Book Chapter:Verse

1001 Mar   8:36 |        hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men
1002 Mar  10:12 |         sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.~~
1003 Mar  12:44 |          dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt
1004 Mar  12:44 |         dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns
1005 Mar  14:3  |            dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och
1006 Mar  14:6  |          Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.~
1007 Mar  14:8  |                             8. Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon
1008 Mar  14:8  |          Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort
1009 Mar  14:8  |         hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp
1010 Mar  14:9  |    predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat,
1011 Mar  14:21 |       bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."~~
1012 Mar  14:67 |                        67. Och när hon fick se Petrus, där han
1013 Mar  14:67 |           satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Också
1014 Mar  14:69 |         fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo
1015 Mar  16:10 |                                10. Hon gick då och omtalade det
1016 Luk   1:25 |                            25. och hon sade: "Så har Herren gjort
1017 Luk   1:29 |                            29. Men hon blev mycket förskräckt vid
1018 Luk   1:40 |                            40. Och hon trädde in i Sakarias' hus
1019 Luk   1:57 |            Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde
1020 Luk   1:57 |            då hon skulle föda; och hon födde en son.~
1021 Luk   2:6  |         sig att tiden var inne, då hon skulle föda.~
1022 Luk   2:7  |                             7. Och hon födde sin förstfödde son
1023 Luk   2:36 |     Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder;
1024 Luk   2:36 |           hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från
1025 Luk   2:36 |           sin man, från den tid då hon var jungfru,~
1026 Luk   2:37 |                            37. och hon var nu änka, åttiofyra år
1027 Luk   2:37 |           åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen,
1028 Luk   2:38 |                                38. Hon kom också i samma stund
1029 Luk   4:39 |      lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem.~
1030 Luk   7:12 |           sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska
1031 Luk   7:37 |        bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska
1032 Luk   7:39 |             han skulle då veta att hon är en synderska."~~
1033 Luk   7:44 |       vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med
1034 Luk   7:45 |        stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt
1035 Luk   7:46 |           mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med
1036 Luk   7:47 |         synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken
1037 Luk   8:44 |                                44. Hon närmade sig honom bakifrån
1038 Luk   8:47 |          47. Då nu kvinnan såg att hon icke hade blivit obemärkt,
1039 Luk   8:47 |          hade blivit obemärkt, kom hon fram bävande och föll ned
1040 Luk   8:47 |           inför allt folket varför hon hade rört vid honom, och
1041 Luk   8:47 |           rört vid honom, och huru hon strax hade blivit frisk.~
1042 Luk   8:50 |         icke; tro allenast, så får hon liv igen."~
1043 Luk   8:52 |            han sade: "Gråten icke; hon är icke död, hon sover."~
1044 Luk   8:52 |      Gråten icke; hon är icke död, hon sover."~
1045 Luk   8:53 |         honom, ty de visste ju att hon var död.~
1046 Luk   8:55 |          kom hennes ande igen, och hon stod strax upp. Och han
1047 Luk   9:25 |         hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men
1048 Luk  10:39 |                            39. Och hon hade en syster, som hette
1049 Luk  10:40 |           för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: "Herre,
1050 Luk  10:40 |      allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig."~
1051 Luk  11:31 |         och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för
1052 Luk  12:15 |           liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar."~~
1053 Luk  13:11 |            av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon
1054 Luk  13:11 |         hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp
1055 Luk  13:13 |            henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.~~
1056 Luk  13:16 |         aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas
1057 Luk  15:8  |           tio silverpenningar, och hon tappar bort en av dem, tänder
1058 Luk  15:8  |      tappar bort en av dem, tänder hon icke då upp ljus och sopar
1059 Luk  15:8  |          och söker noga, till dess hon finner den?~
1060 Luk  15:9  |                         9. Och när hon har funnit den, kallar hon
1061 Luk  15:9  |         hon har funnit den, kallar hon tillhopa sina väninnor och
1062 Luk  18:5  |         skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök
1063 Luk  21:4  |           något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt
1064 Luk  21:4  |         dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."~~
1065 Joh   3:3  |        bliver född på nytt, så kan hon icke få se Guds rike."~
1066 Joh   3:4  |         kan en människa födas, när hon är gammal? Icke kan hon
1067 Joh   3:4  |            hon är gammal? Icke kan hon väl åter gå in i sin moders
1068 Joh   3:5  |            vatten och ande, så kan hon icke komma in i Guds rike.~
1069 Joh   4:39 |            kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt
1070 Joh   4:39 |           hade sagt henne allt vad hon hade gjort.~
