1-500 | 501-1000 | 1001-1227
Book Chapter:Verse
1 Gen 1:6 | 6. Och Gud sade: "Varde mitt
2 Gen 2:6 | 6. men en dimma steg upp från
3 Gen 3:6 | 6. Och kvinnan såg att trädet
4 Gen 4:6 | 6. Och HERREN sade till Kain: "
5 Gen 5:6 | 6. När Set var ett hundra
6 Gen 6 | 6 Kapitlet~Människornas ondska
7 Gen 6:6 | 6. då ångrade HERREN att han
8 Gen 7:6 | 6. Noa var sex hundra år gammal,
9 Gen 8:6 | 6. Och efter fyrtio dagar
10 Gen 9:6 | 6. den som utgjuter människoblod,
11 Gen 10:6 | 6. Hams söner voro Kus, Misraim,
12 Gen 11:6 | 6. Och HERREN sade: "Se, de
13 Gen 12:6 | 6. och kommo så till Kanaans
14 Gen 13:6 | 6. Och landet räckte icke
15 Gen 14:6 | 6. och horéerna på deras berg
16 Gen 15:6 | 6. Och han trodde på HERREN;
17 Gen 16:6 | 6. Abram sade till Sarai: "
18 Gen 17:6 | 6. Och jag skall göra dig
19 Gen 18:6 | 6. Och Abraham skyndade in
20 Gen 19:6 | 6. Då gick Lot ut till dem
21 Gen 20:6 | 6. Då sade Gud till honom
22 Gen 21:6 | 6. Och Sara sade: "Gud har
23 Gen 22:6 | 6. Och Abraham tog veden till
24 Gen 23:6 | 6. "Hör oss, herre. Du är
25 Gen 24:6 | 6. Abraham svarade honom: "
26 Gen 25:6 | 6. Men åt sönerna till sina
27 Gen 26:6 | 6. Så stannade Isak kvar i
28 Gen 27:6 | 6. sade Rebecka till sin son
29 Gen 28:6 | 6. När nu Esau såg att Isak
30 Gen 29:6 | 6. Han frågade dem vidare: "
31 Gen 30:6 | 6. Då sade Rakel: "Gud har
32 Gen 31:6 | 6. Och I veten själva att
33 Gen 32:6 | 6. När sedan budbärarna kommo
34 Gen 33:6 | 6. Och tjänstekvinnorna gingo
35 Gen 34:6 | 6. Så gick nu Hamor, Sikems
36 Gen 35:6 | 6. Och Jakob kom till Lus,
37 Gen 36:6 | 6. Och Esau tog sina hustrur,
38 Gen 37:6 | 6. Han sade nämligen till
39 Gen 38:6 | 6. Och Juda tog åt Er, sin
40 Gen 39:6 | 6. Därför överlät han i Josefs
41 Gen 40:6 | 6. Och när Josef om morgonen
42 Gen 41:6 | 6. Sedan såg han sju andra
43 Gen 42:6 | 6. Och Josef var den som hade
44 Gen 43:6 | 6. Då sade Israel: "Varför
45 Gen 44:6 | 6. När han nu hann upp dem,
46 Gen 45:6 | 6. I två år har nu hungersnöd
47 Gen 46:6 | 6. Och de togo sin boskap
48 Gen 47:6 | 6. Egyptens land ligger öppet
49 Gen 48:6 | 6. Men de barn som du har
50 Gen 49:6 | 6. Min själ inlåte sig ej
51 Gen 50:6 | 6. Farao svarade: "Far ditupp
52 Exo 1:6 | 6. Och Josef dog och alla
53 Exo 2:6 | 6. Och när hon öppnade den,
54 Exo 3:6 | 6. Och han sade ytterligare: "
55 Exo 4:6 | 6. Och HERREN sade ytterligare
56 Exo 5:6 | 6. Därefter bjöd Farao samma
57 Exo 6 | 6 Kapitlet~Förnyade löften
58 Exo 6:6 | 6. Säg därför till Israels
59 Exo 7:6 | 6. Och Mose och Aron gjorde
60 Exo 8:6 | 6. Då räckte Aron ut sin hand
61 Exo 9:6 | 6. Och dagen därefter gjorde
62 Exo 10:6 | 6. Och dina hus skola bliva
63 Exo 11:6 | 6. Och ett stort klagorop
64 Exo 12:6 | 6. Och I skolen förvara det
