1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3010
Book Chapter:Verse
1501 Psa 68:6 | änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,~
1502 Psa 68:24| låta dina hundars tunga få sin del av fienderna."~~
1503 Psa 68:34| Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.~
1504 Psa 70:4 | Må de vända tillbaka i sin skam, som säga: "Rätt så,
1505 Psa 73:4 | ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.~
1506 Psa 73:8 | håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor
1507 Psa 73:9 | 9. Med sin mun stiga de upp i himmelen,
1508 Psa 77:10| eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.~~
1509 Psa 77:18| vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro
1510 Psa 78:18| i det de begärde mat för sin lystnad.~
1511 Psa 78:26| ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden
1512 Psa 78:28| sitt läger, runt omkring sin boning.~~
1513 Psa 78:30| ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten
1514 Psa 78:36| inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom
1515 Psa 78:36| skrymtade för honom med sin tunga.~
1516 Psa 78:38| Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin
1517 Psa 78:38| sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.~
1518 Psa 78:49| 49. Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse
1519 Psa 78:50| 50. Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke
1520 Psa 78:56| 56. Men i sin gensträvighet frestade de
1521 Psa 78:60| 60. Och han försköt sin boning i Silo, det tält
1522 Psa 78:61| 61. han gav sin makt i fångenskap och sin
1523 Psa 78:61| sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.~~
1524 Psa 78:62| pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.~
1525 Psa 78:69| 69. Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen,
1526 Psa 78:70| 70. Och han utvalde sin tjänare David och tog honom
1527 Psa 78:71| sitt folk, och för Israel, sin arvedel.~
1528 Psa 83:9 | till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela.~~
1529 Psa 84:6 | människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg
1530 Psa 85:13| och vårt land skall giva sin gröda.~
1531 Psa 93:3 | strömmarna hava upphävt sin röst, ja, strömmarna upphäva
1532 Psa 94:14| förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.~
1533 Psa 95:4 | Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder
1534 Psa 95:7 | det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå
1535 Psa 96:13| rättfärdighet och folken med sin trofasthet.~
1536 Psa 98:1 | Han har vunnit seger med sin högra hand och med sin väldiga
1537 Psa 98:1 | med sin högra hand och med sin väldiga arm.~
1538 Psa 98:2 | 2. HERREN har låtit sin frälsning bliva kunnig,
1539 Psa 98:2 | kunnig, han har uppenbarat sin rättfärdighet för hedningarnas
1540 Psa 98:3 | 3. Han har tänkt på sin nåd och trofasthet mot Israels
1541 Psa 99:4 | 4. Och konungen i sin makt älskar vad rätt är.
1542 Psa 100:3 | sitt folk och till får i sin hjord.~
1543 Psa 101:5 | som i hemlighet förtalar sin nästa, honom vill jag förgöra;
1544 Psa 102:17| Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;~
1545 Psa 102:20| han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN
1546 Psa 102:27| förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.~~
1547 Psa 103:19| 19. HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans
1548 Psa 104:10| dalarna, mellan bergen togo de sin väg.~
1549 Psa 104:11| vildåsnorna släcka i dem sin törst.~
1550 Psa 104:12| från trädens grenar höja de sin röst.~~
1551 Psa 104:21| ryta efter rov och begära sin föda av Gud.~
1552 Psa 104:23| Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete
1553 Psa 104:26| 26. Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som
1554 Psa 105:9 | slöt med Abraham och på sin ed till Isak.~~
1555 Psa 105:22| binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste
1556 Psa 105:26| 26. Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han
1557 Psa 105:42| tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.~~
1558 Psa 106:8 | namns skull, för att göra sin makt kunnig.~
1559 Psa 106:20| 20. sin ära bytte de bort mot bilden
1560 Psa 106:21| 21. De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort
1561 Psa 106:26| 26. Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att