1071 Joh   7:7  |           hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om
1072 Joh   8:11 |                                11. Hon svarade: "Herre, ingen."
1073 Joh  11:20 |           höra att Jesus kom, gick hon honom till mötes; men Maria
1074 Joh  11:27 |                                27. Hon svarade honom: "Ja, Herre,
1075 Joh  11:28 |                            28. När hon hade sagt detta, gick hon
1076 Joh  11:28 |          hon hade sagt detta, gick hon bort och kallade på Maria,
1077 Joh  11:29 |                            29. När hon hörde detta, stod hon strax
1078 Joh  11:29 |          När hon hörde detta, stod hon strax upp och gick åstad
1079 Joh  11:31 |         att trösta henne, sågo att hon så hastigt stod upp och
1080 Joh  11:31 |       följde de henne, i tanke att hon gick till graven för att
1081 Joh  11:32 |            och fick se honom, föll hon ned för hans fötter och
1082 Joh  12:3  |         Jesu fötter; sedan torkade hon hans fötter med sitt hår.
1083 Joh  12:7  |          sade: "Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min
1084 Joh  14:17 |     världen icke kan taga emot, ty hon ser honom icke och känner
1085 Joh  15:18 |        hatar eder, så betänken att hon har hatat mig förr än eder.~
1086 Joh  16:21 |          en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund
1087 Joh  16:21 |           stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer
1088 Joh  16:21 |            har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda,
1089 Joh  16:21 |         mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa
1090 Joh  20:2  |                     2. Då skyndade hon därifrån och kom till Simon
1091 Joh  20:11 |      utanför graven. Och under det hon grät, lutade hon sig in
1092 Joh  20:11 |         under det hon grät, lutade hon sig in i graven~
1093 Joh  20:13 |         Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade dem: "De hava tagit
1094 Joh  20:14 |                        14. Vid det hon sade detta, vände hon sig
1095 Joh  20:14 |          det hon sade detta, vände hon sig om och fick se Jesus
1096 Joh  20:14 |         fick se Jesus stå där; men hon visste icke att det var
1097 Joh  20:15 |          gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var örtagårdsmästaren
1098 Joh  20:16 |           henne: "Maria!" Då vände hon sig om och sade till honom
1099 Joh  20:18 |       omtalade för lärjungarna att hon hade sett Herren, och att
1100 Apo   5:8  |      summan I sålden jordstycket?" Hon svarade: "Ja, för den summan."~
1101 Apo   5:10 |                 10. Och strax föll hon ned vid hans fötter och
1102 Apo   9:37 |           de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man
1103 Apo   9:39 |           Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.~
1104 Apo   9:40 |          Tabita, stå upp." Då slog hon upp ögonen, och när hon
1105 Apo   9:40 |            hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon
1106 Apo   9:40 |          hon fick se Petrus, satte hon sig upp.~
1107 Apo  12:12 |           det hus där Maria bodde, hon som var moder till den Johannes
1108 Apo  12:14 |                        14. Och när hon kände igen Petrus' röst,
1109 Apo  12:14 |         igen Petrus' röst, öppnade hon i sin glädje icke porten,
1110 Apo  12:15 |          är från dina sinnen." Men hon bedyrade att det var såsom
1111 Apo  12:15 |         bedyrade att det var såsom hon hade sagt. Då sade de: "
1112 Apo  16:14 |      öppnade hennes hjärta, så att hon aktade på det som Paulus
1113 Apo  16:15 |                      15. Och sedan hon jämte sitt husfolk hade
1114 Apo  16:15 |           hade låtit döpa sig, bad hon oss och sade: "Eftersom
1115 Apo  16:15 |          hus och stannen där." Och hon nödgade oss därtill.~~
1116 Apo  16:18 |                      18. Så gjorde hon under många dagar. Men Paulus
1117 Rom   7:1  |       människa för så lång tid som hon lever?~
1118 Rom   7:2  |           men om mannen dör, då är hon löst från den lag som band
1119 Rom   7:3  |                      3. Alltså, om hon giver sig åt en annan man,
1120 Rom   7:3  |        hennes man lever, så kallas hon äktenskapsbryterska; men
1121 Rom   7:3  |           men om mannen dör, då är hon fri ifrån lagen, så att
1122 Rom   7:3  |            fri ifrån lagen, så att hon icke är äktenskapsbryterska,
1123 Rom   7:3  |            äktenskapsbryterska, om hon giver sig åt en annan man.~
1124 Rom  16:2  |           bistån henne i allt vari hon kan behöva eder; ty hon
1125 Rom  16:2  |            hon kan behöva eder; ty hon har själv varit ett stöd
1126 1Kn   2:14 |           är henne en dårskap, och hon kan icke förstå det, ty
1127 1Kn   2:15 |       utgrunda allt, men själv kan hon icke utgrundas av någon.~
1128 1Kn   7:11 |                            11. (om hon likväl skulle skilja sig,
1129 1Kn   7:11 |            skilja sig, så förblive hon ogift eller förlike sig
1130 1Kn   7:13 |       tillsammans med henne, så må hon icke förskjuta mannen.~
1131 1Kn   7:26 |           väl, som förbliver såsom hon är.~
1132 1Kn   7:28 |       heller syndar en jungfru, om hon gifter sig. Dock komma de
1133 1Kn   7:34 |           som hör Herren till, att hon må vara helig till både
1134 1Kn   7:34 |         som hör världen till, huru hon skall behaga sin man.~
1135 1Kn   7:36 |           ogifta dotter därmed att hon får bliva överårig, då må
1136 1Kn   7:36 |        begår därmed ingen synd. Må hon få gifta sig.~
1137 1Kn   7:37 |       ogifta dotter förbliva såsom hon är, då gör denne väl.~
1138 1Kn   7:39 |        fritt att gifta sig med vem hon vill, blott det sker i Herren.~
1139 1Kn   7:40 |              40. Men lyckligare är hon, om hon förbliver såsom
1140 1Kn   7:40 |          Men lyckligare är hon, om hon förbliver såsom hon är.