65 Exo 13:6 | 6. I sju dagar skall du äta
66 Exo 14:6 | 6. Och han lät spänna för
67 Exo 15:6 | 6. Din högra hand, HERRE,
68 Exo 16:6 | 6. Och Mose och Aron sade
69 Exo 17:6 | 6. Se, jag vill stå där framför
70 Exo 18:6 | 6. lät han säga till Mose: "
71 Exo 19:6 | 6. Och I skolen vara mig ett
72 Exo 20:6 | 6. men som gör nåd med tusenden,
73 Exo 21:6 | 6. då skall hans herre föra
74 Exo 22:6 | 6. Om eld kommer lös och fattar
75 Exo 23:6 | 6. Du skall icke i någon sak
76 Exo 24:6 | 6. Och Mose tog hälften av
77 Exo 25:6 | 6. olja till ljusstaken, kryddor
78 Exo 26:6 | 6. Och du skall göra femtio
79 Exo 27:6 | 6. Och du skall göra stänger
80 Exo 28:6 | 6. Efoden skola de göra av
81 Exo 29:6 | 6. Och du skall sätta huvudbindeln
82 Exo 30:6 | 6. Och du skall ställa det
83 Exo 31:6 | 6. Och se, jag har givit honom
84 Exo 32:6 | 6. Dagen därefter stodo de
85 Exo 33:6 | 6. Så togo då Israels barn
86 Exo 34:6 | 6. Och HERREN gick förbi honom,
87 Exo 35:6 | 6. mörkblått, purpurrött,
88 Exo 36:5 | 6. Då bjöd Mose att man skulle
89 Exo 37:6 | 6. Och han gjorde en nådastol
90 Exo 38:6 | 6. Och han gjorde stängerna
91 Exo 39:6 | 6. Och onyxstenarna omgav
92 Exo 40:6 | 6. Och brännoffersaltaret
93 Lev 1:6 | 6. Och han skall draga av
94 Lev 2:6 | 6. Du skall bryta sönder det
95 Lev 3:6 | 6. Men om någon vill bära
96 Lev 4:6 | 6. och prästen skall doppa
97 Lev 5:6 | 6. och såsom bot för den synd
98 Lev 6 | 6 Kapitlet ~~
99 Lev 6:6 | 6. Ty sitt skuldoffer skall
100 Lev 6:7 | Tredje Mosebok (Leviticus), 6 Kapitlet~Tillägg till lagarna
101 Lev 7:6 | 6. Allt mankön bland prästerna
102 Lev 8:6 | 6. Och Mose förde fram Aron
103 Lev 9:6 | 6. Då sade Mose: "Detta är
104 Lev 10:6 | 6. Och Mose sade till Aron
105 Lev 11:6 | 6. men har icke klövar, han
106 Lev 12:6 | 6. Och när hennes reningsdagar
107 Lev 13:6 | 6. Om då prästen, när han
108 Lev 14:6 | 6. Sedan skall han taga den
109 Lev 15:6 | 6. Och den som sätter sig
110 Lev 16:6 | 6. Och Aron skall föra fram
111 Lev 17:6 | 6. Och prästen skall stänka
112 Lev 18:6 | 6. Ingen bland eder skall
113 Lev 19:6 | 6. Samma dag I offren det
114 Lev 20:6 | 6. Och om någon vänder sig
115 Lev 21:6 | 6. De skola vara helgade åt
116 Lev 22:6 | 6. Den som kommer vid något
117 Lev 23:6 | 6. Och på femtonde dagen i
118 Lev 24:6 | 6. Och du skall lägga upp
119 Lev 25:6 | 6. Och vad landets sabbat
120 Lev 26:6 | 6. Och jag skall skaffa frid
121 Lev 27:6 | 6. Om frågan gäller någon
122 Num 1:6 | 6. av Simeon: Selumiel, Surisaddais
123 Num 2:6 | 6. med de inmönstrade som
124 Num 3:6 | 6. Levi stam skall du låta
125 Num 4:6 | 6. däröver skola de lägga
126 Num 5:6 | 6. Tala till Israels barn:
127 Num 6 | 6 Kapitlet~Nasirlöften. Den
128 Num 6:6 | 6. Så länge han är HERRENS