1562 Psa 106:43| men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos
1563 Psa 106:43| egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.~~
1564 Psa 106:45| förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.~
1565 Psa 107:6 | de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem
1566 Psa 107:13| de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem
1567 Psa 107:19| de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem
1568 Psa 107:23| havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;~
1569 Psa 107:28| de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut
1570 Psa 107:37| vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.~
1571 Psa 107:42| orättfärdighet måste tillsluta sin mun.~~
1572 Psa 108:8 | 8. Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera,
1573 Psa 109:2 | 2. Ty sin ogudaktiga mun, sin falska
1574 Psa 109:2 | Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit
1575 Psa 109:11| 11. Må ockraren få i sin snara allt vad han äger,
1576 Psa 110:5 | skall krossa konungar på sin vredes dag.~
1577 Psa 111:2 | begrundas av alla som hava sin lust i dem.~
1578 Psa 112:1 | som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.~
1579 Psa 112:5 | lån, den som stöder all sin sak på rätt!~
1580 Psa 115:7 | icke; de hava intet ljud i sin strupe.~
1581 Psa 118:8 | 8. Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än
1582 Psa 118:9 | 9. Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än
1583 Psa 119:9 | skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han
1584 Psa 127:5 | när de mot fiender föra sin talan i porten.~
1585 Psa 129:7 | skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare
1586 Psa 129:7 | hand, ingen kärvbindare sin famn,~
1587 Psa 131:2 | såsom ett avvant barn i sin moders famn, ja, såsom ett
1588 Psa 132:13| Sion, där vill han hava sin boning.~
1589 Psa 135:4 | Jakob åt sig, Israel till sin egendom.~
1590 Psa 136:22| 22. till arvedel åt sin tjänare Israel, ty hans
1591 Psa 137:5 | så förgäte min högra hand sin tjänst.~~
1592 Psa 144:12| 12. När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor,
1593 Psa 146:4 | 4. Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka
1594 Psa 147:10| 10. Han har icke sin lust i hästens styrka, hans
1595 Psa 147:18| då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då
1596 Psa 149:2 | Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde
1597 Psa 149:2 | Sions barn fröjde sig över sin konung.~
1598 Ord 1:5 | på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den
1599 Ord 1:19| som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet. ~
1600 Ord 1:20| på torgen låter hon höra sin röst.~
1601 Ord 1:22| länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna
1602 Ord 1:32| 32. Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga
1603 Ord 1:32| fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.~
1604 Ord 2:17| henne som har övergivit sin ungdoms vän och förgätit
1605 Ord 2:17| ungdoms vän och förgätit sin Guds förbund.~
1606 Ord 3:12| agar han, likasom en fader sin son, som han har kär. ~
1607 Ord 3:16| 16. Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra
1608 Ord 3:16| hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära. ~
1609 Ord 3:32| men med de redliga har han sin umgängelse.~
1610 Ord 4:18| klarhet, till dess dagen når sin höjd;~
1611 Ord 5:22| missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.~
1612 Ord 5:23| lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han
1613 Ord 6:8 | bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden
1614 Ord 6:8 | samlar under skördetiden in sin mat.~
1615 Ord 6:29| med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad
1616 Ord 7:13| till honom med fräckhet i sin uppsyn:~
1617 Ord 7:20| 20. Sin penningpung tog han med
1618 Ord 7:22| föres bort till straffet för sin dårskap;~
1619 Ord 8:1 | ropar, och förståndet höjer sin röst.~
1620 Ord 9:2 | 2. Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin,
1621 Ord 9:3 | utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens
1622 Ord 9:14| ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,~
1623 Ord 9:15| 15. för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas
1624 Ord 9:15| vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:~
1625 Ord 10:1 | ordspråk.En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig
1626 Ord 10:1 | men en dåraktig son är sin moders bedrövelse. ~
1627 Ord 10:8 | oförnuftiga läppar går till sin undergång.~~
1628 Ord 10:10| oförnuftiga läppar går till sin undergång. ~
1629 Ord 10:14| 14. De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges
1630 Ord 11:5 | hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den
1631 Ord 11:6 | de trolösa fångas genom sin egen lystnad. ~
1632 Ord 11:9 | 9. Genom sin mun fördärvar den gudlöse
1633 Ord 11:9 | mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd
1634 Ord 11:12| vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd
1635 Ord 11:26| 26. Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket,
1636 Ord 11:26| folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer
1637 Ord 11:28| 28. Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall,
1638 Ord 11:31| Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket
1639 Ord 12:4 | 4. En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig
1640 Ord 12:6 | de redliga räddas genom sin mun.~~
1641 Ord 12:11| 11. Den som brukar sin åker får bröd till fyllest,
1642 Ord 12:14| 14. Sin muns frukt får envar njuta
1643 Ord 12:15| Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta,
1644 Ord 12:16| som är klok, han döljer sin skam~~
1645 Ord 12:23| 23. En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan
1646 Ord 12:26| 26. Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas
1647 Ord 13:1 | 1. En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare
1648 Ord 13:2 | 2. Sin muns frukt får envar njuta
1649 Ord 13:3 | 3. Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv,
1650 Ord 13:8 | 8. Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning
1651 Ord 13:23| men mången förgås genom sin orättrådighet.~~
1652 Ord 13:24| spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar
1653 Ord 14:8 | vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft,
1654 Ord 14:10| Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan
1655 Ord 14:12| 12. Mången håller sin väg för den i rätta, men
1656 Ord 14:18| hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva
1657 Ord 14:21| Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men
1658 Ord 14:32| 32. Genom sin ondska kommer de ogudaktige
1659 Ord 15:5 | Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som
1660 Ord 15:20| 20. En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig
1661 Ord 15:20| människa är den som föraktar sin moder. ~
1662 Ord 15:21| oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig
1663 Ord 15:21| men en förståndig man går sin väg rätt fram. ~
1664 Ord 16:17| det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.~~
1665 Ord 16:25| 25. Mången håller sin väg för den rätta, men på
1666 Ord 16:29| Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in
1667 Ord 17:18| den som går i borgen för sin nästa. ~
1668 Ord 17:19| överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter
1669 Ord 17:24| 24. Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens
1670 Ord 17:25| 25. En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter
1671 Ord 18:1 | Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt
1672 Ord 18:17| Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer
1673 Ord 18:20| 20. Av sin muns frukt får envar sin
1674 Ord 18:20| sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad
1675 Ord 19:4 | arme bliver övergiven av sin vän. ~
1676 Ord 19:13| 13. En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas
1677 Ord 19:16| liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.~~
1678 Ord 19:24| 24. Den late sticker sin hand i fatet, men gitter
1679 Ord 19:26| 26. Den som övar våld mot sin fader eller driver bort
1680 Ord 19:26| fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig
1681 Ord 20:6 | som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan
1682 Ord 20:14| köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.~~
1683 Ord 20:24| människa förstår icke själv sin väg. ~
1684 Ord 20:28| genom mildhet stöder han sin tron. ~
1685 Ord 21:2 | 2. Var man tycker sin väg vara den rätta, men
1686 Ord 21:20| och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig
1687 Ord 21:23| 23. Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar
1688 Ord 21:23| som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv
1689 Ord 22:4 | 4. Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i
1690 Ord 22:29| man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att
1691 Ord 23:5 | det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.~~
1692 Ord 24:7 | porten kan han icke upplåta sin mun.~~
1693 Ord 24:18| det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.~~
1694 Ord 25:13| budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker
1695 Ord 25:18| bär falskt vittnesbörd mot sin nästa. ~
1696 Ord 25:27| och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.~~
1697 Ord 26:2 | 2. Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger
1698 Ord 26:14| och den late vänder sig i sin säng.~~
1699 Ord 26:15| 15. Den late sticker sin hand i fatet, men finner
1700 Ord 26:19| är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "
1701 Ord 26:25| 25. Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom
1702 Ord 27:14| 14. Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida
1703 Ord 27:18| och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.~~
1704 Ord 28:2 | 2. För sin överträdelses skull får
1705 Ord 28:7 | sällskap med slösare gör sin fader skam.~~
1706 Ord 28:10| väg, han faller själv i sin grop; men de ostraffliga
1707 Ord 28:10| men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är. ~
1708 Ord 28:17| bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa
1709 Ord 28:19| 19. Den som brukar sin åker får bröd till fyllest;
1710 Ord 28:23| ynnest, mer än den som gör sin tunga hal. ~
1711 Ord 28:24| 24. Den som plundrar sin fader eller sin moder och
1712 Ord 28:24| plundrar sin fader eller sin moder och säger: "Det är
1713 Ord 29:3 | Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som
1714 Ord 29:5 | 5. Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett
1715 Ord 29:11| 11. Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise
1716 Ord 29:15| oupptuktat barn drager skam över sin moder. ~
1717 Ord 29:21| någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så
1718 Ord 29:26| av HERREN får var och en sin rätt.~~
1719 Ord 30:5 | en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.~
1720 Ord 30:11| släkte där man förbannar sin fader, och där man icke
1721 Ord 30:11| och där man icke välsignar sin moder;~
1722 Ord 30:12| fastän det icke har avtvått sin orenlighet;~
1723 Ord 30:17| 17. Den som bespottar sin fader och försmår att lyda
1724 Ord 30:17| fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna
1725 Ord 30:23| tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.~~
1726 Ord 30:25| men de bereda om sommaren sin föda;~
1727 Ord 30:31| en konung i spetsen för sin här. ~
1728 Ord 31:7 | och höra upp att tänka på sin vedermöda.~~
1729 Ord 31:20| den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina
1730 Ord 31:26| 26. Sin mun upplåter hon med vishet,
1731 Ord 31:26| har vänlig förmaning på sin tunga.~~
1732 Pre 1:18| grämelse; och den som förökar sin insikt, han förökar sin
1733 Pre 1:18| sin insikt, han förökar sin plåga.~
1734 Pre 2:21| skicklighet har utstått sin möda, så måste hon dock
1735 Pre 2:21| så måste hon dock lämna sin del åt en annan som icke
1736 Pre 2:24| göra sig goda dagar under sin möda. Jag insåg att också
1737 Pre 3 | 3 Kapitlet~Allt går sin givna gång, och allt är
1738 Pre 3:1 | 1. Allting har sin tid, och vart företag under
1739 Pre 3:1 | företag under himmelen har sin stund.~
1740 Pre 3:2 | 2. Födas har sin tid, och dö har sin tid.
1741 Pre 3:2 | har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid,
1742 Pre 3:2 | har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade
1743 Pre 3:2 | rycka upp det planterade har sin tid.~
1744 Pre 3:3 | 3. Dräpa har sin tid, och läka har sin tid.
1745 Pre 3:3 | har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid,
1746 Pre 3:3 | har sin tid. Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin
1747 Pre 3:3 | sin tid, och bygga upp har sin tid.~
1748 Pre 3:4 | 4. Gråta har sin tid, och le har sin tid.
1749 Pre 3:4 | har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid,
1750 Pre 3:4 | le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.~
1751 Pre 3:4 | har sin tid, och dansa har sin tid.~
1752 Pre 3:5 | Kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar
1753 Pre 3:5 | och samla ihop stenar har sin tid. Taga i famn har sin
1754 Pre 3:5 | sin tid. Taga i famn har sin tid, och avhålla sig från
1755 Pre 3:5 | avhålla sig från famntag har sin tid.~
1756 Pre 3:6 | 6. Söka upp har sin tid, och tappa bort har
1757 Pre 3:6 | tid, och tappa bort har sin tid. Förvara har sin tid,
1758 Pre 3:6 | har sin tid. Förvara har sin tid, och kasta bort har
1759 Pre 3:6 | tid, och kasta bort har sin tid.~
1760 Pre 3:7 | 7. Riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin
1761 Pre 3:7 | sin tid, och sy ihop har sin tid. Tiga har sin tid, och
1762 Pre 3:7 | ihop har sin tid. Tiga har sin tid, och tala har sin tid.~
1763 Pre 3:7 | har sin tid, och tala har sin tid.~
1764 Pre 3:8 | 8. Älska har sin tid, och hata har sin tid.
1765 Pre 3:8 | har sin tid, och hata har sin tid. Krig har sin tid, och
1766 Pre 3:8 | hata har sin tid. Krig har sin tid, och fred har sin tid.~~
1767 Pre 3:8 | har sin tid, och fred har sin tid.~~
1768 Pre 3:9 | 9. Vad förmån av sin möda har då den som arbetar?~~
1769 Pre 3:11| har han gjort skönt för sin tid, ja, han har ock lagt
1770 Pre 3:13| njuta vad gott är under all sin möda, så är också detta
1771 Pre 3:17| och allt vad man gör har sin tid hos honom.~
1772 Pre 4:9 | två få större vinning av sin möda.~
1773 Pre 4:10| kan ju den andre resa upp sin medbroder. Men ve den ensamme,
1774 Pre 5:12| hopsparad rikedom kan bliva sin ägare till skada.~
1775 Pre 5:14| 14. Sådan som han kom ur sin moders liv måste han själv
1776 Pre 5:14| naken som han kom, och för sin möda får han alls intet
1777 Pre 5:18| och att göra sig till godo sin del och att vara glad under
1778 Pre 5:18| och att vara glad under sin möda, så är också detta
1779 Pre 6:2 | och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av
1780 Pre 7:13| är att visheten behåller sin ägare vid liv.~~
1781 Pre 7:16| rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången
1782 Pre 7:16| som länge har fått leva i sin ondska.~~
1783 Pre 8:6 | 6. Ty vart företag har sin tid och sitt sätt, och en
1784 Pre 8:8 | ogudaktigheten icke rädda sin man.~~
1785 Pre 8:10| ogudaktiga fingo komma i sin grav och gå till vila, under
1786 Pre 9:6 | deras avund hava redan nått sin ände, och aldrig någonsin
1787 Pre 9:12| Ty människan känner icke sin tid, lika litet som fiskarna,
1788 Pre 9:15| denne räddade staden genom sin vishet. Dock, sedan tänkte
1789 Pre 10:12| besvärjaren intet gagn av sin konst.~~
1790 Pre 10:13| 12. Med sin muns ord förvärvar den vise
1791 Pre 10:20| 19. Till sin förlustelse håller man gästabud,
1792 Pre 12:6 | människan skall fara till sin eviga boning och gråtarna
1793 Hog 1:2 | give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer
1794 Hog 1:12| Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus
1795 Hog 1:12| fest, sprider min nardus sin doft.~
1796 Hog 2:11| är förliden och har gått sin kos.~
1797 Hog 2:12| och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.~
1798 Hog 2:13| redan i blom, de sprida sin doft. Stå upp, min älskade,
1799 Hog 2:16| jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.~
1800 Hog 3:8 | och en har sitt svärd vid sin länd, till värn mot nattens
1801 Hog 4:16| ut. Må min vän komma till sin lustgård och äta dess ädla
1802 Hog 5:1 | bruden svarar och beskriver sin brudgum för Jerusalems döttrar
1803 Hog 5:4 | 4. Min vän räckte in sin hand genom luckan; då rördes
1804 Hog 6:1 | Min vän har gått ned till sin lustgård, till sina välluktrika
1805 Hog 6:1 | blomstersängar, för att låta sin hjord beta i lustgårdarna
1806 Hog 6:2 | vän är min, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
1807 Hog 6:2 | 6. --Brudgummen jämför sin brud med andra v.7--8. --
1808 Hog 6:8 | min duva, min fromma, hon, sin moders endaste, hon, sin
1809 Hog 6:8 | sin moders endaste, hon, sin fostrarinnas utkorade. När
1810 Hog 7 | 5.-- Brudgummen talar om sin kärlek och om bruden v.
1811 Hog 7:13| 13. Kärleksäpplena sprida sin doft, och vid våra dörrar
1812 Hog 8:5 | hitupp från öknen, stödd på sin vän?"Där under äppelträdet
1813 Jes 1:3 | 3. En oxe känner sin ägare och en åsna sin herres
1814 Jes 1:3 | känner sin ägare och en åsna sin herres krubba, men Israel
1815 Jes 3:5 | förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta
1816 Jes 5:16| Sebaot bliver hög genom sin dom, Gud, den helige, bevisar