1141 1Kn   7:40 |             om hon förbliver såsom hon är. Så är min mening, och
1142 1Kn  11:5  |       profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det
1143 1Kn  11:5  |          det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.~
1144 1Kn  11:6  |        icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt
1145 1Kn  11:6  |            låta raka av det, så må hon hölja sig.~
1146 1Kn  11:15 |      länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är
1147 Gal   6:7  |           människan sår, det skall hon ock skörda.~
1148 Efe   5:27 |       annat sådant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.~
1149 1Ti   2:12 |           över sin man; fastmer må hon leva i stillhet.~
1150 1Ti   2:15 |           skall kvinnan, under det hon föder sina barn, vinna frälsning,
1151 1Ti   2:15 |          barn, vinna frälsning, om hon förbliver i tro och kärlek
1152 1Ti   5:5  |            änka, som sitter ensam, hon har sitt hopp i Gud och
1153 1Ti   5:6  |       allenast gör sig goda dagar, hon är död, fastän hon lever. --~
1154 1Ti   5:6  |          dagar, hon är död, fastän hon lever. --~
1155 1Ti   5:10 |          vittnesbördet om sig, att hon har övat goda gärningar,
1156 Heb  11:11 |    stammoder för en avkomma, i det hon höll den för trovärdig,
1157 Heb  11:31 |         med de ohörsamma, eftersom hon hade tagit emot spejarna
1158 Jam   1:7  |         människa må icke tänka att hon skall få något från Herren --~
1159 Jam   1:15 |          har blivit havande, föder hon synd, och när synden har
1160 Jam   1:15 |        blivit fullmogen, framföder hon död.~
1161 Jam   2:25 |            skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar,
1162 Jam   2:25 |       rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och
1163 Upp   2:20 |  efterlåten mot kvinnan Jesabel -- hon som säger sig vara en profetissa
1164 Upp   2:21 |       henne tid till bättring, men hon vill icke göra bättring
1165 Upp   9:2  |                             2. Och hon öppnade avgrundens brunn.
1166 Upp  12:2  |                                 2. Hon var havande och ropade i
1167 Upp  12:4  |          uppsluka hennes barn, när hon hade fött det.~
1168 Upp  12:5  |                             5. Och hon födde ett barn gossebarn,
1169 Upp  12:6  |     kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats sig beredd
1170 Upp  12:6  |         sig beredd av Gud, och där hon skulle få sitt uppehälle
1171 Upp  12:14 |         örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen
1172 Upp  12:14 |           öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle
1173 Upp  17:1  |          stora skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten,~
1174 Upp  17:2  |                                 2. hon som jordens konungar hava
1175 Upp  17:4  |        pärlor; och i sin hand hade hon en gyllene kalk, full av
1176 Upp  17:5  |     betydelse: "Det stora Babylon, hon som är moder till skökorna
1177 Upp  18:6  |           6. Vedergällen henne vad hon har gjort, ja, given henne
1178 Upp  18:6  |           åt henne i den kalk vari hon har iskänkt.~
1179 Upp  18:7  |         mycken ära och vällust som hon har berett sig, så mycken
1180 Upp  18:7  |           I bereda henne. Eftersom hon säger i sitt hjärta: 'Jag
1181 Upp  18:8  |           sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld.