"~
507 Num 12:12| förstörd, när det kommer ut ur sin moders liv."~
508 Num 13:22| bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen
509 Num 13:27| Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och
510 Num 14:36| bespeja landet, och som vid sin återkomst hade förlett hela
511 Num 15:25| inför HERRENS ansikte för sin ouppsåtliga synd.~
512 Num 16:30| i det att marken öppnar sin mun och uppslukar dem med
513 Num 16:32| 32. och jorden öppnade sin mun och uppslukade dem och
514 Num 16:38| fyrfat -- de mäns som genom sin synd förverkade sina liv --
515 Num 17:3 | stams familjer skall hava sin särskilda stav.~
516 Num 17:6 | gåvo honom alla var och en sin stav, tillsammans tolv stavar;
517 Num 17:9 | dem och togo var och en sin stav.~
518 Num 19:7 | två sina kläder och bada sin kropp i vatten; därefter
519 Num 19:8 | kläder i vatten och bada sin kropp i vatten, och vara
520 Num 20:1 | menigheten, kommo in i öknen Sin i den första månaden, och
521 Num 20:11| 11. Och Mose lyfte upp sin hand och slog på klippan
522 Num 20:11| och slog på klippan med sin stav två gånger; då kom
523 Num 22:21| upp, sadlade han alltså sin åsninna och följde med Moabs
524 Num 22:22| hindra honom, där han red på sin åsninna, åtföljd av två
525 Num 22:23| vägen med ett draget svärd i sin hand, vek hon av ifrån vägen
526 Num 22:27| och han slog åsninnan med sin stav.~
527 Num 22:31| vägen med ett draget svärd i sin hand. Då bugade han sig
528 Num 23:7 | 7. Då hör han upp sin röst och kvad:"Från Aram
529 Num 23:18| 18. Då hov han upp sin röst och kvad:"Stå upp,
530 Num 24:3 | 3. Och han hov upp sin röst och kvad: "Så säger
531 Num 24:15| 15. Och han hov upp sin röst och kvad: "Så säger
532 Num 24:20| se Amalek; då hov han upp sin röst och kvad: "En förstling
533 Num 24:21| kainéerna; då hov han upp sin röst och kvad: "Fast är
534 Num 24:23| 23. Och han lov åter upp sin röst och kvad:"O ve! Vem
535 Num 24:25| tillbaka hem; också Balak for sin väg.~~
536 Num 25:7 | menigheten och tog ett spjut i sin hand~
537 Num 25:13| för att han nitälskade för sin Gud och bragte försoning
538 Num 26:10| 10. varvid jorden öppnade sin mun och uppslukade dem jämte
539 Num 26:56| större eller mindre, få sin arvedel sig tillskiftad.~~
540 Num 27:14| detta därför att I, i öknen Sin, när menigheten tvistade
541 Num 27:14| vatten vid Kades, i öknen Sin.~~
542 Num 30:4 | kvinna, medan hon vistas i sin faders hus och ännu är ung,
543 Num 30:11| 11. Och om en kvinna i sin mans hus gör ett löfte,
544 Num 30:17| ännu är ung och vistas i sin faders hus.~~
545 Num 32:18| barn hava fått var och en sin arvedel.~
546 Num 32:30| med eder, så skola de få sin besittning ibland eder i
547 Num 33:11| och lägrade sig i öknen Sin.~
548 Num 33:12| de bröto upp från öknen Sin och lägrade sig i Dofka.~
549 Num 33:36| och lägrade sig i öknen Sin, det är Kades.~
550 Num 33:54| arvedel; var och en skall få sin del där lotten bestämmer
551 Num 34:3 | sidan sträcka sig från öknen Sin utmed Edom; och eder södra
552 Num 34:4 | Skorpionhöjden och gå fram till Sin och gå ut söder om Kades-Barnea.
553 Num 34:14| stam, dessa hava redan fått sin arvedel.~
554 Num 34:15| denna halva stam hava fått sin arvedel på andra sidan Jordan
555 Num 35:17| 17. Likaledes, om någon i sin hand har en sten med vilken
556 Num 35:18| 18. Eller om någon i sin hand har ett föremål av
557 Num 35:28| 28. Ty i sin fristad skall en dråpare
558 Num 35:28| till den ort där han har sin besittning.~
559 Num 36:3 | de komma att tillhöra får sin arvedel ökad; på detta sätt
560 Num 36:7 | behålla kvar var och en sin fädernestams arvedel.~
561 Num 36:9 | behålla kvar var och en sin arvedel."~~
562 Deu 1:16| om någon har en sak med sin broder eller med en främling
563 Deu 1:22| åt oss och sedan avgiva sin berättelse inför oss, angående
564 Deu 1:25| ned till oss och avgåvo sin berättelse inför oss och
565 Deu 1:31| bar dig, såsom en man bär sin son, hela den väg I haven
566 Deu 3:20| givit eder, var och en till sin besittning."~
567 Deu 3:24| du har begynt att låta sin tjänare se din storhet och
568 Deu 4:36| himmelen har han låtit dig höra sin röst för att undervisa dig,
569 Deu 4:36| jorden har han låtit dig se sin stora eld, och du har hört
570 Deu 4:37| efter dem, och själv med sin stora kraft förde dig ut
571 Deu 5:9 | tjäna dem; ty jag, HERREN, sin Gud, är en nitälskande Gud,
572 Deu 5:14| ej heller din son eller sin dotter, eller din tjänare
573 Deu 5:24| vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet,
574 Deu 5:24| oss se sin härlighet och sin storhet, och vi hava hört
575 Deu 7:12| därför låta sitt förbund och sin nåd bestå, vad han med ed
576 Deu 8:5 | dig, såsom en man fostrar sin son;~
577 Deu 11:6 | söner, huru jorden öppnade sin mun och uppslukade dem med
578 Deu 11:17| faller och marken icke giver sin gröda; och I skolen med
579 Deu 12:2 | I fördriven hava hållit sin gudstjänst, vare sig detta
580 Deu 12:30| vad sätt höllo dessa folk sin gudstjänst? Så vill också
581 Deu 13:13| som förföra invånarna i sin stad, i det att de säga: "
582 Deu 13:17| HERREN må vända sig ifrån sin vredes glöd och låta barmhärtighet
583 Deu 15:2 | långivare som har lånat något åt sin nästa skall då efterskänka
584 Deu 15:2 | nästa skall då efterskänka sin fordran. Han får då icke
585 Deu 15:2 | fordran. Han får då icke kräva sin nästa och broder, ty ett
586 Deu 15:8 | honom vad han behöver i sin brist.~
587 Deu 17:18| han har blivit uppsatt på sin konungatron, skall han hämta
588 Deu 17:19| lära att frukta Herren, sin Gud, så att han håller alla
589 Deu 18:7 | då göra tjänst i HERRENS, sin Guds, namn, likasom alla
590 Deu 18:10| icke finnas någon som låter sin son eller dotter gå genom
591 Deu 19:4 | vid liv; om någon dödar sin nästa utan vett och vilja,
592 Deu 19:5 | såsom när någon går med sin nästa ut i skogen för att
593 Deu 19:11| Men om någon bär hat till sin nästa och lägger sig i försåt
594 Deu 19:18| burit falskt vittnesbörd mot sin broder,~
595 Deu 19:19| honom som han hade tilltänkt sin broder: du skall skaffa
596 Deu 21:13| ditt hus och få begråta sin fader och sin moder en månads
597 Deu 21:13| få begråta sin fader och sin moder en månads tid; därefter
598 Deu 21:16| åt sina söner utskiftar sin egendom såsom arv, giva
599 Deu 21:17| 17. utan han skall såsom sin förstfödde erkänna sonen
600 Deu 21:18| son, som icke lyssnar till sin faders och sin moders ord,
601 Deu 21:18| lyssnar till sin faders och sin moders ord, och som, fastän
602 Deu 22:21| Israel, då hon bedrev otukt i sin faders hus: du skall skaffa
603 Deu 22:29| och taga henne själv till sin hustru, därför att han har
604 Deu 22:30| 30. Ingen skall taga sin faders hustru och lyfta
605 Deu 22:30| faders hustru och lyfta på sin faders täcke.~
606 Deu 23:15| har flytt till dig från sin herre skall du icke utlämna
607 Deu 24:3 | som har tagit henne till sin hustru dör,~
608 Deu 24:4 | henne, åter taga henne till sin hustru, sedan hon har låtit
609 Deu 24:13| ned, så att han kan hava sin mantel på sig när han ligger
610 Deu 24:15| är arm och längtar efter sin lön; han kan eljest ropa
611 Deu 24:16| en skall lida döden genom sin egen synd.~
612 Deu 25:2 | lägga sig ned, och skall i sin åsyn låta giva honom det
613 Deu 25:5 | hustru, och så äkta henne i sin broders ställe.~
614 Deu 25:7 | om mannen icke vill taga sin svägerska till äkta, så
615 Deu 25:7 | vägrar att upprätthålla sin broders namn i Israel; han
616 Deu 25:7 | han vill icke äkta mig i sin broders ställe."~
617 Deu 25:9 | man som icke vill uppbygga sin broders hus."~
618 Deu 25:11| hustru kommer för att hjälpa sin man mot den andre, när denne
619 Deu 25:11| och hon därvid räcker ut sin hand och fattar i hans blygd,~
620 Deu 27:16| den som visar förakt för sin fader eller sin moder. Och
621 Deu 27:16| förakt för sin fader eller sin moder. Och allt folket skall
622 Deu 27:17| Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke. Och allt
623 Deu 27:20| vare den som ligger hos sin faders hustru, ty han lyfter
624 Deu 27:20| hustru, ty han lyfter på sin faders täcke. Och allt folket
625 Deu 27:22| vare den som ligger hos sin syster, sin faders dotter
626 Deu 27:22| som ligger hos sin syster, sin faders dotter eller sin
627 Deu 27:22| sin faders dotter eller sin moders dotter. Och allt
628 Deu 27:23| vare den som ligger hos sin svärmoder. Och allt folket
629 Deu 27:24| den som lönnligen mördar sin nästa. Och allt folket skall
630 Deu 28:49| jordens ända. likt örnen i sin flykt,~
631 Deu 28:54| då så missunnsamt se på sin broder och på hustrun i
632 Deu 28:54| broder och på hustrun i sin famn och på de barn han
633 Deu 28:56| icke ens försökte sätta sin fot på jorden, hon skall
634 Deu 28:56| missunnsamt se på mannen i sin famn och på sin son och
635 Deu 28:56| mannen i sin famn och på sin son och sin dotter,~
636 Deu 28:56| famn och på sin son och sin dotter,~
637 Deu 29:23| omstörtades, då HERREN i sin vrede och harm omstörtade
638 Deu 32:10| honom i sitt beskärm och sin vård, han bevarade honom
639 Deu 32:10| han bevarade honom såsom sin ögonsten.~
640 Deu 32:11| 11. Likasom en örn lockar sin avkomma ut till flykt och
641 Deu 32:15| stinn. Han övergav Gud, sin skapare, och föraktade sin
642 Deu 32:15| sin skapare, och föraktade sin frälsnings klippa.~
643 Deu 32:37| klippan till vilken de togo sin tillflykt?~
644 Deu 32:51| vatten vid Kades, i öknen Sin, i det att I icke höllen
645 Deu 33:1 | Mose gav Israels barn före sin död;~
646 Deu 33:12| honom alltid, och som har sin boning mellan hans höjder."~~
647 Deu 33:24| sina bröder, och han doppe sin fot i olja.~
648 Deu 33:26| han fram på himmelen och i sin höghet på skyarna.~
649 Jos 4:18| vatten vände tillbaka till sin plats och nådde, såsom förut,
650 Jos 5:13| sig med ett draget svärd i sin hand. Då gick Josua fram
651 Jos 5:14| min herre att säga till sin tjänare?"~
652 Jos 7:26| så vände sig HERREN ifrån sin vredes glöd. Därav fick
653 Jos 8:18| ut lansen, som han hade i sin hand, mot staden.~
654 Jos 8:19| bröto med hast upp från sin plats och skyndade åstad,
655 Jos 8:19| så snart han räckte ut sin hand, och kommo in i staden
656 Jos 8:26| Josua drog icke tillbaka sin hand, med vilken han hade
657 Jos 9:4 | 4. togo också de sin tillflykt till list: de
658 Jos 9:15| menighetens hövdingar gåvo dem sin ed.~~
659 Jos 9:18| hövdingar hade givit dem sin ed vid HERREN, Israels Gud.
660 Jos 9:24| din Gud, hade tillsagt sin tjänare Mose att han ville
661 Jos 10:11| 11. Och när de så, under sin flykt för Israel, hade kommit
662 Jos 10:21| ingen vågade mer ens röra sin tunga mot någon av Israels
663 Jos 11:15| Såsom HERREN hade bjudit sin tjänare Mose, så hade Mose
664 Jos 13:8 | rubeniterna och gaditerna fått sin arvedel, den som Mose gav
665 Jos 14:3 | stammen hade av Mose fått sin arvedel på andra sidan Jordan,
666 Jos 15:1 | fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms
667 Jos 15:1 | Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.~
668 Jos 15:3 | Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om
669 Jos 15:17| intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.~
670 Jos 17:1 | 1. Och Manasse stam fick sin lott sålunda, ty han var
671 Jos 17:7 | 7. Och Manasse fick sin gräns bestämd sålunda: Den
672 Jos 18:2 | stammar som icke hade fått sin arvedel sig tillskiftad.~
673 Jos 18:7 | Manasse stam hava redan fått sin arvedel på andra sidan Jordan,
674 Jos 19:1 | deras släkter; och de fingo sin arvedel inom Juda barns
675 Jos 19:9 | skifte fingo Simeons barn sin arvedel, ty Juda barns lott
676 Jos 19:9 | därför fingo Simeons barn sin arvedel inom deras arvedel.~
677 Jos 19:47| Lesem för Dan, efter Dans, sin faders, namn.)~
678 Jos 20:4 | till stadsporten och omtala sin sak för de äldste i den
679 Jos 20:5 | vett och vilja har dödat sin nästa, och utan att förut
680 Jos 20:6 | tillbaka och komma till sin stad från vilken han har
681 Jos 21:40| Meraris barn, fingo på sin lott, efter sina släkter,
682 Jos 22:14| av dem var huvudman för sin familj inom Israels ätter.~
683 Jos 22:19| där HERRENS tabernakel har sin plats, och haven edra besittningar
684 Jos 22:32| israeliterna och avgåvo sin berättelse härom inför dem.~
685 Jos 24:28| folket gå, var och en till sin arvedel.~
686 Dom 1:3 | 3. Då sade Juda till sin broder Simeon: "Drag upp
687 Dom 1:13| intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.~
688 Dom 1:17| Men Juda tågade åstad med sin broder Simeon, och de slogo
689 Dom 2:6 | barn åstad var och en till sin arvedel, för att taga landet
