1-500 | 501-1000 | 1001-1238
Book Chapter:Verse
1 Gen 1:5| 5. Och Gud kallade ljuset
2 Gen 2:5| 5. Då bar jorden ännu ingen
3 Gen 3:5| 5. men Gud vet, att när I
4 Gen 4:5| 5. men till Kain och hans
5 Gen 5 | 5 Kapitlet~Sets släkttavla.~~
6 Gen 5:5| 5. Alltså blev Adams hela
7 Gen 6:5| 5. Men när HERREN såg att
8 Gen 7:5| 5. Och Noa gjorde i alla stycken
9 Gen 8:5| 5. Och vattnet avtog mer och
10 Gen 9:5| 5. Men edert eget blod, vari
11 Gen 10:5| 5. Från dessa hava inbyggarna
12 Gen 11:5| 5. Då steg HERREN ned för
13 Gen 12:5| 5. Och Abram tog sin hustru
14 Gen 13:5| 5. Men Lot, som drog med Abram,
15 Gen 14:5| 5. Så kom nu i det fjortonde
16 Gen 15:5| 5. Och han förde honom ut
17 Gen 16:5| 5. Då sade Sarai till Abram: "
18 Gen 17:5| 5. Därför skall du icke mer
19 Gen 18:5| 5. Jag vill ock hämta ett
20 Gen 19:5| 5. Dessa kallade på Lot och
21 Gen 20:5| 5. Sade han icke själv till
22 Gen 21:5| 5. Och Abraham var hundra
23 Gen 22:5| 5. sade han till sina tjänare: "
24 Gen 23:5| 5. Då svarade Hets barn Abraham
25 Gen 24:5| 5. Tjänaren sade till honom: "
26 Gen 25:5| 5. Och Abraham gav allt vad
27 Gen 26:5| 5. därför att Abraham har
28 Gen 27:5| 5. Men Rebecka hörde huru
29 Gen 28:5| 5. Så sände Isak åstad Jakob,
30 Gen 29:5| 5. Då sade han till dem: "
31 Gen 30:5| 5. Och Bilha blev havande
32 Gen 31:5| 5. och han sade till dem: "
33 Gen 32:5| 5. och jag har fått oxar,
34 Gen 33:5| 5. Och när han lyfte upp sina
35 Gen 34:5| 5. Och Jakob hade fått höra
36 Gen 35:5| 5. Sedan bröto de upp; och
37 Gen 36:5| 5. Och Oholibama födde Jeus,
38 Gen 37:5| 5. Därtill hade Josef en gång
39 Gen 38:5| 5. Och hon födde ännu en son,
40 Gen 39:5| 5. Och från den stund då han
41 Gen 40:5| 5. Medan nu den egyptiske
42 Gen 41:5| 5. Men han somnade åter in
43 Gen 42:5| 5. Så kommo då, bland de andra,
44 Gen 43:5| 5. Men om du icke låter honom
45 Gen 44:5| 5. Det är ju just den bägaren
46 Gen 45:5| 5. Men varen nu icke bedrövade
47 Gen 46:5| 5. Och Jakob bröt upp från
48 Gen 47:5| 5. Då sade Farao till Josef: "
49 Gen 48:5| 5. Dina båda söner, som äro
50 Gen 49:5| 5. Simeon och Levi äro bröder;
51 Gen 50:5| 5. Min fader har tagit en
52 Exo 1:5| 5. Tillsammans utgjorde de
53 Exo 2:5| 5. Och Faraos dotter kom ned
54 Exo 3:5| 5. Då sade han: "Träd icke
55 Exo 4:5| 5. Och HERREN sade: "Så skola
56 Exo 5 | 5 Kapitlet~Mose och Aron inför
57 Exo 5:5| 5. Ytterligare sade Farao: "
58 Exo 6:5| 5. Och nu har jag hört Israels
59 Exo 7:5| 5. Och egyptierna skola förnimma
60 Exo 8:5| 5. Och HERREN sade till Mose: "
61 Exo 9:5| 5. Och HERREN bestämde en
62 Exo 10:5| 5. Och de skola övertäcka
63 Exo 11:5| 5. Och då skall allt förstfött
64 Exo 12:5| 5. Ett felfritt årsgammalt
65 Exo 13:5| 5. Och när HERREN låter dig
66 Exo 14:5| 5. Då man nu berättade för