1817 Jes 5:17| lamm gå där i bet såsom på sin egen mark, och på de rikas
1818 Jes 5:17| ödetomter söka vandrande herdar sin föda.~~
1819 Jes 5:25| hans folk, och han uträcker sin hand emot det och slår det,
1820 Jes 6:6 | till mig, och han hade i sin hand ett glödande kol, som
1821 Jes 8:6 | flyter så stilla, och har sin fröjd med Resin och Remaljas
1822 Jes 8:19| Skall icke ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de
1823 Jes 8:21| nedtryckta och hungrande, och i sin hunger skola de förbittras
1824 Jes 8:21| förbittras och skola förbanna sin konung och sin Gud. Och
1825 Jes 8:21| förbanna sin konung och sin Gud. Och de skola vända
1826 Jes 9:20| mätt; envar äter köttet på sin egen arm:~
1827 Jes 10:5 | min ogunst såsom en stav i sin hand!~
1828 Jes 10:24| med riset och upplyfter sin stav mot dig, såsom man
1829 Jes 10:26| Midjan vid Orebsklippan; och sin stav, som han räckte ut
1830 Jes 10:28| Migron; i Mikmas lämnar han sin tross.~
1831 Jes 10:32| står han i Nob; han lyfter sin hand mot dottern Sions berg,
1832 Jes 11:4 | han skall slå jorden med sin muns stav, och med sina
1833 Jes 11:8 | ett avvant barn sträcka ut sin hand efter basiliskens öga.~
1834 Jes 11:11| tiden ännu en gång räcka ut sin hand, för att förvärva åt
1835 Jes 11:15| Egyptens havsvik och lyfta sin hand mot floden i förgrymmelse;
1836 Jes 13:4 | HERREN Sebaot mönstrar sin krigarskara.~
1837 Jes 13:13| skall bäva och vika från sin plats -- genom HERREN Sebaots
1838 Jes 13:20| herde lägra sig där med sin hjord.~
1839 Jes 14:2 | lägga dem under sig såsom sin arvedel i HERRENS land,
1840 Jes 14:9 | Dödsriket därnere störes i sin ro för din skull, när det
1841 Jes 14:10| 10. De upphäva alla sin röst och säga till dig: '
1842 Jes 14:32| bland hans folk där hava sin tillflykt.~
1843 Jes 16:12| och huru han än går in i sin helgedom och beder, så uträttar
1844 Jes 16:14| räknar åren, skall Moab i sin härlighet, med alla sina
1845 Jes 17:5 | samlar ihop säden och med sin arm skördar axen; det går,
1846 Jes 17:7 | människorna blicka upp till sin Skapare och deras ögon se
1847 Jes 17:8 | Människorna skola ej vända sin blick till de altaren som
1848 Jes 17:14| förrän morgonen gryr, äro de sin kos. Detta bliver våra skövlares
1849 Jes 22:23| skall bliva ett äresäte för sin faders hus.~
1850 Jes 23:11| 11. Han räckte ut sin hand över havet, han kom
1851 Jes 24:14| 14. Dessa häva då upp sin röst och jubla; fröjderop
1852 Jes 26:21| se, HERREN träder ut ur sin boning, för att hemsöka
1853 Jes 27:6 | jordkretsen skola de uppfylla med sin frukt.~
1854 Jes 27:8 | ryckte han bort det med sin hårda vind, på östanstormens
1855 Jes 28:4 | medan han ännu har det i sin hand.~
1856 Jes 28:9 | skall han få att giva akt på sin predikan? Äro vi då nyss
1857 Jes 28:21| berg, och han skall låta se sin vrede likasom i Gibeons
1858 Jes 28:24| och hackar upp och harvar sin mark?~
1859 Jes 29:8 | äter, men vaknar och känner sin buk vara tom, och såsom
1860 Jes 29:13| detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina
1861 Jes 29:16| krukmakaren? Skall verket säga om sin mästare: "Han har icke gjort
1862 Jes 30:30| Och HERREN skall låta höra sin röst i majestät och visa
1863 Jes 30:32| på gång skall han lyfta sin arm till att strida mot
1864 Jes 31:1 | på hästar, dem som sätta sin förtröstan på vagnar, därför
1865 Jes 31:1 | så stor, men som ej vända sin blick till Israels Helige
1866 Jes 31:3 | Och HERREN skall räcka ut sin hand, och då skall hjälparen
1867 Jes 31:9 | säger HERREN, han som har sin eld på Sion och sin ugn
1868 Jes 31:9 | har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.~
1869 Jes 32:7 | en fattig, som har rätt i sin talan.~
1870 Jes 32:14| plats, där vildåsnor hava sin fröjd och där hjordar beta --~
1871 Jes 32:16| 16. då skall rätten taga sin boning i öknen och rättfärdigheten
1872 Jes 33:24| folket, som där bor, har fått sin missgärning förlåten.~
1873 Jes 36:12| jämte eder skola nödgas äta sin egen träck och dricka sitt
1874 Jes 36:16| och dricka var och en ur sin brunn,~
1875 Jes 37:38| när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev
1876 Jes 38:9 | sjuk och tillfrisknat från sin sjukdom:~
1877 Jes 38:12| till slut såsom en vävare sin väv, och jag skäres nu ned
1878 Jes 40:10| väldighet, och hans arm visar sin makt. Se, han har med sig
