1-500 | 501-1000 | 1001-1181
Book Chapter:Verse
1 Gen 2:23 | ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av
2 Gen 2:23 | heta maninna, ty av man är hon tagen."~~
3 Gen 3:6 | därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt;
4 Gen 3:6 | av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som
5 Gen 3:12 | mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att
6 Gen 3:20 | sin hustru namnet Eva, ty hon blev en moder åt allt levande.~
7 Gen 4:1 | kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain;
8 Gen 4:1 | och födde Kain; då sade hon: "Jag har fött en man genom
9 Gen 4:2 | 2. Och hon födde åter en son, Abel,
10 Gen 4:17 | Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok.
11 Gen 4:25 | kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav honom
12 Gen 4:25 | honom namnet Set, i det hon sade: "Gud har beskärt mig
13 Gen 8:9 | duvan fann ingen plats där hon kunde vila sin fot, utan
14 Gen 8:11 | aftonen, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i sin
15 Gen 8:12 | duvan åter flyga ut; då kom hon icke mer tillbaka till honom.~~
16 Gen 12:12 | tänka, när de få se dig: 'Hon är hans hustru', så skola
17 Gen 12:14 | Egypten, sågo egyptierna att hon var en mycket skön kvinna.~
18 Gen 12:18 | lät du mig icke veta att hon var din hustru?~
19 Gen 12:19 | 19. Varför sade du: 'Hon är min syster' och vållade
20 Gen 16:1 | fött barn åt honom. Men hon hade en egyptisk tjänstekvinna,
21 Gen 16:4 | gick in till Hagar, och hon blev havande. När hon nu
22 Gen 16:4 | och hon blev havande. När hon nu såg att hon var havande,
23 Gen 16:4 | havande. När hon nu såg att hon var havande, ringaktade
24 Gen 16:4 | var havande, ringaktade hon sin fru.~
25 Gen 16:5 | tjänstekvinna i din famn, men då hon nu ser att hon är havande,
26 Gen 16:5 | famn, men då hon nu ser att hon är havande, ringaktar hon
27 Gen 16:5 | hon är havande, ringaktar hon mig. HERREN döme mellan
28 Gen 16:6 | Sarai tuktade henne, flydde hon bort ifrån henne.~~
29 Gen 16:8 | kommer du, och vart går du?" Hon svarade: "Jag är stadd på
30 Gen 16:13 | 13. Och hon gav HERREN, som hade talat
31 Gen 16:13 | med henne, ett namn, i det hon sade: "Du är Seendets Gud."
32 Gen 16:13 | sade: "Du är Seendets Gud." Hon tänkte nämligen: "Har jag
33 Gen 17:17 | Och skulle Sara föda barn, hon som är nittio år gammal?"~
34 Gen 18:10 | Detta hörde Sara, där hon stod i ingången till tältet,
35 Gen 18:15 | sade: "Jag log icke"; ty hon blev förskräckt. Men han
36 Gen 19:26 | såg sig tillbaka; då blev hon en saltstod.~
37 Gen 19:33 | och han märkte icke när hon lade sig, ej heller när
38 Gen 19:33 | lade sig, ej heller när hon stod upp.~
39 Gen 19:35 | och han märkte icke när hon lade sig, ej heller när
40 Gen 19:35 | lade sig, ej heller när hon stod upp.~
41 Gen 19:37 | äldre födde en son, och hon gav honom namnet Moab; från
42 Gen 19:38 | yngre födde ock en son, och hon gav honom namnet Ben-Ammi;
43 Gen 20:2 | sade om sin hustru Sara att hon var hans syster. Då sände
44 Gen 20:3 | har tagit till dig, fast hon är en annan mans äkta hustru."~
45 Gen 20:5 | han icke själv till mig: 'Hon är min syster'? Och likaså
46 Gen 20:5 | syster'? Och likaså sade hon: 'Han är min broder.' I
47 Gen 20:12 | 12. Hon är också verkligen min syster,
48 Gen 20:12 | moders dotter; och så blev hon min hustru.~
49 Gen 21:7 | 7. Och hon sade: "Vem skulle hava sagt
50 Gen 21:10 | 10. och hon sade till Abraham: "Driv
51 Gen 21:12 | Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig; ty genom Isak
52 Gen 21:14 | med och lät henne gå. Och hon begav sig åstad och irrade
53 Gen 21:15 | hade tagit slut, kastade hon barnet ifrån sig under en
54 Gen 21:16 | ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: "Jag förmår icke
55 Gen 21:16 | huru barnet dör." Och där hon nu satt, på något avstånd,
56 Gen 21:16 | på något avstånd, brast hon ut i gråt.~
57 Gen 21:19 | öppnade hennes ögon, så att hon blev varse en vattenbrunn.
58 Gen 21:19 | varse en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin
59 Gen 24:14 | och låt mig få dricka' och hon då svarar: 'Drick; dina
60 Gen 24:14 | vill jag ock vattna', må hon då vara den som du har utsett
61 Gen 24:15 | broder Nahors hustru; och hon bar sin kruka på axeln.~
