1-500 | 501-1000 | 1001-1089
Book Chapter:Verse
1 Gen 1:13| 13. Och det vart afton, och
2 Gen 2:13| 13. Den andra floden heter
3 Gen 3:13| 13. Då sade HERREN Gud till
4 Gen 4:13| 13. Då sade Kain till HERREN: "
5 Gen 5:13| 13. Och sedan Kenan fött Mahalalel,
6 Gen 6:13| 13. Då sade Gud till Noa: "
7 Gen 7:13| 13. På denna samma dag gick
8 Gen 8:13| 13. I det sexhundraförsta året,
9 Gen 9:13| 13. min båge sätter jag i skyn;
10 Gen 10:13| 13. Och Misraim födde ludéerna,
11 Gen 11:13| 13. Och sedan Arpaksad hade
12 Gen 12:13| 13. Säg därför att du är min
13 Gen 13 | 13 Kapitlet~Abrams återkomst
14 Gen 13:13| 13. Men folket i Sodom var
15 Gen 14:13| 13. Men en av de räddade kom
16 Gen 15:13| 13. Och han sade till Abram: "
17 Gen 16:13| 13. Och hon gav HERREN, som
18 Gen 17:13| 13. Omskäras skall både din
19 Gen 18:13| 13. Men HERREN sade till Abraham: "
20 Gen 19:13| 13. Ty vi skola fördärva detta
21 Gen 20:13| 13. Men när Gud sände mig ut
22 Gen 21:13| 13. Men också tjänstekvinnans
23 Gen 22:13| 13. När då Abraham lyfte upp
24 Gen 23:13| 13. och han talade till Efron
25 Gen 24:13| 13. Se, jag står här vid vattenkällan,
26 Gen 25:13| 13. Dessa äro namnen på Ismaels
27 Gen 26:13| 13. Och han blev en mäktig
28 Gen 27:13| 13. Då sade hans moder till
29 Gen 28:13| 13. Och se, HERREN stod framför
30 Gen 29:13| 13. Då nu Laban fick höras
31 Gen 30:13| 13. Då sade Lea: "Till sällhet
32 Gen 31:13| 13. Jag är den Gud som du såg
33 Gen 32:13| 13. Och han stannade där den
34 Gen 33:13| 13. Men han svarade honom: "
35 Gen 34:13| 13. Då svarade Jakobs söner
36 Gen 35:13| 13. Och Gud for upp från honom,
37 Gen 36:13| 13. Men Reguels söner voro
38 Gen 37:13| 13. sade Israel till Josef: "
39 Gen 38:13| 13. När man nu berättade för
40 Gen 39:13| 13. Då hon nu såg att han hade
41 Gen 40:13| 13. om tre dagar skall Farao
42 Gen 41:13| 13. Och såsom han uttydde för
43 Gen 42:13| 13. De svarade: "Vi, dina tjänare,
44 Gen 43:13| 13. Tagen ock eder broder med
45 Gen 44:13| 13. Då revo de sönder sina
46 Gen 45:13| 13. Berätten nu för min fader
47 Gen 46:13| 13. Isaskars söner voro Tola,
48 Gen 47:13| 13. Men ingenstädes i landet
49 Gen 48:13| 13. Sedan tog Josef dem båda
50 Gen 49:13| 13. Sebulon skall bo vid havets
51 Gen 50:13| 13. hans söner förde honom
52 Exo 1:13| 13. Därför pålade egyptierna
53 Exo 2:13| 13. Dagen därefter gick han
54 Exo 3:13| 13. Då sade Mose till Gud: "
55 Exo 4:13| 13. Men han sade: "Ack Herre,
56 Exo 5:13| 13. Och fogdarna drevo på dem
57 Exo 6:13| 13. Men HERREN talade till
58 Exo 7:13| 13. Dock förblev Faraos hjärta
59 Exo 8:13| 13. Och HERREN gjorde såsom
60 Exo 9:13| 13. Därefter sade HERREN till
61 Exo 10:13| 13. Då räckte Mose ut sin stav
62 Exo 12:13| 13. Och blodet skall vara ett
63 Exo 13 | 13 Kapitlet~Allt förstfött