67 Exo 15:5| 5. De övertäcktes av vattenmassor,
68 Exo 16:5| 5. Och när de på den sjätte
69 Exo 17:5| 5. HERREN svarade Mose: "Gå
70 Exo 18:5| 5. Då så Jetro, Moses svärfader,
71 Exo 19:5| 5. Om I nu hören min röst
72 Exo 20:5| 5. Du skall icke tillbedja
73 Exo 21:5| 5. Men om trälen säger: "Jag
74 Exo 22:5| 5. Om någon låter avbeta en
75 Exo 23:5| 5. Om du ser din oväns åsna
76 Exo 24:5| 5. Och han sände israeliternas
77 Exo 25:5| 5. rödfärgade vädurskinn,
78 Exo 26:5| 5. Femtio öglor skall du sätta
79 Exo 27:5| 5. Och du skall sätta det
80 Exo 28:5| 5. Och härtill skola de taga
81 Exo 29:5| 5. Och du skall taga kläderna
82 Exo 30:5| 5. Och du skall göra stängerna
83 Exo 31:5| 5. till att snida stenar för
84 Exo 32:5| 5. När Aron såg detta, byggde
85 Exo 33:5| 5. Och HERREN sade till Mose: "
86 Exo 34:5| 5. Då steg HERREN ned i molnskyn.
87 Exo 35:5| 5. Låten bland eder upptaga
88 Exo 36:4| 5. och sade till Mose: "Folket
89 Exo 37:5| 5. Och stängerna sköt han
90 Exo 38:5| 5. Och han göt fyra ringar
91 Exo 39:5| 5. Och skärpet, som skulle
92 Exo 40:5| 5. Och du skall ställa det
93 Lev 1:5| 5. Och han skall slakta ungtjuren
94 Lev 2:5| 5. Och om ditt offer är ett
95 Lev 3:5| 5. Och Arons söner skola förbränna
96 Lev 4:5| 5. Och den smorde prästen
97 Lev 5 | 5 Kapitlet~Fortsättning av
98 Lev 5:5| 5. så skall han, när han har
99 Lev 6:5| 5. eller vad det må vara,
100 Lev 7:5| 5. Och prästen skall förbränna
101 Lev 8:5| 5. Och Mose sade till menigheten: "
102 Lev 9:5| 5. Och de togo det som Mose
103 Lev 10:5| 5. Då trädde de fram och buro
104 Lev 11:5| 5. men har icke klövar, han
105 Lev 12:5| 5. Men om det är ett flickebarn
106 Lev 13:5| 5. Om då prästen, när han
107 Lev 14:5| 5. Och prästen skall bjuda
108 Lev 15:5| 5. Och den som kommer vid
109 Lev 16:5| 5. Och av Israels barns menighet
110 Lev 17:5| 5. Därför skola Israels barn
111 Lev 18:5| 5. Ja, I skolen hålla mina
112 Lev 19:5| 5. När I viljen offra tackoffer
113 Lev 20:5| 5. då skall jag själv vända
114 Lev 21:5| 5. Prästerna skola icke raka
115 Lev 22:5| 5. ej heller den som kommer
116 Lev 23:5| 5. I första månaden, på fjortonde
117 Lev 24:5| 5. Och du skall taga fint
118 Lev 25:5| 5. Vad som växer upp av spillsäden
119 Lev 26:5| 5. Och trösktiden skall hos
120 Lev 27:5| 5. Om frågan gäller någon
121 Num 1:5| 5. Och dessa äro namnen på
122 Num 2:5| 5. Bredvid honom skall Isaskars
123 Num 3:5| 5. Och HERREN talade till
124 Num 4:5| 5. När lägret skall bryta
125 Num 5 | 5 Kapitlet~Åtgärder för lägrets
126 Num 5:5| 5. Och HERREN talade till
127 Num 6:5| 5. Så länge hans nasirlöfte
128 Num 7:5| 5. "Tag emot detta av dem
129 Num 8:5| 5. Och HERREN talade till
130 Num 9:5| 5. Och de höllo påskhögtid
131 Num 10:5| 5. Och när I blåsen en larmsignal,
132 Num 11:5| 5. Vi komma ihåg fisken som
133 Num 12:5| 5. Då steg HERREN ned i en
134 Num 13:5| 5. Och dessa voro namnen på
135 Num 14:5| 5. Då föllo Mose och Aron
136 Num 15:5| 5. och såsom drickoffer skall
137 Num 16:5| 5. Sedan talade han till Kora
138 Num 17:5| 5. Då skall ske att den man
139 Num 18:5| 5. Och I skolen iakttaga vad
140 Num 19:5| 5. Sedan skall man bränna
141 Num 20:5| 5. Och varför haven I fört
142 Num 21:5| 5. Och folket talade emot
143 Num 22:5| 5. Och han skickade sändebud
144 Num 23:5| 5. Och HERREN lade i Bileams
145 Num 24:5| 5. Huru sköna äro icke dina
146 Num 25:5| 5. Då sade Mose till Israels
147 Num 26:5| 5. Ruben var Israels förstfödde.
148 Num 27:5| 5. och Mose bar fram deras
149 Num 28:5| 5. och såsom spisoffer en
150 Num 29:5| 5. tillika skolen I offra
151 Num 30:5| 5. och hennes fader hör hennes
152 Num 31:5| 5. Så avlämnades då ur Israels
153 Num 32:5| 5. Och de sade ytterligare: "
154 Num 33:5| 5. Så bröto nu Israels barn
155 Num 34:5| 5. Och från Asmon skall gränsen
156 Num 35:5| 5. Och utanför staden skolen
157 Num 36:5| 5. Då bjöd Mose Israels barn,
158 Deu 1:5| 5. På andra sidan Jordan.
159 Deu 2:5| 5. I skolen icke inlåta eder
160 Deu 3:5| 5. Alla dessa städer voro
161 Deu 4:5| 5. Se, jag har lärt eder stadgar
162 Deu 5 | 5 Kapitlet~Förbundet på Horeb.
163 Deu 5:5| 5. Jag stod då mellan HERREN
164 Deu 6:5| 5. Och du skall älska HERREN,
165 Deu 7:5| 5. Utan så skolen I göra med
166 Deu 8:5| 5. Så skall du då förstå i
167 Deu 9:5| 5. Icke din rättfärdighet
168 Deu 10:5| 5. Sedan vända jag mig om
169 Deu 11:5| 5. och vad han gjorde med
170 Deu 12:5| 5. utan den plats som HERREN,
171 Deu 13:5| 5. Men den profeten eller
172 Deu 14:5| 5. gasell, dovhjort, stenbock,
173 Deu 15:5| 5. allenast du hör HERRENS,
174 Deu 16:5| 5. Du får icke slakta påskoffret
175 Deu 17:5| 5. så skall du föra den man
176 Deu 18:5| 5. Ty honom har Herren, din
177 Deu 19:5| 5. -- såsom när någon går
178 Deu 20:5| 5. Och tillsyningsmännen skola
179 Deu 21:5| 5. Och prästerna, Levi söner,
180 Deu 22:5| 5. En kvinna skall icke bära
181 Deu 23:5| 5. Men HERREN, din Gud, ville
182 Deu 24:5| 5. Om en man nyligen har tagit
183 Deu 25:5| 5. När bröder bo tillsammans,
184 Deu 26:5| 5. Och du skall betyga och
185 Deu 27:5| 5. Och du skall där åt HERREN,
186 Deu 28:5| 5. Välsignad skall din korg
187 Deu 29:5| 5. Och jag lät eder vandra
188 Deu 30:5| 5. Och HERREN, din Gud, skall
189 Deu 31:5| 5. HERREN skall giva dem i
190 Deu 32:5| 5. De åter handlade illa mot
191 Deu 33:5| 5. Och Jesurun fick en konung,
192 Deu 34:5| 5. Och HERRENS tjänare Mose
193 Jos 1:5| 5. Ingen skall kunna stå dig
194 Jos 2:5| 5. och när porten skulle stängas,
195 Jos 3:5| 5. Och Josua sade till folket: "
196 Jos 4:5| 5. Och Josua sade till dem: "