690 Dom 2:19| från sina gärningar och sin hårdnackenhet.~
691 Dom 3:7 | ögon och glömde HERREN, sin Gud, och tjänade Baalerna
692 Dom 3:16| detta under sina kläder vid sin högra länd.~
693 Dom 3:18| folket som hadeburit dem gå sin väg.~
694 Dom 3:20| dig." Då stod han upp från sin stol.~
695 Dom 3:21| 21. Men Ehud räckte ut sin vänstra hand och tog svärdet
696 Dom 3:21| hand och tog svärdet från sin högra länd och stötte det
697 Dom 3:24| Sedan, då han hade gått sin väg, kommo Eglons tjänare,
698 Dom 3:24| han något avsides bestyr i sin sommarkammare." ~
699 Dom 4:15| och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots.~
700 Dom 4:21| tältplugg och tog en hammare i sin hand, gick därefter sakta
701 Dom 5:26| 26. Sin hand räckte hon ut efter
702 Dom 5:26| hon ut efter tältpluggen, sin högra hand efter arbetshammaren
703 Dom 6:5 | Ty de drogo ditupp med sin boskap och sina tält och
704 Dom 6:21| ut staven som han hade i sin hand och rörde med dess
705 Dom 6:27| om dagen, av rädsla för sin faders hus och för männen
706 Dom 6:31| Gud, så utföre han själv sin sak, eftersom denne har
707 Dom 6:32| det man sade: "Baal utföre sin sak mot honom, eftersom
708 Dom 7:8 | gå hem, var och en till sin hydda; han behöll allenast
709 Dom 7:11| lägret." Så gick han då med sin tjänare Pura ned till förposterna
710 Dom 7:21| stodo stilla, var och en på sin plats, runt omkring lägret.
711 Dom 8:10| befunno sig i Karkor och hade sin här hos sig, vid pass femton
712 Dom 8:20| Sedan sade han till Jeter, sin förstfödde: "Stå upp och
713 Dom 8:21| Salmunna. Och han tog för sin räkning de prydnader som
714 Dom 8:27| efod och satte upp den i sin stad, Ofra; och hela Israel
715 Dom 8:32| ålder och blev begraven i sin fader Joas' grav i det abiesritiska
716 Dom 8:34| barn tänkte icke på HERREN, sin Gud, som hade räddat dem
717 Dom 9:1 | Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och
718 Dom 9:5 | Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte
719 Dom 9:7 | berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade
720 Dom 9:21| att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.~~
721 Dom 9:27| och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko,
722 Dom 9:48| och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren
723 Dom 9:49| också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek,
724 Dom 9:54| Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till
725 Dom 9:56| Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina
726 Dom 11:37| hon sade ytterligare till sin fader: "Uppfyll dock denna
727 Dom 11:38| sina väninnor och begrät sin jungfrudom på bergen.~
728 Dom 11:39| vände hon tillbaka till sin fader, och han förfor då
729 Dom 13:6 | in och omtalade detta för sin man och sade: "En gudsman
730 Dom 13:7 | från moderlivet ända till sin död.'"~~
731 Dom 13:10| åstad och berättade det för sin man; hon sade till honom: "
732 Dom 13:11| Manoa stod upp och följde sin hustru; och när han kom
733 Dom 13:22| 22. Och Manoa sade till sin hustru: "Nu måste vi dö,
734 Dom 14:2 | därifrån, omtalade han det för sin fader och moder och sade: "
735 Dom 14:3 | filistéerna?" Simson sade till sin fader: "Skaffa mig denna,
736 Dom 14:5 | 5. Och Simson gick med sin fader och moder ned till
737 Dom 14:6 | han icke hade någonting i sin hand; men han talade icke
738 Dom 14:6 | men han talade icke om för sin fader och moder vad han
739 Dom 14:9 | han gick, han kom så till sin fader och moder och gav
740 Dom 14:19| vände tillbaka upp till sin faders hus.~
741 Dom 14:20| som han hade haft till sin särskilda följesven.~
742 Dom 15:1 | pågick, ville Simson besöka sin hustru, och förde med sig
743 Dom 15:15| frisk; och han räckte ut sin hand och tog den, och med
744 Dom 16:16| ansatte honom med denna sin begäran och plågade honom
745 Dom 16:17| yppade så för henne hela sin hemlighet och sade till
746 Dom 16:18| hade yppat för henne hela sin hemlighet, sände hon bud
747 Dom 16:18| har nu yppat för mig hela sin hemlighet." Då kommo filistéernas
748 Dom 16:23| anställa en stor offerfest åt sin gud Dagon och göra sig glada,