64 Exo 13:13| 13. Men allt bland åsnor som
65 Exo 14:13| 13. Då svarade Mose folket: "
66 Exo 15:13| 13. Men du ledde med din nåd
67 Exo 16:13| 13. Och om aftonen kommo vaktlar
68 Exo 17:13| 13. Och Josua slog Amalek och
69 Exo 18:13| 13. Dagen därefter satte Mose
70 Exo 19:13| 13. men ingen hand må komma
71 Exo 20:13| 13. Du skall icke dräpa.~
72 Exo 21:13| 13. Men om han icke traktade
73 Exo 22:13| 13. Har det blivit ihjälrivet,
74 Exo 23:13| 13. I alla de stycken om vilka
75 Exo 24:13| 13. Då begav sig Mose åstad
76 Exo 25:13| 13. Och du skall göra stänger
77 Exo 26:13| 13. Och den aln på vardera
78 Exo 27:13| 13. Och förgårdens bredd på
79 Exo 28:13| 13. Och du skall göra flätverk
80 Exo 29:13| 13. Och du skall taga allt
81 Exo 30:13| 13. Detta är vad var och en
82 Exo 31:13| 13. Tala du till Israels barn
83 Exo 32:13| 13. Tänk på Abraham, Isak och
84 Exo 33:13| 13. Om jag alltså har funnit
85 Exo 34:13| 13. Fastmer skolen I bryta
86 Exo 35:13| 13. bordet med dess stänger
87 Exo 36:12| 13. Och man gjorde femtio häktor
88 Exo 37:13| 13. Och han göt till bordet
89 Exo 38:13| 13. Och för framsidan, österut,
90 Exo 39:13| 13. i fjärde raden en krysolit,
91 Exo 40:13| 13. Och du skall sätta på Aron
92 Lev 1:13| 13. Men inälvorna och fötterna
93 Lev 2:13| 13. Och alla dina spisoffer
94 Lev 3:13| 13. Och han skall lägga sin
95 Lev 4:13| 13. Och om Israels hela menighet
96 Lev 5:13| 13. När så prästen för honom
97 Lev 6:13| 13. Elden skall beständigt
98 Lev 7:13| 13. Jämte kakor av syrat bröd
99 Lev 8:13| 13. Och Mose förde fram Arons
100 Lev 9:13| 13. Och de räckte honom brännoffersdjuret,
101 Lev 10:13| 13. I skolen äta det på en
102 Lev 11:13| 13. Och bland fåglarna skolen
103 Lev 13 | 13 Kapitlet~Spetälska på människor
104 Lev 13:13| 13. och prästen alltså, när
105 Lev 14:13| 13. Och man skall slakta lammet
106 Lev 15:13| 13. När den som har flytning
107 Lev 16:13| 13. Och rökelsen skall han
108 Lev 17:13| 13. Och om någon av Israels
109 Lev 18:13| 13. Du skall icke blotta din
110 Lev 19:13| 13. Du skall icke med orätt
111 Lev 20:13| 13. Om en man ligger hos en
112 Lev 21:13| 13. Till hustru skall han taga
113 Lev 22:13| 13. Men om en prästs dotter
114 Lev 23:13| 13. och såsom spisoffer därtill
115 Lev 24:13| 13. Och HERREN talade till
116 Lev 25:13| 13. Under ett sådant jubelår
117 Lev 26:13| 13. Jag är HERREN, eder Gud,
118 Lev 27:13| 13. Och om ägaren vill lösa
119 Num 1:13| 13. av Aser: Pagiel, Okrans
120 Num 2:13| 13. med de inmönstrade som
121 Num 3:13| 13. Ty mig tillhör allt förstfött;
122 Num 4:13| 13. Och de skola taga bort
123 Num 5:13| 13. i det att någon annan har
124 Num 6:13| 13. Och detta är lagen om en
125 Num 7:13| 13. Hans offergåva var ett
126 Num 8:13| 13. Så skall du ställa leviterna
127 Num 9:13| 13. Men om någon som är ren,
128 Num 10:13| 13. Och när de nu första gången
129 Num 11:13| 13. Varifrån skall jag få kött
130 Num 12:13| 13. Då ropade Mose till HERREN
131 Num 13 | 13 Kapitlet~De tolv spejarna.~~
132 Num 13:13| 13. av Dans stam: Ammiel, Gemallis
133 Num 14:13| 13. Mose sade till HERREN: "
134 Num 15:13| 13. Var inföding skall offra
135 Num 16:13| 13. Är det icke nog att du
136 Num 17:13| 13. Var och en som kommer därvid,
137 Num 18:13| 13. Förstlingsfrukterna av
138 Num 19:13| 13. Var och en som kommer vid
139 Num 20:13| 13. Detta var Meribas vatten,
140 Num 21:13| 13. Därifrån bröto de upp och
141 Num 22:13| 13. Om morgonen, när Bileam
142 Num 23:13| 13. Och Balak sade till honom: "
143 Num 24:13| 13. 'Om Balak än gåve mig så
144 Num 25:13| 13. och för honom, och för
145 Num 26:13| 13. av Sera seraiternas släkt,
146 Num 27:13| 13. Men när du har sett det,
147 Num 28:13| 13. och en tiondedels efa fint
148 Num 29:13| 13. Och såsom brännoffer, såsom
149 Num 30:13| 13. Men om hennes man upphäver
150 Num 31:13| 13. Och Mose och prästen Eleasar
151 Num 32:13| 13. Så upptändes HERRENS vrede
152 Num 33:13| 13. Och de bröto upp från Dofka
153 Num 34:13| 13. Och Mose bjöd Israels barn
154 Num 35:13| 13. Och de städer som I skolen
155 Num 36:13| 13. Dessa äro de bud och rätter
156 Deu 1:13| 13. Utsen åt eder visa, förståndiga
157 Deu 2:13| 13. Stån nu upp och gån över
158 Deu 3:13| 13. Återstoden av Gilead och
159 Deu 4:13| 13. Och han förkunnade eder
160 Deu 5:13| 13. Sex dagar skall du arbeta
161 Deu 6:13| 13. HERREN, din Gud, skall
162 Deu 7:13| 13. Han skall då älska dig
163 Deu 8:13| 13. när dina fäkreatur och
164 Deu 9:13| 13. Och HERREN talade till
165 Deu 10:13| 13. så att du håller HERRENS
166 Deu 11:13| 13. Om i nu hören de bud som
167 Deu 12:13| 13. Tag dig till vara för att
168 Deu 13 | 13 Kapitlet~Om förförelse till
169 Deu 13:13| 13. att män hava uppstått bland
170 Deu 14:13| 13. raafågeln, falken, gladan
171 Deu 15:13| 13. och när du släpper honom
172 Deu 16:13| 13. Lövhyddohögtiden skall
173 Deu 17:13| 13. Och allt folket skall höra
174 Deu 18:13| 13. Du skall vara ostrafflig
175 Deu 19:13| 13. Du skall icke visa honom
176 Deu 20:13| 13. Och om HERREN, din Gud,
177 Deu 21:13| 13. Och hon skall lägga av
178 Deu 22:13| 13. Om en man har tagit sig
179 Deu 23:13| 13. Och du skall jämte annat
180 Deu 24:13| 13. Du skall giva honom panten
181 Deu 25:13| 13. Du skall icke hava två
182 Deu 26:13| 13. då skall du så säga inför
183 Deu 27:13| 13. Och dessa skola stå och
184 Deu 28:13| 13. Och HERREN skall göra dig
185 Deu 29:13| 13. Ty han vill i dag upphöja
186 Deu 30:13| 13. Det är icke heller på andra
187 Deu 31:13| 13. och på det att deras barn,
188 Deu 32:13| 13. Han förde honom fram över
189 Deu 33:13| 13. Och om Josef sade han: "
190 Jos 1:13| 13. "Tänken på det som HERRENS
191 Jos 2:13| 13. och låta min fader och
192 Jos 3:13| 13. Så snart då prästerna som
193 Jos 4:13| 13. Det var vid pass fyrtio
194 Jos 5:13| 13. Och medan Josua var vid
195 Jos 6:13| 13. Och de sju präster som
196 Jos 7:13| 13. Stå nu upp och helga folket
197 Jos 8:13| 13. Och sedan folket hade blivit
198 Jos 9:13| 13. Dessa vinläglar, som voro
199 Jos 10:13| 13. Då stod solen stilla, och
200 Jos 11:13| 13. Dock brände Israel icke
201 Jos 12:13| 13. konungen i Debir en, konungen
202 Jos 13 | 13 Kapitlet~Herrens befallning
203 Jos 13:13| 13. Dock fördrevo Israels barn
204 Jos 14:13| 13. Då välsignade Josua Kaleb,
205 Jos 15:13| 13. Men åt Kaleb, Jefunnes
206 Jos 17:13| 13. När sedan Israels barn
207 Jos 18:13| 13. Därifrån gick gränsen fram
208 Jos 19:13| 13. Därifrån gick den fram
209 Jos 21:13| 13. Åt prästen Arons söner
210 Jos 22:13| 13. Därefter sände Israels
211 Jos 23:13| 13. då mån I förvisso veta
212 Jos 24:13| 13. Och jag gav eder ett land
213 Dom 1:13| 13. När då Otniel, son till
214 Dom 2:13| 13. Ty när de övergåvo HERREN
215 Dom 3:13| 13. Denne förenade med sig
216 Dom 4:13| 13. Då bådade Sisera upp alla
217 Dom 5:13| 13. Då satte folkets kvarleva
218 Dom 6:13| 13. Gideon svarade honom: "
219 Dom 7:13| 13. Då nu Gideon kom dit, höll
220 Dom 8:13| 13. När därefter Gideon, Joas'
221 Dom 9:13| 13. Men vinträdet svarade dem: '
222 Dom 10:13| 13. Men I haven nu övergivit
223 Dom 11:13| 13. Då svarade Ammons barns
224 Dom 12:13| 13. Efter honom var pirgatoniten
225 Dom 13 | 13 Kapitlet~Simsons födelse.~~
226 Dom 13:13| 13. HERRENS ängel svarade Manoa "
227 Dom 14:13| 13. Men om I icke kunnen säga
228 Dom 15:13| 13. De svarade honom: "Nej,
229 Dom 16:13| 13. Då sade Delila till Simson: "
230 Dom 17:13| 13. Och Mika sade: "Nu vet
231 Dom 18:13| 13. Därifrån drogo de vidare
232 Dom 19:13| 13. Och han sade ytterligare
233 Dom 20:13| 13. Lämnen nu ut de onda män
234 Dom 21:13| 13. Sedan sände hela menigheten
235 Rut 1:13| 13. icke skullen I därför vänta,
236 Rut 2:13| 13. Hon sade: "Så må jag då
237 Rut 3:13| 13. Stanna nu kvar i natt;
238 Rut 4:13| 13. Så tog då Boas Rut till
239 1Sa 1:13| 13. -- Hanna talade nämligen
240 1Sa 2:13| 13. På följande sätt plägade
241 1Sa 3:13| 13. Ty jag har förkunnat för
242 1Sa 4:13| 13. Och när han kom dit, satt
243 1Sa 6:13| 13. Men betsemesiterna höllo
244 1Sa 7:13| 13. Så blevo filistéerna kuvade
245 1Sa 8:13| 13. Edra döttrar skall han
246 1Sa 9:13| 13. Om I nu gån in i staden,
247 1Sa 10:13| 13. Men när hans profetiska
248 1Sa 11:13| 13. Men Saul sade: "På denna
249 1Sa 12:13| 13. Och se, här är nu den konung
250 1Sa 13 | 13 Kapitlet~Kriget mot filistéerna.