197 Jos 5 | 5 Kapitlet~Israels barn omskäras.
198 Jos 5:5| 5. Ty väl hade bland folket
199 Jos 6:5| 5. Och när det blåses i jubelhornet
200 Jos 7:5| 5. Och sedan ajiterna hade
201 Jos 8:5| 5. Själv skall jag, med allt
202 Jos 9:5| 5. och togo utslitna, lappade
203 Jos 10:5| 5. Så församlade sig då de
204 Jos 11:5| 5. Alla dessa konungar rotade
205 Jos 12:5| 5. Han rådde över Hermons
206 Jos 13:5| 5. och gebaléernas land samt
207 Jos 14:5| 5. Såsom HERREN hade bjudit
208 Jos 15:5| 5. Gränsen i öster var Salthavet
209 Jos 16:5| 5. Efraims barn fingo, efter
210 Jos 17:5| 5. Alltså blevo de lotter
211 Jos 18:5| 5. De skola nämligen uppdela
212 Jos 19:5| 5. Siklag, Bet-Hammarkabot,
213 Jos 20:5| 5. Och om blodshämnaren förföljer
214 Jos 21:5| 5. Och Kehats övriga barn
215 Jos 22:5| 5. Allenast mån I noga hålla
216 Jos 23:5| 5. Och HERREN, eder Gud, skall
217 Jos 24:5| 5. Sedan sände jag Mose och
218 Dom 1:5| 5. Ty vid Besek träffade de
219 Dom 2:5| 5. Och de gåvo den platsen
220 Dom 3:5| 5. Då nu Israels barn bodde:
221 Dom 4:5| 5. Hon plägade sitta under
222 Dom 5 | 5 Kapitlet~Deboras och Baraks
223 Dom 5:5| 5. bergen skälvde inför HERRENS
224 Dom 6:5| 5. Ty de drogo ditupp med
225 Dom 7:5| 5. Så förde han då folket
226 Dom 8:5| 5. Han sade därför till männen
227 Dom 9:5| 5. Därefter begav han sig
228 Dom 10:5| 5. Och Jair dog och blev begraven
229 Dom 11:5| 5. Men när Ammons barn gåvo
230 Dom 12:5| 5. Och gileaditerna besatte
231 Dom 13:5| 5. Ty se, du skall bliva havande
232 Dom 14:5| 5. Och Simson gick med sin
233 Dom 15:5| 5. Därefter tände han eld
234 Dom 16:5| 5. Då kommo filistéernas hövdingar
235 Dom 17:5| 5. Mannen Mika hade så ett
236 Dom 18:5| 5. Då sade de till honom: "
237 Dom 19:5| 5. När de nu på fjärde dagen
238 Dom 20:5| 5. Då blev jag överfallen
239 Dom 21:5| 5. och Israels barn sade: "
240 Rut 1:5| 5. Och sedan de hade bott
241 Rut 2:5| 5. Och Boas frågade den bland
242 Rut 3:5| 5. Hon svarade: "Allt vad
243 Rut 4:5| 5. Då sade Boas: "När du köper
244 1Sa 1:5| 5. men åt Hanna gav han då
245 1Sa 2:5| 5. De som voro mätta måste
246 1Sa 3:5| 5. Därefter skyndade han till
247 1Sa 4:5| 5. Då nu HERRENS förbundsark
248 1Sa 5 | 5 Kapitlet~Herrens ark i Dagons
249 1Sa 5:5| 5. I Asdod trampar därför
250 1Sa 6:5| 5. I skolen göra avbildningar
251 1Sa 7:5| 5. Och Samuel sade: "Församlen
252 1Sa 8:5| 5. Och de sade till honom: "
253 1Sa 9:5| 5. När de så hade kommit in
254 1Sa 10:5| 5. Sedan kommer du till Guds
255 1Sa 11:5| 5. Men just då kom Saul gående
256 1Sa 12:5| 5. Då sade han till dem: "
257 1Sa 13:5| 5. Under tiden hade filistéerna
258 1Sa 14:5| 5. Den ena klippan reste sig
259 1Sa 15:5| 5. När Saul sedan kom till
260 1Sa 16:5| 5. Han svarade: "Ja. Jag har
261 1Sa 17:5| 5. Han hade en kopparhjälm
262 1Sa 18:5| 5. Och när David drog ut,