749 Dom 16:24| honom, lovade de likaledes sin gud och sade: "Vår gud har
750 Dom 16:30| de som han så dödade vid sin död voro flera än de som
751 Dom 17:2 | 2. Denne sade till sin moder: "De ett tusen ett
752 Dom 17:3 | silversiklarna tillbaka åt sin moder. Men hans moder sade: "
753 Dom 17:4 | penningarna tillbaka åt sin moder. Då tog hans moder
754 Dom 17:8 | man vandrade bort ifrån sin stad, Bet-Lehem i Juda,
755 Dom 17:8 | han kunde bo; och under sin färd kom han till Efraims
756 Dom 17:11| behandlade den unge mannen såsom sin son.~
757 Dom 18:2 | Så sände då Dans barn ur sin släkt fem män, uttagna bland
758 Dom 18:26| Därefter fortsatte Dans barn sin väg; och när Mika såg att
759 Dom 18:29| staden namnet Dan efter sin fader Dan, som var son till
760 Dom 19:2 | och gick ifrån honom till sin faders hus i Bet-Lehem i
761 Dom 19:3 | tillbaka; och han hade med sig sin tjänare och ett par åsnor.
762 Dom 19:3 | Hon förde honom då in i sin faders hus, och när kvinnans
763 Dom 19:5 | sade kvinnans fader till sin måg: "Vederkvick dig med
764 Dom 19:9 | gjorde sig redo att resa med sin bihustru och sin tjänare,
765 Dom 19:9 | resa med sin bihustru och sin tjänare, sade hans svärfader,
766 Dom 19:10| gjorde sig redo och reste sin väg, och kom så fram till
767 Dom 19:11| framliden, sade tjänaren till sin herre: "Kom, låt oss taga
768 Dom 19:13| han sade ytterligare till sin tjänare: "Kom, låt oss försöka
769 Dom 19:25| på honom; då tog mannen sin bihustru och förde henne
770 Dom 19:27| gick ut för att fortsätta sin färd, fick han se sin bihustru
771 Dom 19:27| fortsätta sin färd, fick han se sin bihustru ligga vid ingången
772 Dom 19:29| fattade han en kniv och tog sin bi- hustru och styckade
773 Dom 20:8 | Ingen av oss må gå hem till sin hydda, ingen må begiva sig
774 Dom 20:33| bakhåll bröto fram ifrån sin plats vid Maare-Geba.~
775 Dom 21:1 | Ingen av oss skall giva sin dotter till hustru åt någon
776 Dom 21:6 | Israels barn ömkade sig över sin broder Benjamin och sade: "
777 Dom 21:23| begåvo de sig tillbaka till sin arvedel och byggde åter
778 Dom 21:24| därifrån, var och en till sin stam och sin släkt, och
779 Dom 21:24| och en till sin stam och sin släkt, och drogo ut därifrån,
780 Dom 21:24| därifrån, var och en till sin arvedel.~~
781 Rut 1:1 | Bet-Lehem i Juda åstad med sin hustru och sina båda söner
782 Rut 1:5 | efter sina båda söner och sin man.~
783 Rut 1:7 | vistats. Men när de nu gingo sin väg fram, för att komma
784 Rut 1:8 | hem igen, var och en till sin moder.~
785 Rut 1:9 | att I mån finna ro, var i sin mans hus." Därefter kysste
786 Rut 1:14| i gråt. Och Orpa kysste sin svärmoder till avsked, men
787 Rut 1:15| till sitt folk och till sin gud; vänd ock du tillbaka
788 Rut 1:22| kom då Noomi tillbaka med sin sonhustru, moabitiskan Rut,
789 Rut 2:1 | Noomi hade en frände på sin mans sida, en rik man av
790 Rut 2:18| 18. Och hon tog sin börda och gick in i staden,
791 Rut 2:19| dig!" Då berättade hon för sin svärmoder hos vem hon hade
792 Rut 2:20| 20. Då sade Noomi till sin sonhustru: "Välsignad vare
793 Rut 2:22| 22. Då sade Noomi till sin sonhustru Rut: "Ja, det
794 Rut 2:23| avslutade. Men hon bodde hos sin svärmoder.~
795 Rut 3:2 | natt kastar han korn på sin tröskplats.~
796 Rut 3:16| 16. Och när hon kom till sin svärmoder, sade denna: "
797 Rut 4:7 | sådant avtal, drog av sig sin sko och gav den åt den andre;
798 Rut 4:8 | och han drog därvid av sig sin sko.~
799 Rut 4:16| tog barnet och lade det i sin famn och blev dess sköterska.~
800 1Sa 1:3 | sig år efter år upp från sin stad för att tillbedja och
801 1Sa 1:4 | Elkana. Och han plägade giva sin hustru Peninna och alla
802 1Sa 1:4 | hennes söner och döttrar var sin andel av offret; ~
803 1Sa 1:9 | medan prästen Eli satt på sin stol vid dörren till HERRENS
804 1Sa 1:10| 10. och i sin djupa bedrövelse begynte
805 1Sa 1:18| dina ögon." Så gick kvinnan sin väg och fick sig mat, och
806 1Sa 1:19| till Rama. Och Elkana kände sin hustru Hanna, och HERREN
807 1Sa 1:22| med ditupp, utan sade till sin man: "Jag vill vänta, till
808 1Sa 1:23| då hustrun hemma och gav sin son di, till dess hon skulle
809 1Sa 2:10| ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin
810 1Sa 2:10| sin konung, han upphöjer sin smordes horn. ~
811 1Sa 2:13| hade en treuddig gaffel i sin hand;~
812 1Sa 2:19| till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att
813 1Sa 2:20| som hon utbad sig genom sin bön till HERREN." Och så
814 1Sa 2:25| Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville
815 1Sa 3:2 | kunde se, låg och sov på sin plats,~
816 1Sa 3:9 | Samuel gick och lade sig på sin plats.~~
817 1Sa 4:10| och flydde var och en till sin hydda, och nederlaget blev
818 1Sa 4:13| han kom dit, satt Eli på sin stol vid sidan av vägen
819 1Sa 4:21| ark var tagen, så ock på sin svärfader och sin man.~
820 1Sa 4:21| ock på sin svärfader och sin man.~
821 1Sa 5:11| får komma tillbaka till sin plats igen och icke dödar
822 1Sa 6:5 | Kanhända tager han då bort sin tunga hand från eder, så
823 1Sa 7:2 | från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim förflöt
824 1Sa 8:11| vagnar och hästar, till sin tjänst, eller ock skola
825 1Sa 8:22| Gån hem, var och en till sin stad."~
826 1Sa 9:3 | honom; därför sade Kis till sin son Saul: "Tag med dig en
827 1Sa 9:7 | 7. Då sade Saul till sin tjänare: "Men om vi gå dit,
828 1Sa 9:10| 10. Saul sade till sin tjänare: "Ditt förslag är
829 1Sa 10:1 | 1. Och Samuel tog sin oljeflaska och göt olja
830 1Sa 10:1 | smort dig till furste över sin arvedel.~
831 1Sa 10:16| 16. Saul svarade sin farbroder: "Han omtalade
832 1Sa 12 | Samuel avlägger räkenskap för sin förvaltning och talar till
833 1Sa 12:7 | angående allt gott som HERREN i sin rättfärdighet har gjort
834 1Sa 12:9 | Men när de glömde HERREN, sin Gud, sålde han dem i Siseras
835 1Sa 13:2 | gå hem, var och en till sin hydda.~
836 1Sa 13:20| om han ville låta vässa sin lie eller sin plogbill eller
837 1Sa 13:20| låta vässa sin lie eller sin plogbill eller sin yxa eller
838 1Sa 13:20| eller sin plogbill eller sin yxa eller sin skära,~
839 1Sa 13:20| plogbill eller sin yxa eller sin skära,~
840 1Sa 14:1 | Jonatan, Sauls son, sade till sin vapendragare: "Kom, låt
841 1Sa 14:1 | han omtalade det icke för sin fader.~
842 1Sa 14:6 | 6. Och Jonatan sade till sin vapendragare: "Kom, låt
843 1Sa 14:12| eder!" Då sade Jonatan till sin vapendragare: "Följ mig
844 1Sa 14:27| ut staven som han hade i sin hand och doppade dess ända
845 1Sa 14:34| och en före fram till mig sin oxe och sitt får, och slakten
846 1Sa 14:52| krigsduglig man tog han honom i sin tjänst.~
847 1Sa 16:20| killing, och sände detta med sin son David till Saul.~
848 1Sa 17:6 | bar en lans av koppar på sin rygg.~
849 1Sa 17:15| och gick hem för att vakta sin faders får i Bet-Lehem.~
850 1Sa 17:17| Nu sade Isai en gång till sin son David: "Tag för dina
851 1Sa 17:25| och åt honom vill han giva sin dotter, och hans faders
852 1Sa 17:30| till en annan och upprepade sin fråga, och folket gav honom
853 1Sa 17:34| tjänare har gått i vall med sin faders får; om då ett lejon
854 1Sa 17:40| 40. Och han tog sin stav i handen och valde
855 1Sa 17:40| ur bäcken och lade dem i sin herdeväska och i barmen,
856 1Sa 17:40| herdeväska och i barmen, och tog sin slunga i handen; därefter
857 1Sa 17:49| 49. Och David stack sin hand i väskan och tog därur
858 1Sa 17:51| därvid hade något svärd i sin hand. Sedan sprang David
859 1Sa 17:57| hade filistéens huvud i sin hand.~
860 1Sa 18:2 | mer vända tillbaka till sin faders hus.~
861 1Sa 18:4 | kläder, ända till sitt svärd, sin båge och sitt bälte~
862 1Sa 18:13| honom till överhövitsman i sin här; han blev så folkets
863 1Sa 18:27| måg. Och Saul gav honom så sin dotter Mikal till hustru.~
864 1Sa 19 | Jonatans försök att blidka sin fader. Sauls förnyade mordanslag
865 1Sa 19:1 | 1. Och Saul talade med sin son Jonatan och med alla
866 1Sa 19:4 | talade till Davids bästa med sin fader Saul och sade till
867 1Sa 19:4 | må icke försynda sig på sin tjänare David ty han har
868 1Sa 19:5 | 5. Han tog ju sin själ i sin hand och slog
869 1Sa 19:5 | 5. Han tog ju sin själ i sin hand och slog ned filistéen,
870 1Sa 20 | sista försök att försona sin fader med David. Förnyelse
871 1Sa 20:6 | göra ett hastigt besök i sin stad, Bet-Lehem, där hela