62 Gen 24:16 | som ingen man hade känt. Hon gick nu ned till källan
63 Gen 24:18 | 18. Hon svarade: "Drick, min herre"
64 Gen 24:19 | 19. Och sedan hon hade givit honom att dricka,
65 Gen 24:19 | givit honom att dricka, sade hon: "Jag vill ock ösa upp vatten
66 Gen 24:20 | 20. Och hon tömde strax sin kruka i
67 Gen 24:24 | 24. Hon svarade honom: "Jag är dotter
68 Gen 24:25 | 25. Och hon sade ytterligare till honom: "
69 Gen 24:44 | 44. och hon då svarar mig: 'Drick du;
70 Gen 24:44 | ock ösa upp vatten' -- må hon då vara den kvinna som HERREN
71 Gen 24:46 | 46. Och strax lyfte hon ned sin kruka från axeln
72 Gen 24:46 | vattna.' Så drack jag, och hon vattnade också kamelerna.~
73 Gen 24:47 | sade: 'Vems dotter är du?' Hon svarade: 'Jag är dotter
74 Gen 24:51 | henne och drag åstad; må hon bliva hustru åt din herres
75 Gen 24:58 | du resa med denne man?" Hon svarade: "Ja."~
76 Gen 24:64 | ögon och fick se Isak, steg hon med hast ned från kamelen;~
77 Gen 24:65 | 65. och hon frågade tjänaren: "Vem är
78 Gen 24:65 | Det är min herre." Då tog hon sin slöja och höljde sig
79 Gen 24:67 | tog Rebecka till sig, och hon blev hans hustru, och han
80 Gen 25:1 | sig ännu en hustru, och hon hette Ketura.~
81 Gen 25:2 | 2. Hon födde åt honom Simran, Joksan,
82 Gen 25:21 | för sin hustru Rebecka, ty hon var ofruktsam; och HERREN
83 Gen 25:22 | varandra i hennes liv; då sade hon: "Om det skulle gå så, varför
84 Gen 25:22 | skulle jag då vara till?" Och hon gick bort för att fråga
85 Gen 25:24 | sedan tiden var inne att hon skulle föda, se, då funnos
86 Gen 26:7 | hans hustru, sade han: "Hon är min syster." Han fruktade
87 Gen 26:7 | nämligen för att säga att hon var hans hustru, ty han
88 Gen 26:7 | Rebeckas skull, eftersom hon är så fager att skåda."~
89 Gen 26:9 | Isak till sig och sade: "Hon är ju din hustru; huru har
90 Gen 26:9 | har du då kunnat säga: 'Hon är min syster'?" Isak svarade
91 Gen 27:15 | sons, högtidskläder, som hon hade hos sig i huset, och
92 Gen 27:16 | av killingarna beklädde hon hans händer och den släta
93 Gen 27:17 | 17. Sedan lämnade hon åt sin son Jakob den smakliga
94 Gen 27:17 | smakliga rätten och brödet som hon hade tillrett.~
95 Gen 27:42 | son Esau hade sagt, sände hon och lät kalla till sig sin
96 Gen 29:9 | dit med sin faders får; ty hon plägade vakta dem.~
97 Gen 29:12 | han var Rebeckas son; och hon skyndade åstad och omtalade
98 Gen 29:32 | havande och födde en son, och hon gav honom namnet Ruben,
99 Gen 29:32 | gav honom namnet Ruben, ty hon tänkte: "HERREN har sett
100 Gen 29:33 | 33. Och hon blev åter havande och födde
101 Gen 29:33 | och födde en son. Då sade hon: "HERREN har hört att jag
102 Gen 29:33 | givit mig också denne." Och hon gav honom namnet Simeon.~
103 Gen 29:34 | 34. Och åter blev hon havande och födde en son.
104 Gen 29:34 | och födde en son. Då sade hon: "Nu skall väl ändå min
105 Gen 29:35 | 35. Åter blev hon havande och födde en son.
106 Gen 29:35 | och födde en son. Då sade hon: "Nu vill jag tacka HERREN."
107 Gen 29:35 | tacka HERREN." Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan
108 Gen 29:35 | namnet Juda. Sedan upphörde hon att föda.~~~
109 Gen 30:1 | 1. Då nu Rakel såg att hon icke födde barn åt Jakob,
110 Gen 30:1 | barn åt Jakob, avundades hon sin syster och sade till
111 Gen 30:3 | 3. Hon sade: "Se, där är min tjänarinna
112 Gen 30:3 | gå in till henne, för att hon må föda barn i mitt sköte,
113 Gen 30:4 | 4. Så gav hon honom sin tjänstekvinna
114 Gen 30:6 | mig en son." Därför gav hon honom namnet Dan.~
115 Gen 30:7 | tjänstekvinna, havande, och hon födde åt Jakob en andre
116 Gen 30:8 | och har vunnit seger." Och hon gav honom namnet Naftali.~~
117 Gen 30:9 | 9. Då Lea nu såg att hon hade upphört att föda, tog
118 Gen 30:9 | hade upphört att föda, tog hon sin tjänstekvinna Silpa
119 Gen 30:11 | sade Lea: "Till lycka!" Och hon gav honom namnet Gad.~
120 Gen 30:13 | skola prisa mig säll." Och hon gav honom namnet Aser.~~
121 Gen 30:15 | 15. Men hon svarade henne: "Är det icke
122 Gen 30:17 | Och Gud hörde Lea, så att hon blev havande, och hon födde
123 Gen 30:17 | att hon blev havande, och hon födde åt Jakob en femte
124 Gen 30:18 | tjänstekvinna åt min man." Och hon gav honom namnet Isaskar.~