251 1Sa 13:13| 13. Samuel sade till Saul: "
252 1Sa 14:13| 13. Och Jonatan klättrade på
253 1Sa 15:13| 13. När nu Samuel kom till
254 1Sa 16:13| 13. Då tog Samuel sitt oljehorn
255 1Sa 17:13| 13. Nu hade Isais tre äldsta
256 1Sa 18:13| 13. Därför avlägsnade Saul
257 1Sa 19:13| 13. Sedan tog Mikal husguden
258 1Sa 20:13| 13. HERREN straffe Jonatan
259 1Sa 21:13| 13. Därför ställde han sig
260 1Sa 22:13| 13. Saul sade till honom: "
261 1Sa 23:13| 13. Då bröt David upp med sitt
262 1Sa 24:13| 13. HERREN skall döma mellan
263 1Sa 25:13| 13. Då sade David till sina
264 1Sa 26:13| 13. Sedan, när David hade kommit
265 1Sa 28:13| 13. Konungen sade till henne: "
266 1Sa 30:13| 13. Och David frågade honom: "
267 1Sa 31:13| 13. Sedan togo de deras ben
268 2Sa 1:13| 13. Och David frågade den unge
269 2Sa 2:13| 13. Joab, Serujas son, och
270 2Sa 3:13| 13. Han svarade: "Gott! Jag
271 2Sa 5:13| 13. Och David tog sig ännu
272 2Sa 6:13| 13. Och när de som buro HERRENS
273 2Sa 7:13| 13. Han skall bygga ett hus
274 2Sa 8:13| 13. Och när David kom tillbaka
275 2Sa 9:13| 13. Själv bodde Mefiboset i
276 2Sa 10:13| 13. Därefter ryckte Joab fram
277 2Sa 11:13| 13. Och David inbjöd honom
278 2Sa 12:13| 13. Då sade David till Natan: "
279 2Sa 13 | 13 Kapitlet~Amnon kränker Tamar
280 2Sa 13:13| 13. Vart skulle jag då taga
281 2Sa 14:13| 13. Då sade kvinnan: "Varför
282 2Sa 15:13| 13. Men en budbärare kom till
283 2Sa 16:13| 13. Och David gick med sina
284 2Sa 17:13| 13. Ja, om han också droge
285 2Sa 18:13| 13. Dessutom, om jag lömskt
286 2Sa 19:13| 13. Och till Amasa skolen I
287 2Sa 20:13| 13. Så snart han var bortskaffad
288 2Sa 21:13| 13. Och då han hade fört Sauls
289 2Sa 22:13| 13. Ur glansen framför honom
290 2Sa 23:13| 13. En gång drogo tre av de
291 2Sa 24:13| 13. Då gick Gad in till David
292 1Ko 1:13| 13. Gå in till konung David
293 1Ko 2:13| 13. Men Adonia, Haggits son,
294 1Ko 3:13| 13. Därtill giver jag dig ock
295 1Ko 4:13| 13. Ben-Geber i Ramot i Gilead;
296 1Ko 5:13| 13. Och konung Salomo bådade
297 1Ko 6:13| 13. jag skall bo mitt ibland
298 1Ko 7:13| 13. Och konung Salomo sände
299 1Ko 8:13| 13. Jag har nu byggt ett hus
300 1Ko 9:13| 13. utan han sade: "Vad är
301 1Ko 10:13| 13. Konung Salomo åter gav
302 1Ko 11:13| 13. Dock skall jag icke rycka
303 1Ko 12:13| 13. Då gav konungen folket
304 1Ko 13 | 13 Kapitlet~Gudsmannen från
305 1Ko 13:12| 13. Då sade han till sina söner: "
306 1Ko 14:13| 13. Och hela Israel skall hålla
307 1Ko 15:13| 13. Ja, sin moder Maaka avsatte
308 1Ko 16:13| 13. detta för alla de synders
309 1Ko 17:13| 13. Då sade Elia till henne: "
310 1Ko 18:13| 13. Har det icke blivit berättat
311 1Ko 19:13| 13. Så snart Elia hörde detta,
312 1Ko 20:13| 13. Då trädde en profet fram
313 1Ko 21:13| 13. Och de två onda männen
314 1Ko 22:13| 13. Och budet som hade gått
315 2Ko 1:13| 13. Åter sände han åstad en
316 2Ko 2:13| 13. Därefter tog han upp Elias
317 2Ko 3:13| 13. Men Elisa sade till Israels
318 2Ko 4:13| 13. Ytterligare tillsade han
319 2Ko 5:13| 13. Men hans tjänare gingo
320 2Ko 6:13| 13. Han sade: "Gån och sen
321 2Ko 7:13| 13. Men en av hans tjänare
322 2Ko 8:13| 13. Hasael sade: "Vad är väl
323 2Ko 9:13| 13. Strax tog då var och en
324 2Ko 10:13| 13. träffade han på Ahasjas,
325 2Ko 11:13| 13. När Atalja nu hörde drabanternas
326 2Ko 12:13| 13. Men man gjorde inga silverfat
327 2Ko 13 | 13 Kapitlet~Joahas konung i
328 2Ko 13:13| 13. Och Joas gick till vila
329 2Ko 14:13| 13. Och Amasja, Juda konung,
330 2Ko 15:13| 13. Sallum, Jabes' son, blev
331 2Ko 16:13| 13. Därefter förbrände han
332 2Ko 17:13| 13. Och HERREN hade varnat
333 2Ko 18:13| 13. Och i konung Hiskias fjortonde
334 2Ko 19:13| 13. Var är Hamats konung och
335 2Ko 20:13| 13. Och när Hiskia hade hört
336 2Ko 21:13| 13. Och mot Jerusalem skall
337 2Ko 22:13| 13. "Gån och frågen HERREN
338 2Ko 23:13| 13. Och offerhöjderna öster
339 2Ko 24:13| 13. Och han förde bort därifrån
340 2Ko 25:13| 13. Kopparpelarna i HERRENS
341 1Kr 1:13| 13. Och Kanaan födde Sidon,
342 1Kr 2:13| 13. Isai födde Eliab, som var
343 1Kr 3:13| 13. Hans son var Ahas; hans
344 1Kr 4:13| 13. Och Kenas söner voro Otniel
345 1Kr 5:13| 13. Och deras bröder voro,
346 1Kr 6:13| 13. Sallum födde Hilkia, och
347 1Kr 7:13| 13. Naftalis söner voro Jahasiel,
348 1Kr 8:13| 13. Beria och Sema -- vilka
349 1Kr 9:13| 13. så ock deras bröder, huvudmän
350 1Kr 10:13| 13. Detta blev Sauls död, därför
351 1Kr 11:13| 13. Han var med David vid Pas-Dammim,
352 1Kr 12:13| 13. Jeremia, den tionde, Makbannai,
353 1Kr 13 | 13 Kapitlet~Guds ark föres
354 1Kr 13:13| 13. Därför lät David icke flytta
355 1Kr 14:13| 13. Men filistéerna företogo
356 1Kr 15:13| 13. Ty därför att I förra gången
357 1Kr 16:13| 13. I Israels, hans tjänares,
358 1Kr 17:13| 13. Jag skall vara hans fader,
359 1Kr 18:13| 13. insatte han fogdar i Edom;
360 1Kr 19:13| 13. Var nu vid gott mod; ja,
361 1Kr 21:13| 13. David svarade Gad: "Jag
362 1Kr 22:13| 13. Då skall du bliva lyckosam,
363 1Kr 23:13| 13. Amrams söner voro Aron
364 1Kr 24:13| 13. den trettonde för Huppa,
365 1Kr 25:13| 13. den sjätte blev Buckia,
366 1Kr 26:13| 13. Och om var port kastade
367 1Kr 27:13| 13. Den tionde, den som tjänstgjorde
368 1Kr 28:13| 13. vidare föreskrifter rörande
369 1Kr 29:13| 13. Så tacka vi dig nu, vår
370 2Kr 1:13| 13. Sedan nu Salomo hade varit
371 2Kr 2:13| 13. Så sänder jag nu en konstförfaren
372 2Kr 3:13| 13. Alltså bredde dessa keruber
373 2Kr 4:13| 13. och därjämte de fyra hundra
374 2Kr 5:13| 13. och trumpetblåsarna och
375 2Kr 6:13| 13. Ty Salomo hade gjort en
376 2Kr 7:13| 13. Om jag tillsluter himmelen,
377 2Kr 8:13| 13. han offrade var dag de
378 2Kr 9:13| 13. Det guld som årligen inkom
379 2Kr 10:13| 13. Då gav konungen dem ett
380 2Kr 11:13| 13. Och prästerna och leviterna
381 2Kr 12:13| 13. Alltså befäste konung Rehabeam
382 2Kr 13 | 13 Kapitlet~Abia konung i Juda.
383 2Kr 13:13| 13. Men Jerobeam hade låtit
384 2Kr 14:13| 13. Och Asa och hans folk förföljde
385 2Kr 15:13| 13. och att var och en som
386 2Kr 16:13| 13. Och Asa gick till vila
387 2Kr 17:13| 13. Han hade stora upplag i
388 2Kr 18:13| 13. Men Mika svarade: "Så sant
389 2Kr 20:13| 13. Och hela Juda stod där
390 2Kr 21:13| 13. utan du har vandrat på
391 2Kr 23:13| 13. Där fick hon då se konungen
392 2Kr 24:13| 13. Och de som utförde arbetet
393 2Kr 25:13| 13. Men de som tillhörde den
394 2Kr 26:13| 13. Under deras befäl stod
395 2Kr 28:13| 13. och sade till dem: "I skolen
396 2Kr 29:13| 13. av Elisafans barn Simri
397 2Kr 30:13| 13. Och mycket folk kom tillhopa
398 2Kr 31:13| 13. Men Jehiel, Asasja, Nahat,
399 2Kr 32:13| 13. Veten I icke vad jag och
400 2Kr 33:13| 13. Och när han så bad till
401 2Kr 34:13| 13. De hade ock tillsynen över
402 2Kr 35:13| 13. Och de stekte påskalammet
403 2Kr 36:13| 13. Han avföll från konung
404 Esr 2:13| 13. Adonikams barn: sex hundra
405 Esr 3:13| 13. Och man kunde icke skilja
406 Esr 4:13| 13. Så må nu konungen veta,
407 Esr 5:13| 13. Men i den babyloniske konungen
408 Esr 6:13| 13. Alldenstund nu konung Darejaves
409 Esr 7:13| 13. Jag giver härmed befallning
410 Esr 8:13| 13. av Adonikams barn de sistkomna,
411 Esr 9:13| 13. Skulle vi väl nu, efter
412 Esr 10:13| 13. Men folket är talrikt,
413 Neh 2:13| 13. Och jag drog om natten
414 Neh 3:13| 13. Dalporten sattes i stånd
415 Neh 4:13| 13. då ställde jag upp folket
416 Neh 5:13| 13. Därjämte skakade jag fånget
417 Neh 6:13| 13. Han var lejd, för att jag
418 Neh 7:13| 13. Sattus barn: åtta hundra
419 Neh 8:13| 13. Dagen därefter församlade
420 Neh 9:13| 13. Och du steg ned på berget
421 Neh 10:13| 13. Hodia, Bani och Beninu.~
422 Neh 11:13| 13. så ock hans bröder, huvudmän
423 Neh 12:13| 13. för Esra Mesullam, för
424 Neh 13 | 13 Kapitlet~Israels rening
425 Neh 13:13| 13. och jag satte prästen Selemja
426 Est 1:13| 13. Och konungen frågade de
427 Est 2:13| 13. när alltså en kvinna gick
428 Est 3:13| 13. Sedan kringsändes med ilbud
429 Est 4:13| 13. sade Mordokai att man skulle
430 Est 5:13| 13. Men vid allt detta kan
431 Est 6:13| 13. Och när Haman förtäljde
432 Est 8:13| 13. I skrivelsen stod, att
433 Est 9:13| 13. Ester svarade: "Om det
434 Job 1:13| 13. När nu en dag hans söner
435 Job 2:13| 13. Sedan sutto de med honom
436 Job 3:13| 13. Hade så icke skett, låge
437 Job 4:13| 13. När tankarna svävade om
438 Job 5:13| 13. han fångar de visa i deras
439 Job 6:13| 13. Nej, förvisso gives ingen
440 Job 7:13| 13. När jag hoppas att min
441 Job 8:13| 13. Så går det alla som förgäta
442 Job 9:13| 13. Gud, han ryggar icke sin