263 1Sa 19:5| 5. Han tog ju sin själ i sin
264 1Sa 20:5| 5. David sade till Jonatan: "
265 1Sa 21:5| 5. David svarade prästen och
266 1Sa 22:5| 5. Men profeten Gad sade till
267 1Sa 23:5| 5. Då drog David med sina
268 1Sa 24:5| 5. Då sade Davids män till
269 1Sa 25:5| 5. sände han dit tio unga
270 1Sa 26:5| 5. Då bröt David upp och begav
271 1Sa 27:5| 5. Men David sade till Akis: "
272 1Sa 28:5| 5. Men när Saul såg filistéernas
273 1Sa 29:5| 5. Han är ju den David till
274 1Sa 30:5| 5. Davids båda hustrur, Ahinoam
275 1Sa 31:5| 5. Men när vapendragaren såg
276 2Sa 1:5| 5. David frågade den unge
277 2Sa 2:5| 5. skickade David sändebud
278 2Sa 3:5| 5. Den sjätte var Jitream,
279 2Sa 4:5| 5. Nu gingo beerotiten Rimmons
280 2Sa 5 | 5 Kapitlet~David konung över
281 2Sa 5:5| 5. I Hebron regerade han över
282 2Sa 6:5| 5. Och David och hela Israels
283 2Sa 7:5| 5. "Gå och säg till min tjänare
284 2Sa 8:5| 5. När sedan araméerna från
285 2Sa 9:5| 5. Då sände konung David och
286 2Sa 10:5| 5. När man berättade detta
287 2Sa 11:5| 5. Men kvinnan blev havande;
288 2Sa 12:5| 5. Då upptändes Davids vrede
289 2Sa 13:5| 5. Jonadab sade till honom: "
290 2Sa 14:5| 5. Konungen sade till henne: "
291 2Sa 15:5| 5. Och när någon gick fram
292 2Sa 16:5| 5. När sedan konung David
293 2Sa 17:5| 5. Likväl sade Absalom: "Kalla
294 2Sa 18:5| 5. Men konungen bjöd Joab,
295 2Sa 19:5| 5. Då gick Joab in i huset
296 2Sa 20:5| 5. Amasa begav sig då åstad
297 2Sa 21:5| 5. De svarade konungen: "Den
298 2Sa 22:5| 5. Ty dödens bränningar omvärvde
299 2Sa 23:5| 5. Ja, är det icke så med
300 2Sa 24:5| 5. Och de gingo över Jordan
301 1Ko 1:5| 5. Men Adonia, Haggits son,
302 1Ko 2:5| 5. Vidare: du vet väl vad
303 1Ko 3:5| 5. I Gibeon uppenbarade sig
304 1Ko 4:5| 5. Asarja, Natans son, var
305 1Ko 5 | 5 Kapitlet~Vänskapen mellan
306 1Ko 5:5| 5. Därför tänker jag nu på
307 1Ko 6:5| 5. Och runt omkring huset,
308 1Ko 7:5| 5. Alla dörröppningar och
309 1Ko 8:5| 5. Och konung Salomo stod
310 1Ko 9:5| 5. då skall jag upprätthålla
311 1Ko 10:5| 5. och såg rätterna på hans
312 1Ko 11:5| 5. Så kom Salomo att följa
313 1Ko 12:5| 5. Han svarade dem: "Gån bort
314 1Ko 13:4| 5. Och altaret rämnade, och
315 1Ko 14:5| 5. Men HERREN hade sagt till
316 1Ko 15:5| 5. detta därför att David
317 1Ko 16:5| 5. Vad nu mer är att säga
318 1Ko 17:5| 5. Då gick han bort och gjorde
319 1Ko 18:5| 5. Ahab sade nu till Obadja: "
320 1Ko 19:5| 5. Därefter lade han sig att
321 1Ko 20:5| 5. Men sändebuden kommo tillbaka
322 1Ko 21:5| 5. Då kom hans hustru Isebel
323 1Ko 22:5| 5. Men Josafat sade ytterligare
324 2Ko 1:5| 5. När sedan sändebuden kommo
325 2Ko 2:5| 5. Då gingo profetlärjungarna
326 2Ko 3:5| 5. Men när Ahab var död, avföll
327 2Ko 4:5| 5. Då gick hon ifrån honom.