125 Gen 30:19 | Åter blev Lea havande, och hon födde åt Jakob en sjätte
126 Gen 30:20 | fött honom sex söner." Och hon gav honom namnet Sebulon.~
127 Gen 30:21 | 21. Därefter födde hon en dotter och gav henne
128 Gen 30:23 | 23. Hon blev havande och födde en
129 Gen 30:23 | och födde en son. Då sade hon: "Gud har tagit bort min
130 Gen 30:24 | 24. Och hon gav honom namnet Josef,
131 Gen 30:24 | honom namnet Josef, i det hon sade: "HERREN give mig ännu
132 Gen 31:35 | 35. Och hon sade till sin fader: "Vredgas
133 Gen 35:18 | 18. Men när hon höll på att giva upp andan,
134 Gen 35:18 | på att giva upp andan, ty hon skulle nu dö, gav hon honom
135 Gen 35:18 | ty hon skulle nu dö, gav hon honom namnet Ben-Oni; men
136 Gen 35:19 | 19. Så dog Rakel, och hon blev begraven vid vägen
137 Gen 36:14 | Sibeon, voro dessa, som hon födde åt Esau: Jeus, Jaelam
138 Gen 38:3 | 3. Och hon blev havande och födde en
139 Gen 38:4 | 4. Åter blev hon havande och födde en son
140 Gen 38:5 | 5. Och hon födde ännu en son, och åt
141 Gen 38:5 | en son, och åt denne gav hon namnet Sela; och när han
142 Gen 38:14 | 14. lade hon av sig sina änkekläder och
143 Gen 38:14 | på vägen till Timna. Ty hon såg, att fastän Sela var
144 Gen 38:14 | Sela var fullvuxen, blev hon likväl icke given åt honom
145 Gen 38:15 | se henne, trodde han att hon var en sköka; hon hade ju
146 Gen 38:15 | han att hon var en sköka; hon hade ju nämligen sitt ansikte
147 Gen 38:16 | han vek av till henne, där hon satt vid vägen, och sade: "
148 Gen 38:16 | det var hans sonhustru. Hon svarade: "Vad vill du giva
149 Gen 38:17 | en killing ur min hjord." Hon svarade: "Ja, om du giver
150 Gen 38:18 | jag då giva dig i pant?" Hon svarade: "Din signetring,
151 Gen 38:18 | gick in till henne, och hon blev havande genom honom.~
152 Gen 38:19 | 19. Och hon stod upp och gick därifrån
153 Gen 38:21 | sade: "Var är tempeltärnan, hon som satt i Enaim vid vägen?"
154 Gen 38:23 | 23. Då sade Juda: "Må hon då behålla det, så att vi
155 Gen 38:24 | bedrivit otukt, och i otukt har hon blivit havande." Juda sade: "
156 Gen 38:25 | 25. Men när hon fördes ut, sände hon bud
157 Gen 38:25 | när hon fördes ut, sände hon bud till sin svärfader och
158 Gen 38:25 | jag blivit havande." Och hon lät säga: "Se efter, vem
159 Gen 38:26 | kände igen dem och sade: "Hon är i sin rätt mot mig, eftersom
160 Gen 38:27 | 27. När hon nu skulle föda, se, då funnos
161 Gen 38:29 | kom hans broder fram; och hon sade: "Varför har du trängt
162 Gen 39:10 | 10. Och fastän hon talade sådant dag efter
163 Gen 39:12 | 12. fattade hon honom i manteln och sade: "
164 Gen 39:13 | 13. Då hon nu såg att han hade lämnat
165 Gen 39:14 | 14. ropade hon på sitt husfolk och sade
166 Gen 39:16 | 16. Och hon lät hans mantel ligga kvar
167 Gen 39:17 | 17. då berättade hon för honom detsamma; hon
168 Gen 39:17 | hon för honom detsamma; hon sade: "Den hebreiske tjänaren
169 Gen 46:15 | voro Leas söner, de som hon födde åt Jakob i Paddan-Aram;
170 Gen 46:15 | Paddan-Aram; tillika födde hon åt honom dottern Dina. Söner
171 Gen 46:18 | dotter Lea, och dessa födde hon åt Jakob, sexton personer.~
172 Gen 46:25 | dotter Rakel, och dessa födde hon åt Jakob, tillsammans sju
173 Exo 2:2 | havande och födde en son. Och hon såg att det var ett vackert
174 Exo 2:3 | 3. Men när hon icke längre kunde dölja
175 Exo 2:3 | längre kunde dölja honom, tog hon en kista av rör, beströk
176 Exo 2:5 | gingo utmed floden. När hon nu fick se kistan i vassen,
177 Exo 2:5 | se kistan i vassen, sände hon sin tjänarinna dit och lät
178 Exo 2:6 | 6. Och när hon öppnade den, fick hon se
179 Exo 2:6 | när hon öppnade den, fick hon se barnet och såg att det
180 Exo 2:6 | och han grät. Då ömkade hon sig över honom och sade: "
181 Exo 2:10 | gossen hade vuxit upp; förde hon honom till Faraos dotter,
182 Exo 2:10 | namnet Mose, "ty", sade hon, "ur vattnet har jag dragit
183 Exo 2:22 | 22. Hon födde en son, och han gav
184 Exo 4:26 | han honom vara. Då sade hon åter: "Ja, en blodsbrudgum
185 Exo 6:20 | Jokebed till hustru, och hon födde åt honom Aron och
186 Exo 6:23 | dotter, Nahesons syster, och hon födde åt honom Nadab och
187 Exo 6:25 | döttrar till hustru, och hon födde åt honom Pinehas.
188 Exo 21:7 | till trälinna, så skall hon icke givas fri såsom trälarna
189 Exo 21:8 | 8. Misshagar hon sin herre, sedan denne förut
190 Exo 21:11 | dessa tre stycken, så skall hon givas fri, utan lösen och
191 Exo 21:22 | en havande kvinna, så att hon föder fram sitt foster,
192 Lev 5:3 | vad som helst varigenom hon kan vara oren, och han sedan
193 Lev 12:2 | det är ett gossebarn som hon har fött, så skall hon vara
194 Lev 12:2 | som hon har fött, så skall hon vara oren i sju dagar; lika
195 Lev 12:2 | vid sin månadsrening skall hon vara oren.~
196 Lev 12:4 | 4. Och sedan skall hon stanna hemma trettiotre
197 Lev 12:4 | under sitt reningsflöde. Hon skall icke komma vid något
198 Lev 12:5 | det är ett flickebarn som hon har fött, så skall hon vara
199 Lev 12:5 | som hon har fött, så skall hon vara oren i två veckor,
200 Lev 12:5 | månadsrening; och sedan skall hon stanna hemma i sextiosex
201 Lev 12:6 | eller efter dotter, skall hon föra fram ett årsgammalt
202 Lev 12:7 | försoning för henne, så bliver hon ren från sitt blodflöde.
203 Lev 12:7 | om en barnaföderska, när hon har fött ett gossebarn,
204 Lev 12:7 | fött ett gossebarn, och när hon har fött ett flickebarn.~
205 Lev 12:8 | 8. Och om hon icke förmår bekosta ett
206 Lev 12:8 | bekosta ett får, så skall hon taga två turturduvor eller
207 Lev 12:8 | försoning för henne, så bliver hon ren.~
208 Lev 15:19 | avgår ur hennes kött, skall hon vara oren i sju dagar, och
209 Lev 15:20 | 20. Och allt varpå hon ligger under sin månadsrening
210 Lev 15:20 | bliver orent, och allt varpå hon sitter bliver orent.~
211 Lev 15:21 | som kommer vid det varpå hon har legat skall två sina
212 Lev 15:22 | som kommer vid något varpå hon har suttit skalltvå sina
213 Lev 15:23 | sak lägges på det varpå hon har legat eller suttit,
214 Lev 15:25 | hennes månadsrening, eller om hon har flöde utöver tiden för
215 Lev 15:25 | hennes månadsreningstid; hon är oren.~
216 Lev 15:26 | 26. Om allt varpå hon ligger, så länge hennes
217 Lev 15:26 | detsamma som om det varpå hon ligger under sin månadsrening;
218 Lev 15:26 | månadsrening; och allt varpå hon sitter bliver orent, likasom
219 Lev 15:28 | 28. Men om hon bliver ren från sitt flöde,
220 Lev 15:28 | ren från sitt flöde, skall hon räkna sju dagar och sedan
221 Lev 15:29 | Och på åttonde dagen skall hon taga sig två turturduvor
222 Lev 18:7 | blotta din moders blygd; hon är din moder, du skall icke
223 Lev 18:9 | din systers blygd, evad hon är din faders dotter eller
224 Lev 18:9 | din moders dotter, evad hon är född hemma eller född
225 Lev 18:11 | hustrus dotters blygd, ty hon är av din faders släkt,
226 Lev 18:11 | är av din faders släkt, hon är din syster.~
227 Lev 18:12 | din faders systers blygd; hon är din faders nära blodsförvant.~
228 Lev 18:13 | moders systers blygd, ty hon är din moders nära blodsförvant.~
229 Lev 18:14 | hustru skall du icke komma; hon är din faders syster.~
230 Lev 18:15 | blotta din svärdotters blygd; hon är din sons hustru, hennes
231 Lev 18:19 | blotta hennes blygd, när hon är oren under sin månadsrening.~
232 Lev 18:23 | skaffa med något djur, så att hon beblandar sig därmed; det
233 Lev 19:20 | beblandat sig med henne, och hon är trälinna i en annan mans
234 Lev 19:20 | en annan mans våld, och hon icke har blivit friköpt
235 Lev 19:20 | men icke dödas, eftersom hon icke var fri.~
236 Lev 20:17 | och ser hennes blygd och hon ser hans blygd, så är det
237 Lev 20:18 | avtäcker hennes brunn och hon blottar sitt blods brunn,
238 Lev 21:3 | ock genom sin syster, om hon var jungfru och stod honom
239 Lev 21:9 | skökolevnad, så ohelgar hon sin fader; hon skall brännas
240 Lev 21:9 | så ohelgar hon sin fader; hon skall brännas upp i eld.~~
241 Lev 22:12 | främmande mans hustru, skall hon icke äta av det heliga som
242 Lev 22:13 | eller blivit förskjuten, och hon är utan livsfrukt, och hon
243 Lev 22:13 | hon är utan livsfrukt, och hon så kommer åter till sin
244 Lev 22:13 | såsom i sin ungdom, då må hon äta av sin faders spis;
245 Num 5:13 | veta därav, och utan att hon har blivit röjd, fastän
246 Num 5:13 | har blivit röjd, fastän hon verkligen har låtit skända
247 Num 5:13 | vittne finnes mot henne och hon icke har blivit gripen på
248 Num 5:14 | det verkligen är så, att hon har låtit skända sig; eller
249 Num 5:14 | hustru, och detta fastän hon icke har låtit skända sig:~
250 Num 5:24 | bliva henne till olycka, när hon har fått det i sig.~
251 Num 5:27 | då skall detta ske: om hon har låtit skända sig och
252 Num 5:27 | förbannelsebringande vattnet, när hon har fått det i sig, bliva
253 Num 5:28 | sig, utan är ren, då skall hon förbliva oskadd och kunna
254 Num 12:10 | Mirjam, fick han se att hon var spetälsk.~
255 Num 12:14 | henne i ansiktet, skulle hon ju hava fått sitta med skam
256 Num 12:14 | med skam i sju dagar. Må hon alltså nu hållas innestängd
257 Num 12:14 | utanför lägret; sedan får hon komma tillbaka dit igen."~
258 Num 22:23 | draget svärd i sin hand, vek hon av ifrån vägen och gick
259 Num 22:25 | såg HERRENS ängel, trängde hon sig mot muren och klämde
260 Num 22:27 | såg HERRENS ängel, lade hon sig ned under Bileam. Då
261 Num 22:28 | öppnade åsninnans mun, och hon sade till Bileam: "Vad har
262 Num 22:33 | Och åsninnan såg mig, och hon har nu tre gånger vikit
263 Num 22:33 | vikit undan for mig. Om hon icke hade vikit undan för
264 Num 26:59 | föddes åt Levi i Egypten; och hon födde åt Amram Aron och
265 Num 30:4 | Och om en kvinna, medan hon vistas i sin faders hus
266 Num 30:5 | hör hennes löfte och huru hon förbinder sig till återhållsamhet,
267 Num 30:7 | 7. Och om hon bliver gift, och löften
268 Num 30:7 | från hennes läppar, varmed hon har bundit sig,~
269 Num 30:9 | från hennes läppar, varmed hon har bundit sig; och HERREN
270 Num 30:10 | kraft för henne, vartill hon än må hava förbundit sig.~~
271 Deu 8:3 | allenast av bröd, utan att hon lever av allt det som utgår
272 Deu 21:12 | henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och
273 Deu 21:13 | 13. Och hon skall lägga av de kläder
274 Deu 21:13 | skall lägga av de kläder hon bar såsom fånge och skall
275 Deu 21:13 | henne och äkta henne, så att hon bliver din hustru.~
276 Deu 21:14 | må du låta henne gå vart hon vill; du får icke sälja
277 Deu 22:14 | jag icke tecknen till att hon var jungfru",~
278 Deu 22:19 | en jungfru i Israel. Och hon skall vara hans hustru,
279 Deu 22:21 | henne till döds därför att hon har gjort vad som var en
280 Deu 22:21 | en galenskap i Israel, då hon bedrev otukt i sin faders
281 Deu 22:24 | döds, flickan, därför att hon icke ropade på hjälp i staden,
282 Deu 22:27 | den trolovade flickan, kan hon hava ropat, utan att någon
283 Deu 24:1 | hustru och äktat henne, men hon sedan icke längre finner
284 Deu 24:2 | och kvinnan sedan, när hon har lämnat hans hus, går
285 Deu 24:4 | henne till sin hustru, sedan hon har låtit orena sig, ty
286 Deu 25:6 | 6. Och den förste son hon föder skall upptaga den
287 Deu 25:11 | när denne slår honom, och hon därvid räcker ut sin hand
288 Deu 28:56 | yppighet och veklighet, att hon icke ens försökte sätta
289 Deu 28:56 | sätta sin fot på jorden, hon skall då så missunnsamt
290 Deu 28:57 | 57. att hon missunnar dem efterbörden
291 Deu 28:57 | hennes liv, och barnen som hon föder; ty då hon nu lider
292 Deu 28:57 | barnen som hon föder; ty då hon nu lider brist på allt annat,
293 Deu 28:57 | brist på allt annat, skall hon själv i hemlighet äta detta.
294 Deu 33:16 | ädlaste frukt och allt vad hon bär, och med nåd från honom
295 Jos 2:4 | dolde dem; sedan svarade hon: "Ja, männen kommo till
296 Jos 2:6 | 6. Men hon hade fört dem upp på taket
297 Jos 2:6 | dem under linstjälkar, som hon hade där, utbredda på taket.~
298 Jos 2:8 | männen hade lagt sig, steg hon upp till dem på taket~
299 Jos 2:15 | 15. Då släppte hon ned dem genom fönstret med
300 Jos 2:15 | invid stadsmuren, så att hon bodde invid själva muren.~
301 Jos 2:16 | 16. Och hon sade till dem: "Gån upp
302 Jos 2:21 | 21. Hon svarade: "Vare det såsom
303 Jos 2:21 | haven sagt." Och så lät hon dem gå, och de drogo åstad.
304 Jos 2:21 | och de drogo åstad. Men hon band det röda snöret i fönstret.~
305 Jos 6:17 | i hennes hus, därför att hon gömde de utskickade som
306 Jos 6:25 | henne lät Josua leva, och hon fick bo bland Israels folk,
307 Jos 6:25 | denna dag; detta därför att hon gömde de utskickade som
308 Jos 15:18 | 18. Och när hon kom till honom, intalade