129 Num 7:6 | 6. Och Mose tog emot vagnarna
130 Num 8:6 | 6. Du skall bland Israels
131 Num 9:6 | 6. Men där voro några män
132 Num 10:6 | 6. Men när I blåsen larmsignal
133 Num 11:6 | 6. Men nu försmäkta våra själar,
134 Num 12:6 | 6. Och han sade: "Hören nu
135 Num 13:6 | 6. av Simeons stam: Safat,
136 Num 14:6 | 6. Och Josua, Nuns son, och
137 Num 15:6 | 6. Men till en vädur skall
138 Num 16:6 | 6. Gören nu på detta sätt:
139 Num 17:6 | 6. Och Mose talade till Israels
140 Num 18:6 | 6. Se, jag har uttagit edra
141 Num 19:6 | 6. Och prästen skall taga
142 Num 20:6 | 6. Men Mose och Aron gingo
143 Num 21:6 | 6. Då sände HERREN giftiga
144 Num 22:6 | 6. Så kom nu och förbanna
145 Num 23:6 | 6. När han nu kom tillbaka
146 Num 24:6 | 6. De likna dalar som utbreda
147 Num 25:6 | 6. Nu kom en man av Israels
148 Num 26:6 | 6. av Hesron hesroniternas
149 Num 27:6 | 6. Då talade HERREN till Mose
150 Num 28:6 | 6. Detta är det dagliga brännoffret,
151 Num 29:6 | 6. detta förutom nymånadsbrännoffret
152 Num 30:6 | 6. Men om hennes fader samma
153 Num 31:6 | 6. Och Mose sände dessa, tusen
154 Num 32:6 | 6. Men Mose sade till Gads
155 Num 33:6 | 6. Och de bröto upp från Suckot
156 Num 34:6 | 6. Och eder gräns i väster
157 Num 35:6 | 6. Och de städer som I given
158 Num 36:6 | 6. Detta är vad HERREN bjuder
159 Deu 1:6 | 6. HERREN, vår Gud, talade
160 Deu 2:6 | 6. Mat att äta skolen I köpa
161 Deu 3:6 | 6. Och vi gåvo dem till spillo,
162 Deu 4:6 | 6. I skolen hålla dem och
163 Deu 5:6 | 6. Jag är HERREN, din Gud,
164 Deu 6 | 6 Kapitlet~Plikter mot Herren.~~
165 Deu 6:6 | 6. Dessa ord som jag i dag
166 Deu 7:6 | 6. Ty du är ett folk som är
167 Deu 8:6 | 6. och du skall hålla HERRENS,
168 Deu 9:6 | 6. Därför må du nu veta att
169 Deu 10:6 | 6. Och Israels barn bröto
170 Deu 11:6 | 6. och vad han gjorde med
171 Deu 12:6 | 6. Och dit skolen I föra edra
172 Deu 13:6 | 6. Om din broder, din moders
173 Deu 14:6 | 6. alla de fyrfotadjur som
174 Deu 15:6 | 6. Ty Herren, din Gud, skall
175 Deu 16:6 | 6. utan du skall gå till den
176 Deu 17:6 | 6. Efter två eller tre vittnens
177 Deu 18:6 | 6. Och om leviten vill komma
178 Deu 19:6 | 6. Detta vare stadgat, för
179 Deu 20:6 | 6. Och om någon finnes här,
180 Deu 21:6 | 6. Och alla de äldste i den
181 Deu 22:6 | 6. Om du på din väg träffar
182 Deu 23:6 | 6. Du skall aldrig, i all
183 Deu 24:6 | 6. Man skall icke taga handkvarnen
184 Deu 25:6 | 6. Och den förste son hon
185 Deu 26:6 | 6. Men sedan behandlade egyptierna
186 Deu 27:6 | 6. Av ohuggna stenar skall
187 Deu 28:6 | 6. Välsignad skall du vara
188 Deu 29:6 | 6. Bröd fingen I icke att
189 Deu 30:6 | 6. Och HERREN, din Gud. skall
190 Deu 31:6 | 6. Varen frimodiga och oförfärade,