1879 Jes 40:10| makt. Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte
1880 Jes 40:11| 11. Han för sin hjord i bet såsom en herde,
1881 Jes 40:11| herde, han samlar lammen i sin famn och bär dem i sitt
1882 Jes 40:12| mäter upp havens vatten i sin hand och märker ut himmelens
1883 Jes 42:2 | ropa och icke låta höra sin röst på gatorna.~
1884 Jes 42:13| han ropar högt och visar sin makt mot sina fiender.~
1885 Jes 42:21| skull, att han vill låta sin lag komma till makt och
1886 Jes 42:25| Därför utgöt han över dem i sin vrede förtörnelse och krigets
1887 Jes 43:9 | sina vittnen och bevisa sin rätt, så att dessa, när
1888 Jes 44:5 | en tredje skall skriva på sin hand: "HERRENS egen" och
1889 Jes 44:16| kött till att äta, steker sin stek och äter sig mätt;
1890 Jes 44:20| han icke förstår att rädda sin själ, icke att tänka: "Blott
1891 Jes 44:26| 26. men som låter sin tjänares ord bliva beståndande
1892 Jes 45:1 | 1. Så säger HERREN till sin smorde, till Kores som jag
1893 Jes 45:14| och Sebas resliga folk med sin handel, det skall allt övergå
1894 Jes 45:14| ned inför dig och ställa sin bön till dig: "Allenast
1895 Jes 45:23| mig skola alla tungor giva sin ed.~
1896 Jes 45:25| HERREN får all Israels släkt sin rätt, och av honom skola
1897 Jes 48:16| HERREN sänt mig och sänt sin Ande.~
1898 Jes 48:20| sägen: "HERREN har förlossat sin tjänare Jakob."~
1899 Jes 49:2 | svärd och gömde mig under sin hands skugga; han gjorde
1900 Jes 49:5 | han som danade mig till sin tjänare, när jag ännu var
1901 Jes 49:15| icke har förbarmande med sin livsfrukt? Och om hon än
1902 Jes 49:22| de bära dina söner hit i sin famn och föra dina döttrar
1903 Jes 50:10| namn och stödje sig vid sin Gud.~
1904 Jes 52:8 | huru dina väktare upphäva sin röst och jubla allasammans,
1905 Jes 52:10| 10. HERREN blottar sin heliga arm inför alla hedningars
1906 Jes 53:8 | och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät
1907 Jes 53:9 | ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres
1908 Jes 53:9 | det ja, han öppnade icke sin mun.~
1909 Jes 53:13| och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många
1910 Jes 54:6 | hjärtesorg kallades du av HERREN. Sin ungdomsbrud, vill någon
1911 Jes 55:7 | Den ogudaktige övergive sin väg och den orättfärdige
1912 Jes 56:2 | den, och den som avhåller sin hand från att göra något
1913 Jes 56:11| vilja allasammans vandra sin egen väg; var och en söker
1914 Jes 56:11| egen väg; var och en söker sin egen vinning, alla, så många
1915 Jes 57:2 | friden; de som hava vandrat sin väg rätt fram få ro i sina
1916 Jes 57:13| bort. Men den som tager sin tillflykt till mig skall
1917 Jes 57:17| höll jag mig dold. Men i sin avfällighet fortfor han
1918 Jes 58:2 | rättfärdighet och icke övergåve sin Guds rätt, så fråga de mig
1919 Jes 59:4 | 4. Ingen höjer sin röst i rättfärdighetens
1920 Jes 59:20| Jakob, som omvända sig från sin överträdelse,säger HERREN.~~
1921 Jes 61:7 | smälek skola nu jubla över sin del. Så skola de få dubbelt
1922 Jes 61:11| spira fram och en trädgård sin sådd växa upp, så skall
1923 Jes 62:4 | hustrun"; ty HERREN har sin lust i dig, och ditt land
1924 Jes 62:4 | och ditt land har fått sin äkta man.~
1925 Jes 62:5 | brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda
1926 Jes 62:8 | 8. HERREN har svurit vid sin högra hand och sin starka
1927 Jes 62:8 | svurit vid sin högra hand och sin starka arm: Jag skall icke
1928 Jes 62:11| kommer. Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte
1929 Jes 63:1 | högröda kläder, så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora
1930 Jes 63:1 | i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? "Det är jag,
1931 Jes 63:7 | har gjort mot dem efter sin barmhärtighet och sin stora
1932 Jes 63:7 | efter sin barmhärtighet och sin stora nåd.~
1933 Jes 63:11| han som lade i deras bröst sin helige Ande,~
1934 Jes 63:12| 12. var är han som lät sin härliga arm gå fram vid
1935 Jes 63:18| ditt heliga folk behålla sin besittning; våra ovänner
1936 Jes 66:3 | Den däremot, som slaktar sin offertjur, men ock är en
1937 Jes 66:4 | var i mina ögon, och hade sin lust i att göra, vad mig
1938 Jes 66:13| Såsom en moder tröstar sin son, så skall jag trösta
1939 Jes 66:15| stormvind; och han skall låta sin vrede drabba med hetta och