309 Jos 15:18 | kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke
310 Jos 15:18 | åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan.
311 Jos 15:19 | 19. Hon sade: "Giv mig en avskedsskänk;
312 Dom 1:14 | 14. Och när hon kom till honom, intalade
313 Dom 1:14 | kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke
314 Dom 1:14 | åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan.
315 Dom 1:15 | 15. Hon sade till honom: "Låt mig
316 Dom 4:5 | 5. Hon plägade sitta under Deborapalmen,
317 Dom 4:5 | ditupp till henne, for att hon skulle skipa rätt.~
318 Dom 4:6 | 6. Hon sände nu och lät kalla till
319 Dom 4:9 | 9. Då svarade hon: "Ja, jag skall gå med dig;
320 Dom 4:18 | till henne i tältet, och hon höljde över honom med ett
321 Dom 4:19 | är törstig." Då öppnade hon mjölk- kärlet och gav honom
322 Dom 5:25 | Vatten begärde han; då gav hon honom mjölk, gräddmjölk
323 Dom 5:25 | honom mjölk, gräddmjölk bar hon fram i högtidsskålen.~
324 Dom 5:26 | 26. Sin hand räckte hon ut efter tältpluggen, sin
325 Dom 5:26 | arbetshammaren med den slog hon Sisera och krossade hans
326 Dom 5:28 | Ut genom fönstret skådade hon och ropade, Siseras moder,
327 Dom 5:29 | hovtärnor, och själv giver hon sig detsamma svaret:~
328 Dom 11:34 | med pukor och dans. Och hon var hans enda barn, han
329 Dom 11:36 | 36. Hon svarade honom: "Min fader,
330 Dom 11:37 | 37. Och hon sade ytterligare till sin
331 Dom 11:38 | borta i två månader. Då gick hon åstad med sina väninnor
332 Dom 11:39 | efter två månader vände hon tillbaka till sin fader,
333 Dom 11:39 | löfte han hade gjort. Och hon hade icke känt någon man.~
334 Dom 13:9 | åter till hans hustru, när hon en gång satt ute på marken
335 Dom 13:10 | berättade det för sin man; hon sade till honom: "Mannen
336 Dom 13:14 | 14. Hon skall icke äta något som
337 Dom 13:14 | eller starka drycker får hon icke dricka, ej heller får
338 Dom 13:14 | icke dricka, ej heller får hon äta något orent. Allt vad
339 Dom 13:14 | jag har bjudit henne skall hon hålla."~
340 Dom 14:3 | fader: "Skaffa mig denna, ty hon behagar mig."~
341 Dom 14:7 | talade han med kvinnan; och hon behagade Simson.~
342 Dom 14:17 | 17. Men hon låg över honom med gråt
343 Dom 14:17 | henne lösningen, eftersom hon så hårt ansatte honom; sedan
344 Dom 14:17 | ansatte honom; sedan sade hon lösningen på gåtan åt sina
345 Dom 15:2 | åt din bröllopssven. Men hon har ju en yngre syster,
346 Dom 15:2 | syster, som är fagrare än hon; tag denna i stället för
347 Dom 16:8 | icke hade hunnit torka; och hon band honom med dem.~
348 Dom 16:9 | 9. Men hon hade lagt folk i försåt
349 Dom 16:9 | inre kammaren. Sedan ropade hon till honom: "Filistéerna
350 Dom 16:14 | 14. Hon slog alltså fast dem med
351 Dom 16:15 | 15. Då sade hon till honom: "Huru kan du
352 Dom 16:16 | 16. Då hon nu dag efter dag hårt ansatte
353 Dom 16:18 | hela sin hemlighet, sände hon bud och kallade till sig
354 Dom 16:18 | filistéernas hövdingar; hon lät säga: "Kommen hitupp
355 Dom 16:19 | 19. Nu lagade hon så, att han somnade in på
356 Dom 16:19 | på hennes knän; och sedan hon hade kallat till sig en
357 Dom 16:19 | flätorna på hans huvud, begynte hon att få makt över honom,
358 Dom 16:20 | 20. Därefter ropade hon: "Filistéerna äro över dig,
359 Dom 19:2 | Bet-Lehem i Juda; där uppehöll hon sig en tid av fyra månader.~
360 Dom 19:3 | tjänare och ett par åsnor. Hon förde honom då in i sin
361 Dom 19:28 | upp och låt oss gå." Men hon gav intet svar. Då tog han
362 Dom 20:5 | bihustru kränkte de, så att hon dog.~
363 Rut 1:3 | Elimelek, Noomis man, dog; men hon levde kvar med sina båda
364 Rut 1:6 | 6. Då stod hon upp med sina sonhustrur
365 Rut 1:6 | tillbaka från Moabs land; ty hon hade hört i Moabs land att
366 Rut 1:7 | 7. Så begav hon sig, jämte sina båda sonhustrur,
367 Rut 1:7 | sonhustrur, från det ställe där hon hade vistats. Men när de
368 Rut 1:9 | mans hus." Därefter kysste hon dem. Men de brusto ut i
369 Rut 1:15 | 15. Då sade hon: "Se, din svägerska har
370 Rut 1:18 | 18. Då hon nu såg att denna stod fast
371 Rut 1:18 | att gå med henne, upphörde hon att tala därom med henne.~~
372 Rut 1:20 | 20. Men hon sade till dem: "Kallen mig
373 Rut 1:22 | moabitiskan Rut, i det hon vände tillbaka från Moabs