191 Deu 32:6 | 6. Är det så du lönar HERREN,
192 Deu 33:6 | 6. "Må Ruben leva och icke
193 Deu 34:6 | 6. Och han begrov honom i
194 Jos 1:6 | 6. Var frimodig och oförfärad;
195 Jos 2:6 | 6. Men hon hade fört dem upp
196 Jos 3:6 | 6. Därefter sade Josua till
197 Jos 4:6 | 6. Detta skall nämligen bliva
198 Jos 5:6 | 6. Ty Israels barn vandrade
199 Jos 6 | 6 Kapitlet~Jerikos erövring.~~
200 Jos 6:6 | 6. Då kallade Josua, Nuns
201 Jos 7:6 | 6. Och Josua med de äldste
202 Jos 8:6 | 6. Då skola de draga efter
203 Jos 9:6 | 6. Så gingo de till Josua
204 Jos 10:6 | 6. Men gibeoniterna sände
205 Jos 11:6 | 6. Men HERREN sade till Josua: "
206 Jos 12:6 | 6. HERRENS tjänare Mose och
207 Jos 13:6 | 6. alla inbyggarna i bergsbygden,
208 Jos 14:6 | 6. Men Juda barn trädde fram
209 Jos 15:6 | 6. Därifrån drog sig gränsen
210 Jos 16:6 | 6. Sedan gick gränsen ut vid
211 Jos 17:6 | 6. eftersom Manasses döttrar
212 Jos 18:6 | 6. Och sedan skolen I sätta
213 Jos 19:6 | 6. Bet-Lebaot och Saruhen --
214 Jos 20:6 | 6. Och han skall stanna kvar
215 Jos 21:6 | 6. Gersons barn åter fingo
216 Jos 22:6 | 6. Och Josua välsignade dem
217 Jos 23:6 | 6. Men varen I nu ståndaktiga
218 Jos 24:6 | 6. Och när jag förde edra
219 Dom 1:6 | 6. Och Adoni-Besek flydde,
220 Dom 2:6 | 6. Sedan Josua hade låtit
221 Dom 3:6 | 6. togo de deras döttrar till
222 Dom 4:6 | 6. Hon sände nu och lät kalla
223 Dom 5:6 | 6. I Samgars dagar, Anats
224 Dom 6 | 6 Kapitlet~Gideons kallelse.
225 Dom 6:6 | 6. Så kom Israel i stort elände
226 Dom 7:6 | 6. Då befanns antalet av dem
227 Dom 8:6 | 6. Men de överste i Suckot
228 Dom 9:6 | 6. Sedan församlade sig alla
229 Dom 10:6 | 6. Men Israels barn gjorde
230 Dom 11:6 | 6. Och de sade till Jefta: "
231 Dom 12:6 | 6. så sade de till honom: "
232 Dom 13:6 | 6. Då gick hustrun in och
233 Dom 14:6 | 6. Då föll HERRENS Ande över
234 Dom 15:6 | 6. Då nu filistéerna frågade
235 Dom 16:6 | 6. Då sade Delila till Simson: "
236 Dom 17:6 | 6. På den tiden fanns ingen
237 Dom 18:6 | 6. Prästen svarade dem: "Gån
238 Dom 19:6 | 6. Då satte de sig ned och
239 Dom 20:6 | 6. Då tog jag min bihustru
240 Dom 21:6 | 6. Och Israels barn ömkade
241 Rut 1:6 | 6. Då stod hon upp med sina
242 Rut 2:6 | 6. Tjänaren som hade uppsikt
243 Rut 3:6 | 6. Och hon gick ned till tröskplatsen
244 Rut 4:6 | 6. Bördemannen svarade: "Då
245 1Sa 1:6 | 6. Men hennes medtävlerska
246 1Sa 2:6 | 6. HERREN dödar och gör levande,
247 1Sa 3:6 | 6. Men HERREN ropade ännu
248 1Sa 4:6 | 6. När då filistéerna hörde
249 1Sa 5:6 | 6. Och HERRENS hand var tung
250 1Sa 6 | 6 Kapitlet~Herrens ark föres
251 1Sa 6:6 | 6. Varför tillsluten I edra
252 1Sa 7:6 | 6. Då församlade de sig i
253 1Sa 8:6 | 6. Men det misshagade Samuel,