443 Job 10:13| 13. Men därvid gömde du i ditt
444 Job 11:13| 13. Om du nu rätt bereder ditt
445 Job 12:13| 13. Hos Honom finnes vishet
446 Job 13 | 13 Kapitlet~Fortsättning av
447 Job 13:13| 13. Tigen nu för min, så skall
448 Job 14:13| 13. Ack, att du ville gömma
449 Job 15:13| 13. i det du vänder ditt raseri
450 Job 16:13| 13. från alla sidor träffa
451 Job 17:13| 13. Nej, huru jag än bidar,
452 Job 18:13| 13. Under hans hud frätas hans
453 Job 19:13| 13. Långt bort ifrån mig har
454 Job 20:13| 13. är rädd om den och ej vill
455 Job 21:13| 13. De förnöta sina dagar i
456 Job 22:13| 13. därför tänker du: "Vad
457 Job 23:13| 13. Men hans vilja är orygglig;
458 Job 24:13| 13. Andra hava blivit fiender
459 Job 26:13| 13. Blott han andades, blev
460 Job 27:13| 13. Hören vad den ogudaktiges
461 Job 28:13| 13. Priset för henne känner
462 Job 29:13| 13. Den olyckliges välsignelse
463 Job 30:13| 13. Stigen framför mig hava
464 Job 31:13| 13. Har jag kränkt min tjänares
465 Job 32:13| 13. Nu mån I icke säga: "Vi
466 Job 33:13| 13. Huru kan du gå till rätta
467 Job 34:13| 13. Vem har bjudit honom att
468 Job 35:13| 13. Se, på fåfängliga böner
469 Job 36:13| 13. Ja, de som med gudlöst
470 Job 37:13| 13. Än är det som tuktoris,
471 Job 38:13| 13. där den skulle fatta jorden
472 Job 39:13| 13. Kan du tvinga vildoxen
473 Job 40:17| 13. Hans benpipor äro såsom
474 Job 41:13| 13. På hans hals har kraften
475 Job 42:13| 13. Och han fick sju söner
476 Psa 5:13| 13. Ty du, HERRE, välsignar
477 Psa 7:13| 13. Om någon icke vill omvända
478 Psa 9:13| 13. Ty han som utkräver blodskulder
479 Psa 10:13| 13. Varför skall den ogudaktige
480 Psa 13 | 13 Psalmen Under djup ångest.~~
481 Psa 17:13| 13. Stå upp, HERRE; träd emot
482 Psa 18:13| 13. Av glansen framför honom
483 Psa 19:13| 13. Vem märker själv huru ofta
484 Psa 21:13| 13. Nej, du skall driva dem
485 Psa 22:13| 13. Tjurar i mängd omgiva mig,
486 Psa 25:13| 13. Han själv skall leva i
487 Psa 27:13| 13. Ja, jag tror förvisso att
488 Psa 30:13| 13. Därför skall min ära lovsjunga
489 Psa 31:13| 13. Jag är bortglömd ur hjärtat,
490 Psa 33:13| 13. Ja, från himmelen skådade
491 Psa 34:13| 13. Är du en man som älskar
492 Psa 35:13| 13. Jag åter bar sorgdräkt,
493 Psa 36:13| 13. Ja, där ligga ogärningsmännen
494 Psa 37:13| 13. men Herren ler åt honom,
495 Psa 38:13| 13. Snaror lägga de ut, som
496 Psa 39:13| 13. Hör min bön, o HERRE, och
497 Psa 40:13| 13. Ty lidanden omvärva mig,
498 Psa 41:13| 13. Ty mig uppehåller du, för
499 Psa 44:13| 13. Du säljer ditt folk för
500 Psa 45:13| 13. Se, dottern Tyrus, ja,
1-500 | 501-1000 | 1001-1089 |