1940 Jes 66:15| vrede drabba med hetta och sin näpst med eldslågor.~
1941 Jer 1:9 | 9. Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun;
1942 Jer 2 | otacksamhet och trolöshet mot sin Gud.~~
1943 Jer 2:11| mitt folk har bytt bort sin ära mot en avgud som icke
1944 Jer 2:24| i öknen, en som flåsar i sin brunst, och vars brånad
1945 Jer 2:32| sina smycken eller en brud sin gördel? Men mitt folk har
1946 Jer 3:1 | en man skiljer sig från sin hustru, och hon så går bort
1947 Jer 3:9 | ohelgade så landet genom sin lättfärdiga otukt, i det
1948 Jer 3:20| en hustru är trolös mot sin make, så haven I av Israels
1949 Jer 3:21| vägar och förgätit HERREN, sin Gud.~
1950 Jer 4:7 | bryter upp, han går ut ur sin boning, för att göra ditt
1951 Jer 5:4 | känna icke HERRENS väg, sin Guds rätt.~
1952 Jer 5:5 | måste ju känna HERRENS väg, sin Guds rätt." Men ock dessa
1953 Jer 5:8 | vrenskas var och en efter sin nästas hustru.~
1954 Jer 5:23| de hava avfallit och gått sin väg.~
1955 Jer 7:28| icke vill höra HERRENS, sin Guds, röst eller taga emot
1956 Jer 8:6 | enda finnes, som ångrar sin ondska, ingen säger: "Vad
1957 Jer 8:7 | under himmelen känner ju sin bestämda tid, och turturduvan,
1958 Jer 8:7 | tranan taga i akt tiden för sin återkomst; mitt folk däremot
1959 Jer 9:3 | 3. Sin tungas båge spänna de till
1960 Jer 9:3 | till sanning bruka de icke sin makt i landet. Nej, de gå
1961 Jer 9:4 | en tage sig till vara för sin vän, och ingen förlite sig
1962 Jer 9:4 | ingen förlite sig på någon sin broder; ty den ene brodern
1963 Jer 9:5 | en handlar svikligt mot sin vän, och ingen talar vad
1964 Jer 9:6 | mitt ibland falskhet; i sin falskhet vilja de ej veta
1965 Jer 9:8 | munnen tala de vänligt till sin nästa, men i hjärtat lägga
1966 Jer 9:23| vise berömme sig icke av sin vishet, den starke berömme
1967 Jer 9:23| starke berömme sig icke av sin styrka, den rike berömme
1968 Jer 9:23| rike berömme sig icke av sin rikedom.~
1969 Jer 10:12| Han har gjort jorden genom sin kraft, han har berett jordens
1970 Jer 10:12| berett jordens krets genom sin vishet, och genom sitt förstånd
1971 Jer 10:13| När han vill låta höra sin röst, då brusa himmelens
1972 Jer 11:14| när de ropa till mig för sin olyckas skull. ~
1973 Jer 12:8 | lejon i skogen; hon har höjt sin röst mot mig, därför har
1974 Jer 12:15| tillbaka, var och en till sin arvedel och var och en till
1975 Jer 13:23| väl en etiopier förvandla sin hud eller en panter sina
1976 Jer 14:5 | hinden på fältet övergiver sin nyfödda kalv, därför att
1977 Jer 17:7 | den som har HERREN till sin förtröstan.~
1978 Jer 18:11| därför om, var och en från sin onda väg, och bättren edert
1979 Jer 18:14| Övergiver då Libanons snö sin upphöjda klippa, eller sina
1980 Jer 18:15| bringas på fall, när de gå sin gamla stråt och vandra på
1981 Jer 20 | Profetkalletsvedervärdigheter. Profeten förbannar sin födelsedag.~~
1982 Jer 22:9 | Därför att de övergåvo HERREN sin Guds, förbund och tillbådo
1983 Jer 22:11| konung, som blev konung efter sin fader Josia, och som har
1984 Jer 22:22| nu få en stormvind till sin herde, och dina älskare
1985 Jer 23:10| till vad ont är och har sin styrka i orättrådighet.~
1986 Jer 23:14| ingen vill omvända sig från sin ondska. De äro alla för
1987 Jer 23:22| förmå dem att vända om från sin onda väg och sitt onda väsende.~
1988 Jer 23:28| en dröm, han må förtälja sin dröm; men den som bar undfått
1989 Jer 23:31| HERREN, dessa som frambära sin egen tungas ord, men säga: "
1990 Jer 23:32| vilse med sina lögner och sin stortalighet, fastän jag
1991 Jer 25:5 | Vänden om, var och en från sin onda väg och sitt onda väsende,
1992 Jer 25:30| rytande från höjden och från sin heliga boning låter han
1993 Jer 25:30| heliga boning låter han höra sin röst; ja, han upphäver ett
1994 Jer 25:30| upphäver ett högt rytande över sin ängd och höjer skördeskri,
1995 Jer 26:3 | vända om, var och en från sin onda väg; då vill jag ångra
1996 Jer 26:24| Ahikam, Safans son, höll sin hand över Jeremia, så att
1997 Jer 27:8 | och som icke vill giva sin hals under den babyloniske
1998 Jer 27:11| Men det folk som böjer sin hals under den babyloniske
1999 Jer 28:11| Men profeten Jeremia gick sin väg.~
2000 Jer 28:15| förlett detta folk att sätta sin lit till lögn.~
1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3010 |