254 1Sa 9:6 | 6. Men han svarade honom: "
255 1Sa 10:6 | 6. Och HERRENS Ande skall
256 1Sa 11:6 | 6. Då kom Guds Ande över Saul,
257 1Sa 12:6 | 6. Samuel sade till folket: "
258 1Sa 13:6 | 6. Då nu israeliterna sågo
259 1Sa 14:6 | 6. Och Jonatan sade till sin
260 1Sa 15:6 | 6. Men till kainéerna lät
261 1Sa 16:6 | 6. När de nu kommo dit och
262 1Sa 17:6 | 6. Och han hade benskenor
263 1Sa 18:6 | 6. Och när de kommo hem, då
264 1Sa 19:6 | 6. Och Saul lyssnade till
265 1Sa 20:6 | 6. Om då din fader saknar
266 1Sa 21:6 | 6. Då gav prästen honom av
267 1Sa 22:6 | 6. Och Saul fick höra att
268 1Sa 23:6 | 6. När Ebjatar, Ahimeleks
269 1Sa 24:6 | 6. Men därefter slog Davids
270 1Sa 25:6 | 6. Och I skolen säga till
271 1Sa 26:6 | 6. Och David tog till orda
272 1Sa 27:6 | 6. Då gav Akis honom samma
273 1Sa 28:6 | 6. Och Saul frågade HERREN,
274 1Sa 29:6 | 6. Då kallade Akis David till
275 1Sa 30:6 | 6. Och David kom i stor nöd,
276 1Sa 31:6 | 6. Så dogo då med varandra
277 2Sa 1:6 | 6. Den unge mannen som hade
278 2Sa 2:6 | 6. Så må nu ock HERREN bevisa
279 2Sa 3:6 | 6. Så länge kriget varade
280 2Sa 4:6 | 6. När de så, under förevändning
281 2Sa 5:6 | 6. Och konungen drog med sina
282 2Sa 6 | 6 Kapitlet~Guds ark föres
283 2Sa 6:6 | 6. Men när de kommo till Nakonslogen,
284 2Sa 7:6 | 6. Jag har ju icke bott i
285 2Sa 8:6 | 6. Och David insatte fogdar
286 2Sa 9:6 | 6. När så Mefiboset, Sauls
287 2Sa 10:6 | 6. Då nu Ammons barn insågo
288 2Sa 11:6 | 6. Då sände David till Joab
289 2Sa 12:6 | 6. Och lammet skall han ersätta
290 2Sa 13:6 | 6. Då lade Amnon sig och gjorde
291 2Sa 14:6 | 6. Och din tjänarinna hade
292 2Sa 15:6 | 6. På detta sätt gjorde Absalom
293 2Sa 16:6 | 6. Och han kastade stenar
294 2Sa 17:6 | 6. När då Husai kom in till
295 2Sa 18:6 | 6. Så drog då folket ut på
296 2Sa 19:6 | 6. Ty du älskar ju dem som
297 2Sa 20:6 | 6. sade David till Abisai: "
298 2Sa 21:6 | 6. av hans söner må sju utlämnas
299 2Sa 22:6 | 6. dödsrikets band omslöto
300 2Sa 23:6 | 6. Men de onda äro allasammans
301 2Sa 24:6 | 6. Därifrån kommo de till
302 1Ko 1:6 | 6. Hans fader hade aldrig
303 1Ko 2:6 | 6. Så gör nu efter din vishet,
304 1Ko 3:6 | 6. Salomo svarade: "Du har
305 1Ko 4:6 | 6. Ahisar var överhovmästare;
306 1Ko 5:6 | 6. Så bjud nu att man hugger
307 1Ko 6 | 6 Kapitlet~Tempelbyggnaden.~~
308 1Ko 6:6 | 6. Den nedersta våningen i
309 1Ko 7:6 | 6. Vidare gjorde han pelarförhuset,
310 1Ko 8:6 | 6. Och prästerna buro in HERRENS
311 1Ko 9:6 | 6. Men om I och edra barn
312 1Ko 10:6 | 6. Och hon sade till konungen: "
313 1Ko 11:6 | 6. Och Salomo gjorde vad ont
314 1Ko 12:6 | 6. Då rådförde sig konung
315 1Ko 13:5 | 6. Då tog konungen till orda
316 1Ko 14:6 | 6. Då nu Ahia hörde ljudet