374 Rut 2:2 | vilkens ögon jag finner nåd." Hon svarade henne: "Ja, gå,
375 Rut 2:3 | 3. Då gick hon åstad och kom till en åker
376 Rut 2:7 | 7. Hon bad att hon skulle få plocka
377 Rut 2:7 | 7. Hon bad att hon skulle få plocka och hopsamla
378 Rut 2:7 | skördemännen; och så kom hon, och hon har hållit på allt
379 Rut 2:7 | skördemännen; och så kom hon, och hon har hållit på allt sedan
380 Rut 2:7 | till denna stund, utom att hon nyss har vilat något litet
381 Rut 2:10 | 10. Då föll hon ned på sitt ansikte och
382 Rut 2:13 | 13. Hon sade: "Så må jag då finna
383 Rut 2:14 | brödstycke i vinet." Då satte hon sig vid sidan av skördemännen;
384 Rut 2:14 | för henne rostade ax, och hon åt och blev mätt och fick
385 Rut 2:15 | 15. Och när hon därefter stod upp för att
386 Rut 2:16 | och låta dem ligga, så att hon får plocka upp dem, och
387 Rut 2:17 | 17. Så plockade hon ax på åkern ända till aftonen;
388 Rut 2:17 | ända till aftonen; och när hon klappade ut det som hon
389 Rut 2:17 | hon klappade ut det som hon hade plockat, var det vid
390 Rut 2:18 | 18. Och hon tog sin börda och gick in
391 Rut 2:18 | hennes svärmoder fick se vad hon hade plockat. Därefter tog
392 Rut 2:18 | hade plockat. Därefter tog hon fram och gav henne vad hon
393 Rut 2:18 | hon fram och gav henne vad hon hade fått över, sedan hon
394 Rut 2:18 | hon hade fått över, sedan hon hade ätit sig mätt.~
395 Rut 2:19 | sig an dig!" Då berättade hon för sin svärmoder hos vem
396 Rut 2:19 | för sin svärmoder hos vem hon hade arbetat; hon sade: "
397 Rut 2:19 | hos vem hon hade arbetat; hon sade: "Den man som jag i
398 Rut 2:23 | 23. Så höll hon sig då till Boas' tjänarinnor
399 Rut 2:23 | veteskörden voro avslutade. Men hon bodde hos sin svärmoder.~
400 Rut 3:5 | 5. Hon svarade: "Allt vad du säger
401 Rut 3:6 | 6. Och hon gick ned till tröskplatsen
402 Rut 3:7 | sig invid sädeshögen, kom hon oförmärkt och lyfte upp
403 Rut 3:9 | Och han sade: "Vem är du?" Hon svarade: "Jag är Rut, din
404 Rut 3:14 | 14. Så låg hon vid hans fötter ända till
405 Rut 3:14 | ända till morgonen, men hon fick stå upp, innan ännu
406 Rut 3:15 | och håll fram den." Och hon höll fram den. Då mätte
407 Rut 3:15 | att bära; därefter gick hon in i staden.~~
408 Rut 3:16 | 16. Och när hon kom till sin svärmoder,
409 Rut 3:16 | min dotter?" Då berättade hon för henne allt vad mannen
410 Rut 3:17 | 17. och hon sade: "Dessa sex mått korn
411 Rut 3:18 | 18. Då svarade hon: "Bida, min dotter, till
412 Rut 4 | Boas tager Rut till hustru. Hon bliver stammoder till David.~~
413 Rut 4:3 | Elimelek har Noomi sålt, hon som kom tillbaka från Moabs
414 Rut 4:13 | då Boas Rut till sig, och hon blev hans hustru, och han
415 Rut 4:13 | gav henne livsfrukt, och hon födde en son.~
416 Rut 4:15 | dig kär, har fött honom, hon som är mer för dig än sju
417 1Sa 1:7 | 7. För vart år, så ofta hon hade kommit upp till HERRENS
418 1Sa 1:7 | samma sätt. Och nu grät hon och åt intet.~
419 1Sa 1:11 | 11. Och hon gjorde ett löfte och sade:
420 1Sa 1:12 | 12. När hon nu länge så bad inför HERREN
421 1Sa 1:13 | icke -- då trodde Eli att hon var drucken.~
422 1Sa 1:18 | 18. Hon sade: "Låt din tjänarinna
423 1Sa 1:18 | väg och fick sig mat, och hon såg sedan icke mer så sorgsen
424 1Sa 1:20 | hade gått om; denne gav hon namnet Samuel, "ty", sade
425 1Sa 1:20 | namnet Samuel, "ty", sade hon, "av HERREN har jag utbett
426 1Sa 1:23 | gav sin son di, till dess hon skulle avvänja honom.~
427 1Sa 1:24 | 24. Men sedan hon hade avvant honom, tog hon
428 1Sa 1:24 | hon hade avvant honom, tog hon honom med sig ditupp, jämte
429 1Sa 1:24 | och en vinlägel; så förde hon honom in i HERRENS hus i
430 1Sa 1:26 | 26. Och hon sade: "Hör mig, min herre;
431 1Sa 2:19 | honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom,
432 1Sa 2:19 | med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig
433 1Sa 2:20 | kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön
434 1Sa 2:21 | HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre
435 1Sa 4:19 | hennes man voro döda, sjönk hon ned och födde sitt barn,
436 1Sa 4:20 | 20. Och när hon då höll på att dö, sade
437 1Sa 4:20 | du har fött en son." Men hon svarade intet och aktade