328 2Ko 5 | 5 Kapitlet~Naaman botad från
329 2Ko 5:5| 5. Konungen i Aram svarade: "
330 2Ko 6:5| 5. Men under det att en av
331 2Ko 7:5| 5. Så stodo de då upp i skymningen
332 2Ko 8:5| 5. Och just som han förtäljde
333 2Ko 9:5| 5. Och när han kom dit, fick
334 2Ko 10:5| 5. Och överhovmästaren och
335 2Ko 11:5| 5. Därefter bjöd han dem och
336 2Ko 12:5| 5. dem skola prästerna taga
337 2Ko 13:5| 5. Och HERREN gav åt Israel
338 2Ko 14:5| 5. Och sedan konungadömet
339 2Ko 15:5| 5. Men HERREN hemsökte konungen,
340 2Ko 16:5| 5. På den tiden drogo Resin,
341 2Ko 17:5| 5. Ty konungen i Assyrien
342 2Ko 18:5| 5. På HERREN, Israels Gud,
343 2Ko 19:5| 5. När nu konung Hiskias tjänare
344 2Ko 20:5| 5. "Vänd om och säg till Hiskia,
345 2Ko 21:5| 5. Han byggde altaren åt himmelens
346 2Ko 22:5| 5. Och han skall överlämna
347 2Ko 23:5| 5. Han avsatte ock de avgudapräster
348 2Ko 24:5| 5. Vad nu mer är att säga
349 2Ko 25:5| 5. Men kaldéernas här förföljde
350 1Kr 1:5| 5. Jafets söner voro Gomer,
351 1Kr 2:5| 5. Peres' söner voro Hesron
352 1Kr 3:5| 5. Och dessa söner föddes
353 1Kr 4:5| 5. Och Ashur, Tekoas fader,
354 1Kr 5 | 5 Kapitlet~Rubens och Gads
355 1Kr 5:5| 5. dennes son Mika, dennes
356 1Kr 6:5| 5. Abisua födde Bucki, och
357 1Kr 7:5| 5. Och deras bröder i alla
358 1Kr 8:5| 5. Gera, Sefufan och Huram.~~
359 1Kr 9:5| 5. av siloniterna Asaja, den
360 1Kr 10:5| 5. Men när vapendragaren såg
361 1Kr 11:5| 5. Och invånarna i Jebus sade
362 1Kr 12:5| 5. Eleusai; Jerimot; Bealja;
363 1Kr 13:5| 5. Så församlade då David
364 1Kr 14:5| 5. Jibhar, Elisua, Elpelet,~
365 1Kr 15:5| 5. av Kehats barn: Uriel,
366 1Kr 16:5| 5. Asaf såsom anförare, näst
367 1Kr 17:5| 5. Jag har ju icke bott i
368 1Kr 18:5| 5. När sedan araméerna från
369 1Kr 19:5| 5. Och man kom och berättade
370 1Kr 20:5| 5. Åter stod en strid med
371 1Kr 21:5| 5. Och Joab uppgav för David
372 1Kr 22:5| 5. David tänkte nämligen: "
373 1Kr 23:5| 5. fyra tusen skola vara dörrvaktare
374 1Kr 24:5| 5. Man indelade dem genom
375 1Kr 25:5| 5. Alla dessa voro söner till
376 1Kr 26:5| 5. Ammiel den sjätte, Isaskar
377 1Kr 27:5| 5. Den tredje härhövitsmannen,
378 1Kr 28:5| 5. Och bland alla mina söner --
379 1Kr 29:5| 5. till att göra av guld vad
380 2Kr 1:5| 5. Men kopparaltaret, som
381 2Kr 2:5| 5. Och det hus som jag vill
382 2Kr 3:5| 5. Huvudbyggnaden beklädde
383 2Kr 4:5| 5. Dess tjocklek var en handsbredd;
384 2Kr 5 | 5 Kapitlet~Herrens ark föres
385 2Kr 5:5| 5. Och de hämtade arken och
386 2Kr 6:5| 5. 'Från den dag då jag förde
387 2Kr 7:5| 5. Konung Salomo offrade såsom
388 2Kr 8:5| 5. Vidare byggde han upp Övre
389 2Kr 9:5| 5. Och hon sade till konungen: "
390 2Kr 10:5| 5. Han svarade dem: "Vänten
391 2Kr 11:5| 5. Men Rehabeam bodde i Jerusalem,
392 2Kr 12:5| 5. Och profeten Semaja hade
393 2Kr 13:5| 5. Skullen I icke veta att
394 2Kr 14:5| 5. Ur alla Juda städer skaffade
395 2Kr 15:5| 5. Under de tiderna fanns
396 2Kr 16:5| 5. När Baesa hörde detta,
397 2Kr 17:5| 5. Därför befäste HERREN konungadömet
398 2Kr 18:5| 5. Då församlade Israels konung
399 2Kr 19:5| 5. Och han anställde domare
400 2Kr 20:5| 5. Och Josafat trädde upp
401 2Kr 21:5| 5. Joram var trettiotvå år
402 2Kr 22:5| 5. Det var ock deras råd han
403 2Kr 23:5| 5. och en tredjedel vid konungshuset
404 2Kr 24:5| 5. Och han församlade prästerna
405 2Kr 25:5| 5. Och Amasja församlade Juda
406 2Kr 26:5| 5. Och han sökte Gud, så länge
407 2Kr 27:5| 5. Och när han så kom i strid
408 2Kr 28:5| 5. Därför gav HERREN, hans
409 2Kr 29:5| 5. Och han sade till dem: "