317 1Ko 15:6 | 6. Men Rehabeam och Jerobeam
318 1Ko 16:6 | 6. Och Baesa gick till vila
319 1Ko 17:6 | 6. Och korparna förde till
320 1Ko 18:6 | 6. Och de fördelade mellan
321 1Ko 19:6 | 6. När han då såg upp, fick
322 1Ko 20:6 | 6. Och nu skall jag sannerligen
323 1Ko 21:6 | 6. Han svarade henne: "Därför
324 1Ko 22:6 | 6. Då församlade Israels konung
325 2Ko 1:6 | 6. De svarade honom: "En man
326 2Ko 2:6 | 6. Och Elia sade till honom: "
327 2Ko 3:6 | 6. Då drog konung Joram ut
328 2Ko 4:6 | 6. Och när kärlen voro fulla,
329 2Ko 5:6 | 6. Och han överlämnade brevet
330 2Ko 6 | 6 Kapitlet~Elisa och den tappade
331 2Ko 6:6 | 6. Gudsmannen frågade: "Var
332 2Ko 7:6 | 6. Ty Herren hade låtit ett
333 2Ko 8:6 | 6. Då frågade konungen kvinnan,
334 2Ko 9:6 | 6. Då stod han upp och gick
335 2Ko 10:6 | 6. Då skrev han ett annat
336 2Ko 11:6 | 6. och en tredjedel vid Surporten
337 2Ko 12:6 | 6. Men i konung Joas' tjugutredje
338 2Ko 13:6 | 6. Dock avstodo de icke från
339 2Ko 14:6 | 6. Men mördarnas barn dödade
340 2Ko 15:6 | 6. Vad nu mer är att säga
341 2Ko 16:6 | 6. Vid samma tid återvann
342 2Ko 17:6 | 6. I Hoseas nionde regeringsår
343 2Ko 18:6 | 6. Han höll sig till HERREN
344 2Ko 19:6 | 6. sade Jesaja till dem: "
345 2Ko 20:6 | 6. Och jag skall föröka din
346 2Ko 21:6 | 6. Han lät ock sin son gå
347 2Ko 22:6 | 6. nämligen åt timmermännen,
348 2Ko 23:6 | 6. Och han tog Aseran ur HERRENS
349 2Ko 24:6 | 6. Och Jojakim gick till vila
350 2Ko 25:6 | 6. Och de grepo konungen och
351 1Kr 1:6 | 6. Gomers söner voro Askenas,
352 1Kr 2:6 | 6. Seras söner voro Simri,
353 1Kr 3:6 | 6. vidare Jibhar, Elisama,
354 1Kr 4:6 | 6. Naara födde åt honom Ahussam,
355 1Kr 5:6 | 6. så ock dennes son Beera,
356 1Kr 6 | 6 Kapitlet~Levi stam och dess
357 1Kr 6:6 | 6. Ussi födde Seraja, och
358 1Kr 7:6 | 6. Benjamins söner voro Bela,
359 1Kr 8:6 | 6. Och dessa voro Ehuds söner,
360 1Kr 9:6 | 6. av Seras barn Jeguel och
361 1Kr 10:6 | 6. Så dogo då Saul och hans
362 1Kr 11:6 | 6. Och David sade: "Vemhelst
363 1Kr 12:6 | 6. koraiterna Elkana, Jissia,
364 1Kr 13:6 | 6. Och David drog med hela
365 1Kr 14:6 | 6. Noga, Nefeg, Jafia,~
366 1Kr 15:6 | 6. av Meraris barn: Asaja,
367 1Kr 16:6 | 6. Men prästerna Benaja och
368 1Kr 17:6 | 6. Har jag då någonsin, varhelst
369 1Kr 18:6 | 6. Och David insatte fogdar
370 1Kr 19:6 | 6. Då nu Ammons barn insågo
371 1Kr 20:6 | 6. Åter stod en strid vid
372 1Kr 21:6 | 6. Men Levi och Benjamin hade
373 1Kr 22:6 | 6. Och han kallade till sig
374 1Kr 23:6 | 6. Och David delade dem i
375 1Kr 24:6 | 6. Och Semaja, Netanels son,
376 1Kr 25:6 | 6. Alla dessa stodo var och
377 1Kr 26:6 | 6. Åt hans son Semaja föddes
378 1Kr 27:6 | 6. Denne Benaja var en hjälte
379 1Kr 28:6 | 6. Och han sade till mig: '