872 1Sa 20:6 | där hela släkten nu firar sin årliga offerfest.'~
873 1Sa 20:17| besvor David ytterligare vid sin kärlek till honom, ty han
874 1Sa 20:25| 25. Konungen satte sig på sin vanliga sittplats, platsen
875 1Sa 20:27| därefter, sade Saul till sin son Jonatan: "Varför har
876 1Sa 20:32| 32. Jonatan svarade sin fader Saul och sade till
877 1Sa 20:38| tog upp pilen och kom till sin herre.~
878 1Sa 22:15| Icke må konungen lägga mig, sin tjänare, och hela min faders
879 1Sa 24:8 | ur grottan och fortsatt sin färd,~
880 1Sa 24:20| Ty när någon träffar på sin fiende, plägar han då låta
881 1Sa 24:20| plägar han då låta honom gå sin väg i ro? HERREN vedergälle
882 1Sa 25:2 | fanns då en man som hade sin boskapsskötsel i Karmel,
883 1Sa 25:12| Davids män om och gingo sin väg; och när de hade kommit
884 1Sa 25:19| komma efter eder." Men för sin man Nabal sade hon intet
885 1Sa 25:20| 20. När hon nu red på sin åsna och kom ned i en hålväg
886 1Sa 25:29| fienders liv må han lägga i sin slunga och slunga det bort. ~
887 1Sa 25:39| mig, och som har bevarat sin tjänare från att göra vad
888 1Sa 25:39| han önskade få henne till sin hustru.~
889 1Sa 25:42| med hast och satte sig på sin åsna, likaledes de fem tärnor
890 1Sa 25:44| 44. Men Saul hade givit sin dotter Mikal, Davids hustru,
891 1Sa 26:5 | platsen där Saul låg med sin härhövitsman Abner, Ners
892 1Sa 26:9 | honom; ty vem har uträckt sin hand mot HERRENS smorde
893 1Sa 26:10| draga ut i strid och så få sin bane;~
894 1Sa 26:12| huvudgärd, och sedan gingo de sin väg. Men ingen såg eller
895 1Sa 26:15| är ju en man som icke har sin like i Israel. Varför har
896 1Sa 26:18| jagar min herre så efter sin tjänare? Vad har jag då
897 1Sa 26:19| min herre konungen höra sin tjänares ord: Om det är
898 1Sa 26:25| utföra." Därefter gick David sin väg, och Saul vände tillbaka
899 1Sa 29:4 | kunna göra sig behaglig för sin herre än genom dessa mäns
900 1Sa 30:2 | allenast fört bort dem och gått sin väg.~
901 1Sa 30:6 | hämtade styrka hos HERREN, sin Gud.~
902 1Sa 30:22| av dem må allenast taga sin hustru och sina barn med
903 1Sa 31:4 | 4. Och Saul sade till sin vapendragare: "Drag ut ditt
904 2Sa 2:13| Där stannade de på var sin sida om dammen.~
905 2Sa 3:5 | Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes
906 2Sa 3:27| detta for att hämnas sin broder Asaels blod.~
907 2Sa 4:5 | på dagen, medan han låg i sin middagssömn.~
908 2Sa 4:7 | i huset, när han låg på sin vilobädd i sovkammaren,
909 2Sa 5:9 | 9. Sedan tog David sin boning på borgen och kallade
910 2Sa 6:6 | Nakonslogen, räckte Ussa ut sin hand mot Guds ark och fattade
911 2Sa 8:10| 10. sände han sin son Joram till konung David
912 2Sa 8:13| David kom tillbaka från sin seger över araméerna, gjorde
913 2Sa 9:11| min herre konungen bjuder sin tjänare." "Ja", svarade
914 2Sa 10:3 | Ammons barns furstar till sin herre Hanun: "Menar du att
915 2Sa 10:10| folket överlämnade han åt sin broder Absai, vilken med
916 2Sa 11:4 | hon hade helgat sig från sin orenhet. Sedan återvände
917 2Sa 11:13| sitt läger tillsammans med sin herres tjänare, och gick
918 2Sa 11:26| höll hon dödsklagan efter sin man.~
919 2Sa 12:24| 24. Och David tröstade sin hustru Bat-Seba och gick
920 2Sa 13:2 | 2. Ja, Amnon kom för sin syster Tamars skull i en
921 2Sa 13:8 | Tamar gick då åstad till sin broder Amnons hus, där denne
922 2Sa 13:10| bar dem in i kammaren till sin broder Amnon.~
923 2Sa 13:20| Så stannade då Tamar i sin broder Absaloms hus i svår
924 2Sa 13:25| icke gå, utan gav honom sin avskedshälsning.~
925 2Sa 13:29| satte sig var och en på sin mulåsna och flydde.~
926 2Sa 13:37| David sörjde hela tiden sin son.~
927 2Sa 14:7 | Giv hit honom som slog ned sin broder, så att vi få döda
928 2Sa 14:7 | därför att han har tagit sin broders liv och dräpt honom;
929 2Sa 14:11| konungen tänka på HERREN, sin Gud, så att blodshämnaren
930 2Sa 14:13| eftersom konungen icke låter sin förskjutne son komma tillbaka.~
931 2Sa 14:15| skall konungen uppfylla sin trälinnas önskan.~
932 2Sa 14:16| konungen skall lyssna till sin trälinna och rädda mig från
933 2Sa 14:19| konungen: "Har icke Joab sin hand med i allt detta?"