438 1Sa 4:21 | 21. Och hon kallade gossen I-Kabod,
439 1Sa 4:21 | Israel." Därmed syftade hon på att Guds ark var tagen,
440 1Sa 4:22 | 22. Hon sade: "Härligheten är borta
441 1Sa 18:19 | hava givits åt David, blev hon emellertid given till hustru
442 1Sa 18:21 | henne åt honom, för att hon må bliva honom en snara,
443 1Sa 19:14 | uppdrag att hämta David, sade hon: "Han är sjuk."~
444 1Sa 25:19 | 19. Och hon sade till sina tjänare: "
445 1Sa 25:19 | Men för sin man Nabal sade hon intet härom.~
446 1Sa 25:20 | 20. När hon nu red på sin åsna och kom
447 1Sa 25:20 | en hålväg i berget, fick hon se David och hans män komma
448 1Sa 25:20 | från motsatta sidan, så att hon måste möta dem.~
449 1Sa 25:23 | Abigail fick se David, steg hon strax ned från åsnan och
450 1Sa 25:24 | 24. Hon föll till hans fötter och
451 1Sa 25:28 | Förlåt din tjänarinna vad hon har brutit. Ty HERREN skall
452 1Sa 25:35 | David emot av henne vad hon hade medfört åt honom; och
453 1Sa 25:36 | drucken. Därför omtalade hon alls intet för honom förrän
454 1Sa 25:41 | 41. Då stod hon upp och föll ned till jorden
455 1Sa 25:42 | utgjorde hennes följe. Och hon följde med dem som David
456 1Sa 28:12 | kvinnan fick se Samuel, gav hon till ett högt rop. Och kvinnan
457 1Sa 28:14 | henne: "Huru ser han ut?" Hon svarade: "Det är en gammal
458 1Sa 28:21 | fram till Saul, och när hon såg huru högeligen förskräckt
459 1Sa 28:21 | förskräckt han var, sade hon till honom: "Se, din tjänarinna
460 1Sa 28:24 | kalv i huset; den slaktade hon nu i hast. Därpå tog hon
461 1Sa 28:24 | hon nu i hast. Därpå tog hon mjöl och knådade det och
462 1Sa 28:25 | 25. Sedan satte hon fram det för Saul: och hans
463 2Sa 6:16 | genom fönstret, och när hon såg konung David hoppa och
464 2Sa 6:16 | dansa inför HERREN fick hon förakt för honom i sitt
465 2Sa 6:23 | fick inga barn, så länge hon levde.~~
466 2Sa 11:4 | uppdrag att hämta henne, och hon kom till honom, och han
467 2Sa 11:4 | och han låg hos henne, när hon hade helgat sig från sin
468 2Sa 11:4 | orenhet. Sedan återvände hon hem. ~
469 2Sa 11:5 | Men kvinnan blev havande; hon sände då åstad och lät underrätta
470 2Sa 11:26 | hennes man Uria var död, höll hon dödsklagan efter sin man.~
471 2Sa 11:27 | henne hem till sig, och hon blev hans hustru; därefter
472 2Sa 11:27 | hans hustru; därefter födde hon honom en son. Men vad David
473 2Sa 12:24 | henne och låg hos henne. Och hon födde en son, åt vilken
474 2Sa 13:2 | vånda att han blev sjuk; ty hon var jungfru, och det syntes
475 2Sa 13:8 | denne låg till sängs. Och hon tog deg och knådade den
476 2Sa 13:9 | 9. Därefter tog hon pannan och lade upp dem
477 2Sa 13:10 | Då tog Tamar kakorna som hon hade tillrett och bar dem
478 2Sa 13:11 | 11. Men när hon kom fram med dem till honom,
479 2Sa 13:12 | 12. Hon sade till honom: "Ack nej,
480 2Sa 13:16 | 16. Då sade hon till honom: "Gör dig icke
481 2Sa 13:18 | 18. Och hon hade en fotsid livklädnad
482 2Sa 13:19 | 19. tog hon aska och strödde på sitt
483 2Sa 13:19 | fotsida livklädnaden som hon hade på sig rev hon sönder;
484 2Sa 13:19 | som hon hade på sig rev hon sönder; och hon lade handen
485 2Sa 13:19 | sig rev hon sönder; och hon lade handen på sitt huvud
486 2Sa 14:4 | Tekoa talade med konungen; hon föll ned till jorden på
487 2Sa 14:5 | henne: "Vad fattas dig?" Hon svarade: "Ack, jag är änka;
488 2Sa 14:11 | 11. Hon sade: "Ja, må konungen tänka
489 2Sa 14:27 | som fick namnet Tamar; hon var en skön kvinna. ~
490 2Sa 17:20 | och Jonatan voro, svarade hon dem: "De gingo över bäcken
491 2Sa 20:17 | fram till kvinnan, frågade hon: "Är du Joab?" Han svarade: "
492 2Sa 20:17 | Joab?" Han svarade: "Ja." Hon sade till honom: "Hör din
493 2Sa 20:18 | 18. Då sade hon: "Fordom plägade man säga
494 2Sa 21:10 | över dem från himmelen; och hon tillstadde icke himmelens
495 1Ko 1:2 | tjänarinna och sköta honom. Om hon får ligga i din famn, så
496 1Ko 1:4 | 4. Hon var en mycket skön flicka,
497 1Ko 1:4 | mycket skön flicka, och hon skötte nu konungen och betjänade
498 1Ko 1:17 | 17. Hon sade till honom: "Min herre,
499 1Ko 1:22 | 22. Medan hon ännu höll på att tala med
500 1Ko 1:28 | till mig Bat-Seba." När hon nu kom inför konungen och
1-500 | 501-1000 | 1001-1181 |