380 1Kr 29:6 | 6. Då kommo frivilligt familjehövdingarna
381 2Kr 1:6 | 6. Där offrade nu Salomo inför
382 2Kr 2:6 | 6. Vem förmår väl att bygga
383 2Kr 3:6 | 6. Därjämte smyckade han huset
384 2Kr 4:6 | 6. Vidare gjorde han tio bäcken
385 2Kr 5:6 | 6. Och konung Salomo stod
386 2Kr 6 | 6 Kapitlet~Salomos tal och
387 2Kr 6:6 | 6. men Jerusalem har jag nu
388 2Kr 7:6 | 6. Och prästerna stodo där
389 2Kr 8:6 | 6. så ock Baalat och alla
390 2Kr 9:6 | 6. Jag ville icke tro vad
391 2Kr 10:6 | 6. Då rådförde sig konung
392 2Kr 11:6 | 6. Han befäste Bet-Lehem,
393 2Kr 12:6 | 6. Då ödmjukade sig Israels
394 2Kr 13:6 | 6. Men Jerobeam, Nebats son,
395 2Kr 14:6 | 6. Och han byggde fasta städer
396 2Kr 15:6 | 6. och folk drabbade samman
397 2Kr 16:6 | 6. Men konung Asa tog med
398 2Kr 17:6 | 6. Och då hans frimodighet
399 2Kr 18:6 | 6. Men Josafat sade: "Finnes
400 2Kr 19:6 | 6. Och han sade till dessa
401 2Kr 20:6 | 6. och sade:~"HERRE, våra
402 2Kr 21:6 | 6. Men han vandrade på Israels
403 2Kr 22:6 | 6. Då vände han tillbaka,
404 2Kr 23:6 | 6. Dock må ingen annan än
405 2Kr 24:6 | 6. Då kallade konungen till
406 2Kr 25:6 | 6. Därtill lejde han för hundra
407 2Kr 26:6 | 6. Han drog ut och stridde
408 2Kr 27:6 | 6. Så mäktig blev Jotam, därför
409 2Kr 28:6 | 6. Ty Peka, Remaljas son,
410 2Kr 29:6 | 6. Ty våra fäder voro otrogna
411 2Kr 30:6 | 6. Så begåvo sig då ilbuden
412 2Kr 31:6 | 6. Och de av Israels och Juda
413 2Kr 32:6 | 6. Och han tillsatte krigshövitsmän
414 2Kr 33:6 | 6. Han lät ock sina barn gå
415 2Kr 34:6 | 6. Och i Manasses, Efraims
416 2Kr 35:6 | 6. Och slakten påskalammet
417 2Kr 36:6 | 6. Och Nebukadnessar, konungen
418 Esr 1:6 | 6. Och alla de som bodde i
419 Esr 2:6 | 6. Pahat-Moabs barn, av Jesuas
420 Esr 3:6 | 6. På första dagen i sjunde
421 Esr 4:6 | 6. (Sedermera, under Ahasveros'
422 Esr 5:6 | 6. Detta är nu vad som stod
423 Esr 6 | 6 Kapitlet~Svar från konung
424 Esr 6:6 | 6. Alltså, du Tattenai, som
425 Esr 7:6 | 6. det hände sig att denne
426 Esr 8:6 | 6. av Adins barn Ebed, Jonatans
427 Esr 9:6 | 6. och sade: "Min Gud, jag
428 Esr 10:6 | 6. Och Esra stod upp från
429 Neh 1:6 | 6. låt ditt öra akta härpå,
430 Neh 2:6 | 6. Då frågade konungen mig,
431 Neh 3:6 | 6. Gamla porten sattes i stånd
432 Neh 4:6 | 6. Och vi byggde på muren,
433 Neh 5:6 | 6. När jag nu hörde deras
434 Neh 6 | 6 Kapitlet~Försåtliga anslag
435 Neh 6:6 | 6. Däri var skrivet: "Det
436 Neh 7:6 | 6. "Dessa voro de män från
437 Neh 8:6 | 6. Och Esra lovade den store
438 Neh 9:6 | 6. Du allena är HERREN. Du
439 Neh 10:6 | 6. Daniel, Ginneton, Baruk,~
440 Neh 11:6 | 6. Peres' barn som bodde i
441 Neh 12:6 | 6. Semaja, Jojarib, Jedaja,~