410 2Kr 30:5| 5. Och de beslöto att låta
411 2Kr 31:5| 5. Och när denna befallning
412 2Kr 32:5| 5. Och han tog mod till sig
413 2Kr 33:5| 5. Han byggde altaren åt himmelens
414 2Kr 34:5| 5. Och prästernas ben brände
415 2Kr 35:5| 5. och inställen eder i helgedomen,
416 2Kr 36:5| 5. Jojakim var tjugufem år
417 Esr 1:5| 5. Då stodo huvudmännen för
418 Esr 2:5| 5. Aras barn: sju hundra sjuttiofem;~
419 Esr 3:5| 5. och därefter det dagliga
420 Esr 4:5| 5. Och de lejde mot dem män
421 Esr 5 | 5 Kapitlet~Arbetet på tempelbyggnaden
422 Esr 5:5| 5. Och över judarnas äldste
423 Esr 6:5| 5. De kärl av guld och silver
424 Esr 7:5| 5. son till Abisua, son till
425 Esr 8:5| 5. av Sekanjas barn Jahasiels
426 Esr 9:5| 5. Men vid tiden för aftonoffret
427 Esr 10:5| 5. Då stod Esra upp och tog
428 Neh 1:5| 5. Och jag sade: "Ack HERRE,
429 Neh 2:5| 5. och sade till konungen: "
430 Neh 3:5| 5. Därbredvid arbetade tekoaiterna,
431 Neh 4:5| 5. Överskyl icke deras missgärningar,
432 Neh 5 | 5 Kapitlet~Ockrarnas bestraffning.
433 Neh 5:5| 5. Nu äro ju våra kroppar
434 Neh 6:5| 5. Då sände Sanballat för
435 Neh 7:5| 5. Och min Gud ingav mig i
436 Neh 8:5| 5. Och Esra öppnade boken,
437 Neh 9:5| 5. Och leviterna Jesua och
438 Neh 10:5| 5. Harim, Meremot, Obadja,~
439 Neh 11:5| 5. så ock Maaseja, son till
440 Neh 12:5| 5. Mijamin, Maadja, Bilga,~
441 Neh 13:5| 5. åt denne inrett en stor
442 Est 1:5| 5. Och när dessa dagar hade
443 Est 2:5| 5. I Susans borg fanns då
444 Est 3:5| 5. När nu Haman såg att Mordokai
445 Est 4:5| 5. Då kallade Ester till sig
446 Est 5 | 5 Kapitlet~Esters gästabud
447 Est 5:5| 5. Då sade konungen: "Skynden
448 Est 6:5| 5. Så svarade honom då konungens
449 Est 7:5| 5. Då svarade konung Ahasveros
450 Est 8:5| 5. och sade: "Om det så täckes
451 Est 9:5| 5. Och judarna anställde med
452 Job 1:5| 5. När så en omgång av gästabudsdagar
453 Job 2:5| 5. Men räck ut din hand och
454 Job 3:5| 5. Mörkret och dödsskuggan