934 2Sa 14:22| eftersom konungen uppfyller sin tjänares önskan."~
935 2Sa 15:5 | för honom, räckte han ut sin hand och fattade i honom
936 2Sa 16:22| så gick Absalom in till sin faders bihustrur inför hela
937 2Sa 17:18| Då gingo båda med hast sin väg och kommo in i en mans
938 2Sa 17:18| mans hus i Bahurim, som på sin gård hade en brunn; i den
939 2Sa 17:21| Men sedan de hade gått sin väg, stego de andra upp
940 2Sa 17:23| följde hans råd, sadlade han sin åsna och stod upp och for
941 2Sa 17:23| stod upp och for hem till sin stad, och sedan han hade
942 2Sa 17:23| död, blev han begraven i sin faders grav.~~
943 2Sa 18:9 | tjänares väg. Absalom red då på sin mulåsna; och när mulåsnan
944 2Sa 18:9 | mulåsnan som han satt på sprang sin väg.~
945 2Sa 18:14| Därefter tog han tre spjut i sin hand och stötte dem i Absaloms
946 2Sa 18:17| flydde, var och en till sin hydda.~
947 2Sa 18:28| människor som hade upplyft sin hand mot min herre konungen!"~
948 2Sa 19:2 | konungen var bedrövad för sin sons skull.~
949 2Sa 19:8 | hade flytt, var och en till sin hydda. ~
950 2Sa 19:23| Och konungen gav honom sin ed därpå. ~
951 2Sa 20:1 | drage hem, var och en till sin hydda." ~
952 2Sa 20:2 | Juda män höllo sig till sin konung och följde honom
953 2Sa 20:3 | förblevo de nu instängda till sin dödsdag och levde redan
954 2Sa 20:10| det svärd som Joab hade i sin andra hand, gav denne honom
955 2Sa 20:22| staden, var och en till sin hydda. Och Joab vände tillbaka
956 2Sa 21:2 | Israels barn hade givit dem sin ed, hade Saul, i sin nitälskan
957 2Sa 21:2 | dem sin ed, hade Saul, i sin nitälskan för Israels barn
958 2Sa 21:10| tog Rispa, Ajas dotter, sin sorgdräkt och hade den till
959 2Sa 22:7 | Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst,
960 2Sa 22:14| himmelen den Högste lät höra sin röst.~
961 2Sa 22:17| 17. Han räckte ut sin hand från höjden och fattade
962 2Sa 22:31| är han för alla som taga sin tillflykt till honom. ~
963 2Sa 23:21| honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet
964 2Sa 23:23| Och David insatte honom i sin livvakt.~~
965 2Sa 24:16| Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för
966 2Sa 24:21| min herre konungen till sin tjänare?" David svarade: "
967 1Ko 1:10| Natan, Benaja, hjältarna och sin broder Salomo inbjöd han
968 1Ko 1:40| blåste på flöjter och visade sin glädje med ett så stort
969 1Ko 1:47| har tillbett, nedböjd på sin säng;~
970 1Ko 1:49| och gingo bort, var och en sin väg.~
971 1Ko 1:51| att han icke skall döda sin tjänare med svärd.'"~
972 1Ko 2:1 | David skulle dö, bjöd han sin son Salomo och sade:~
973 1Ko 2:4 | Om dina barn hava akt på sin väg, så att de vandra inför
974 1Ko 2:4 | allt sitt hjärta och av all sin själ, då' -- sade han -- '
975 1Ko 2:12| Och Salomo satte sig på sin fader Davids tron, och han
976 1Ko 2:19| och satte sig därefter på sin stol; man ställde ock fram
977 1Ko 2:22| Salomo svarade och sade till sin moder: "Varför begär du
978 1Ko 2:40| stod Simei upp och sadlade sin åsna och begav sig till
979 1Ko 3:3 | HERREN och vandrade efter sin fader Davids stadgar, utom
980 1Ko 3:8 | räknas eller täljas för sin myckenhets skull.~
981 1Ko 3:20| tjänarinna sov, och lade honom i sin famn, men sin döde son lade
982 1Ko 3:20| lade honom i sin famn, men sin döde son lade hon i min
983 1Ko 4:7 | var och en hade årligen sin månad, då han skulle sörja
984 1Ko 4:27| nämnda fogdarna sörjde var sin månad för konung Salomos
985 1Ko 4:28| travarna förde de, var och en i sin ordning, till det ställe
986 1Ko 5:1 | smord till konung efter sin fader; ty Hiram hade alltid
987 1Ko 5:3 | bygga något hus åt HERRENS, sin Guds, namn, för de krigs
988 1Ko 6:8 | mellersta sidokammaren hade sin plats på husets södra sida,
989 1Ko 7:28| sidolister, vilka sidolister hade sin plats mellan hörnlisterna.~
990 1Ko 7:31| 31. Sin öppning hade det inom kransstycket,
991 1Ko 8:15| HERREN, Israels Gud, som med sin hand har fullbordat vad
992 1Ko 8:15| har fullbordat vad han med sin mun lovade min fader David,
993 1Ko 8:25| allenast dina barn hava akt på sin väg, så att de vandra inför
994 1Ko 8:31| någon försyndar sig mot sin nästa och man ålägger honom
995 1Ko 8:35| namn och omvända sig från sin synd, när du bönhör dem,~
996 1Ko 8:44| folk drager ut i strid mot sin fiende, på den väg du sänder
997 1Ko 8:48| allt sitt hjärta och av all sin själ, i sina fienders land --
998 1Ko 8:56| goda som han lovade genom sin tjänare Mose.~
999 1Ko 8:59| att han skaffar rätt åt sin tjänare och rätt åt sitt
1000 1Ko 8:66| som HERREN hade gjort mot sin tjänare David och sitt folk
1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3010 |