442 Neh 13:6 | 6. Men under allt detta var
443 Est 1:6 | 6. Där hängde tapeter av linne,
444 Est 2:6 | 6. denne hade blivit bortförd
445 Est 3:6 | 6. Men det syntes honom för
446 Est 4:6 | 6. När då Hatak kom ut till
447 Est 5:6 | 6. Och när vinet dracks, sade
448 Est 6 | 6 Kapitlet~Mordokais upphöjelse.
449 Est 6:6 | 6. När då Haman kom in, sade
450 Est 7:6 | 6. Ester sade: "En hätsk och
451 Est 8:6 | 6. Ty huru skulle jag kunna
452 Est 9:6 | 6. I Susans borg dräpte och
453 Job 1:6 | 6. Men nu hände sig en dag
454 Job 2:6 | 6. HERREN sade till Åklagaren: "
455 Job 3:6 | 6. Den natten må gripas av
456 Job 4:6 | 6. Skulle då icke din gudsfruktan
457 Job 5:6 | 6. Ty icke upp ur stoftet
458 Job 6 | 6 Kapitlet~Jobs svar på Elifas'
459 Job 6:6 | 6. Men vem vill äta den mat
460 Job 7:6 | 6. Mina dagar fly snabbare
461 Job 8:6 | 6. då, om du är ren och rättsinnig,
462 Job 9:6 | 6. honom som kommer jorden
463 Job 10:6 | 6. eftersom du letar efter
464 Job 11:6 | 6. om han ville uppenbara
465 Job 12:6 | 6. Men förhärjares hyddor
466 Job 13:6 | 6. Hören nu likväl mitt klagomål,
467 Job 14:6 | 6. vänd då din blick ifrån
468 Job 15:6 | 6. Så dömes du nu skyldig
469 Job 16:6 | 6. Om jag nu talar, så lindras
470 Job 17:6 | 6. Jag är satt till ett ordspråk
471 Job 18:6 | 6. Ljuset skall förmörkas
472 Job 19:6 | 6. så veten fastmer att Gud
473 Job 20:6 | 6. Om än hans förhävelse stiger
474 Job 21:6 | 6. Ja, när jag tänker därpå,
475 Job 22:6 | 6. Jo, du tog pant av din
476 Job 23:6 | 6. Icke med övermakt finge
477 Job 24:6 | 6. På fältet få de till skörd
478 Job 25:6 | 6. huru mycket mindre då människan,
479 Job 26:6 | 6. Dödsriket ligger blottat
480 Job 27:6 | 6. Vid min rättfärdighet håller
481 Job 28:6 | 6. Där, bland dess stenar,
482 Job 29:6 | 6. då mina fötter badade i
483 Job 30:6 | 6. I gruvliga klyftor måste
484 Job 31:6 | 6. Nej, må jag vägas på en
485 Job 32:6 | 6. Så tog då Elihu, Barakels
486 Job 33:6 | 6. Se, jag är likställd med
487 Job 34:6 | 6. Fastän jag har rätt, måste
488 Job 35:6 | 6. Om du syndar, vad gör du
489 Job 36:6 | 6. Den ogudaktige låter han
490 Job 37:6 | 6. Se, åt snön giver han bud: "
491 Job 38:6 | 6. Var fingo hennes pelare
492 Job 39:6 | 6. De böja sig ned, de avbörda
493 Job 40:10| 6. Gjut ut din vredes förgrymmelse,
494 Job 41:6 | 6. Stolta sitta på honom sköldarnas
495 Job 42:6 | 6. Därför tager jag det tillbaka
496 Psa 1:6 | 6. Ty HERREN känner de rättfärdigas
497 Psa 2:6 | 6. "Jag själv har insatt min
498 Psa 3:6 | 6. Jag lade mig och somnade
499 Psa 4:6 | 6. Offren rätta offer, och
500 Psa 5:6 | 6. De övermodiga bestå icke
1-500 | 501-1000 | 1001-1227 |