455 Job 4:5| 5. Men nu, då det gäller dig
456 Job 5 | 5 Kapitlet~Fortsättning av
457 Job 5:5| 5. Av hans skörd äter vem
458 Job 6:5| 5. Icke skriar vildåsnan,
459 Job 7:5| 5. Med förruttnelsens maskar
460 Job 8:5| 5. så vet, att om du själv
461 Job 9:5| 5. honom som oförtänkt flyttar
462 Job 10:5| 5. Är din ålder som en människas
463 Job 11:5| 5. Nej, om allenast Gud ville
464 Job 12:5| 5. Ja, med förakt ses olyckan
465 Job 13:5| 5. Om I ändå villen alldeles
466 Job 14:5| 5. Äro nu människans dagar
467 Job 15:5| 5. Ty din ondska lägger dig
468 Job 16:5| 5. Med munnen kunde jag då
469 Job 17:5| 5. Den som förråder sina vänner
470 Job 18:5| 5. Nej, den ogudaktiges ljus
471 Job 19:5| 5. Men viljen I ändå verkligen
472 Job 20:5| 5. att de ogudaktigas jubel
473 Job 21:5| 5. Akten på mig, så skolen
474 Job 22:5| 5. Har då icke din ondska
475 Job 23:5| 5. Jag ville väl höra vad
476 Job 24:5| 5. Ja, såsom vildåsnor måste
477 Job 25:5| 5. Se, ej ens månen skiner
478 Job 26:5| 5. Dödsrikets skuggor gripas
479 Job 27:5| 5. Bort det, att jag skulle
480 Job 28:5| 5. Ovan ur jorden uppväxer
481 Job 29:5| 5. då ännu den Allsmäktige
482 Job 30:5| 5. Ur människors samkväm drives
483 Job 31:5| 5. Har jag väl umgåtts med
484 Job 32:5| 5. Men då nu Elihu såg att
485 Job 33:5| 5. Om du förmår, så må du
486 Job 34:5| 5. Se, Job har sagt: "Jag
487 Job 35:5| 5. Skåda upp mot himmelen
488 Job 36:5| 5. Se, Gud är väldig, men
489 Job 37:5| 5. Ja, underbart dundrar Gud
490 Job 38:5| 5. Vem har fastställt hennes
491 Job 39:5| 5. Räknar du månaderna som
492 Job 40:9| 5. Pryd dig då med ära och
493 Job 41:5| 5. Hans gaps dörrar, vem vill
494 Job 42:5| 5. Blott hörsägner hade jag
495 Psa 1:5| 5. Därför skola de ogudaktiga
496 Psa 2:5| 5. Då talar han till dem i
497 Psa 3:5| 5. Jag höjer min röst och
498 Psa 4:5| 5. Vredgens, men synden icke;
499 Psa 5 | 5 PsalmenMorgonpsalm i templet:
500 Psa 5:5| 5. Ty du är icke en Gud som
1-500 | 501-1000 | 1001-1238 |