1-500 | 501-741
Book Chapter:Verse
1 Gen 1:22| 22. Och Gud välsignade dem
2 Gen 2:22| 22. Och HERREN Gud byggde en
3 Gen 3:22| 22. Och HERREN Gud sade: "Se,
4 Gen 4:22| 22. Men Silla födde ock en
5 Gen 5:22| 22. Och Hanok vandrade i umgängelse
6 Gen 6:22| 22. Och Noa gjorde så; han
7 Gen 7:22| 22. Allt som fanns på det torra
8 Gen 8:22| 22. Så länge jorden består,
9 Gen 9:22| 22. Och Ham, Kanaans fader,
10 Gen 10:22| 22. Sems söner voro Elam, Assur,
11 Gen 11:22| 22. När Serug var trettio år
12 Gen 14:22| 22. Men Abram svarade konungen
13 Gen 17:22| 22. Då Gud nu hade talat ut
14 Gen 18:22| 22. Och männen begåvo sig därifrån
15 Gen 19:22| 22. Men skynda att fly undan
16 Gen 21:22| 22. Vid den tiden kom Abimelek
17 Gen 22 | 22 Kapitlet~Abraham prövas
18 Gen 22:22| 22. vidare Kesed, Haso, Pildas,
19 Gen 24:22| 22. Och när alla kamelerna
20 Gen 25:22| 22. Men barnen stötte varandra
21 Gen 26:22| 22. Sedan begav han sig därifrån
22 Gen 27:22| 22. Och Jakob gick fram till
23 Gen 28:22| 22. och denna sten som jag
24 Gen 29:22| 22. Då bjöd Laban tillhopa
25 Gen 30:22| 22. Men Gud tänkte på Rakel;
26 Gen 31:22| 22. Men på tredje dagen fick
27 Gen 32:22| 22. Men under natten stod han
28 Gen 34:22| 22. Men allenast på det villkoret
29 Gen 35:22| 22. Och medan Israel bodde
30 Gen 36:22| 22. Men Lotans söner voro Hori
31 Gen 37:22| 22. Ytterligare sade Ruben
32 Gen 38:22| 22. Och han kom tillbaka till
33 Gen 39:22| 22. Och föreståndaren för fängelset
34 Gen 40:22| 22. men överste bagaren lät
35 Gen 41:22| 22. Åter drömde jag och såg
36 Gen 42:22| 22. Ruben svarade dem: "Sade
37 Gen 43:22| 22. Och vi hava tagit andra
38 Gen 44:22| 22. Och vi svarade min herre: '
39 Gen 45:22| 22. Och han gav åt dem alla
40 Gen 46:22| 22. Dessa voro Rakels söner,
41 Gen 47:22| 22. Allenast prästernas jord
42 Gen 48:22| 22. Och utöver vad jag giver
43 Gen 49:22| 22. Ett ungt fruktträd är Josef,
44 Gen 50:22| 22. Och Josef bodde kvar i
45 Exo 1:22| 22. Då bjöd Farao allt sitt
46 Exo 2:22| 22. Hon födde en son, och han
47 Exo 3:22| 22. utan var kvinna skall av
48 Exo 4:22| 22. Och då skall du säga till
49 Exo 5:22| 22. Då vände sig Mose åter
50 Exo 6:22| 22. Ussiels söner voro Misael,
51 Exo 7:22| 22. Men de egyptiska spåmännen
52 Exo 8:22| 22. Men på den dagen skall
53 Exo 9:22| 22. Och HERREN sade till Mose: "
54 Exo 10:22| 22. Då räckte Mose sin hand
55 Exo 12:22| 22. Och tagen en knippa isop
56 Exo 13:22| 22. Molnstoden upphörde icke
57 Exo 14:22| 22. Och Israels barn gingo
58 Exo 15:22| 22. Därefter lät Mose israeliterna
59 Exo 16:22| 22. På den sjätte dagen hade
60 Exo 18:22| 22. Dessa må alltid döma folket.
61 Exo 19:22| 22. Jämväl prästerna, som få
62 Exo 20:22| 22. Och HERREN sade till Mose:
63 Exo 21:22| 22. Om män träta med varandra,
64 Exo 22 | 22 Kapitlet~Lagar om tjuvnad,
65 Exo 22:22| 22. Änkor och faderlösa skolen
66 Exo 23:22| 22. Men om du hör hans röst
67 Exo 25:22| 22. Och där skall jag uppenbara
68 Exo 26:22| 22. Men på baksidan av tabernaklet,
69 Exo 28:22| 22. Och du skall till bröstskölden
70 Exo 29:22| 22. Och du skall taga fettet
71 Exo 30:22| 22. Och HERREN talade till
72 Exo 32:22| 22. Aron svarade: "Min herres
73 Exo 33:22| 22. När nu min härlighet går
74 Exo 34:22| 22. Och veckohögtiden skall
75 Exo 35:22| 22. De kommo, både män och
76 Exo 36:21| 22. På vart bräde sattes två
77 Exo 37:22| 22. Deras kulor och armar gjordes
78 Exo 38:22| 22. och Besalel, son till Uri,
79 Exo 39:22| 22. Efodkåpan gjorde man av
80 Exo 40:22| 22. Och han satte bordet i
81 Lev 4:22| 22. Om en hövding syndar, i
82 Lev 6:22| 22. Och den präst bland hans
83 Lev 7:22| 22. Och HERREN talade till
84 Lev 8:22| 22. Därefter förde han fram
85 Lev 9:22| 22. Och Aron lyfte upp sina
86 Lev 11:22| 22. Dessa fån I äta bland gräshopporna:
87 Lev 13:22| 22. Om då det onda utbreder
88 Lev 14:22| 22. så ock två turturduvor
89 Lev 15:22| 22. Och var och en som kommer
90 Lev 16:22| 22. Så skall bocken bära alla
91 Lev 18:22| 22. Du skall icke ligga hos
92 Lev 19:22| 22. När så prästen medelst
93 Lev 20:22| 22. Så skolen I nu hålla alla
94 Lev 21:22| 22. Sin Guds spis må han äta,
95 Lev 22 | 22 Kapitlet~Ytterligare regler
96 Lev 22:22| 22. Det som är blint eller
97 Lev 23:22| 22. Och när I inbärgen skörden
98 Lev 24:22| 22. En och samma lag skall
99 Lev 25:22| 22. Och ännu när I under det
100 Lev 26:22| 22. Jag skall sända över eder
101 Lev 27:22| 22. Om någon helgar åt HERREN
102 Num 1:22| 22. Avkomlingarna av Simeons
103 Num 2:22| 22. Därnäst Benjamins stam:
104 Num 3:22| 22. De av dem som inmönstrades,
105 Num 4:22| 22. Räkna ock antalet av Gersons
106 Num 5:22| 22. ja, när du har fått detta
107 Num 6:22| 22. Och HERREN talade till
108 Num 7:22| 22. och en bock till syndoffer,~
109 Num 8:22| 22. Därefter gingo leviterna
110 Num 9:22| 22. Eller om den stannade två
111 Num 10:22| 22. Därefter bröt Efraims barns
112 Num 11:22| 22. Finnas då får och fäkreatur
113 Num 13:22| 22. Så drogo de åstad och bespejade
114 Num 14:22| 22. av alla de män som hava
115 Num 15:22| 22. Och om I begån synd ouppsåtligen,
116 Num 16:22| 22. Då föllo de ned på sina
117 Num 18:22| 22. Men de övriga israeliterna
118 Num 19:22| 22. Och allt som den orene
119 Num 20:22| 22. Och de bröto upp från Kades.
120 Num 21:22| 22. "Låt mig taga genom ditt
121 Num 22 | 22 Kapitlet~Balak låter hämta
122 Num 22:22| 22. Men då han nu följde med,
123 Num 23:22| 22. Det är Gud som har fört
124 Num 24:22| 22. Likväl skall Kain bliva
125 Num 26:22| 22. Dessa voro Juda släkter,
126 Num 27:22| 22. och Mose gjorde såsom HERREN
127 Num 28:22| 22. tillika skolen I offra
128 Num 29:22| 22. tillika också en syndoffersbock --
129 Num 31:22| 22. Guld och silver, koppar,
130 Num 32:22| 22. om I alltså vänden tillbaka
131 Num 33:22| 22. Och de bröto upp från Rissa
132 Num 34:22| 22. av Dans barns stam en hövding,
133 Num 35:22| 22. Men om någon av våda, utan
134 Deu 1:22| 22. Då trädden I fram till
135 Deu 2:22| 22. På samma sätt hade han
136 Deu 3:22| 22. Frukten icke för dem, ty
137 Deu 4:22| 22. Ty jag skall dö i detta
138 Deu 5:22| 22. Dessa ord talade HERREN
139 Deu 6:22| 22. Och HERREN gjorde stora
140 Deu 7:22| 22. Och HERREN, din Gud, skall
141 Deu 9:22| 22. I Tabeera, i Massa och
142 Deu 10:22| 22. Sjuttio personer voro dina
143 Deu 11:22| 22. Ty om I hållen alla dessa
144 Deu 12:22| 22. Men du skall äta på samma
145 Deu 14:22| 22. Tionde skall du giva av
146 Deu 15:22| 22. Inom dina städer må du
147 Deu 16:22| 22. icke heller skall du resa
148 Deu 18:22| 22. så må du veta: när profeten
149 Deu 21:22| 22. Om på någon vilar en sådan
150 Deu 22 | 22 Kapitlet~Föreskrifter om
151 Deu 22:22| 22. Om en man ertappas med
152 Deu 23:22| 22. Men om du underlåter att
153 Deu 24:22| 22. Du skall komma ihåg att
154 Deu 27:22| 22. Förbannad vare den som
155 Deu 28:22| 22. HERREN skall slå dig med
156 Deu 29:22| 22. Och ett kommande släkte,
157 Deu 31:22| 22. Så tecknade då Mose upp
158 Deu 32:22| 22. Ty eld lågar fram ur min
159 Deu 33:22| 22. Och om Dan sade han: "Dan
160 Jos 2:22| 22. Så drogo de nu åstad och
161 Jos 4:22| 22. då skolen I göra det kunnigt
162 Jos 6:22| 22. Men till de båda män som
163 Jos 7:22| 22. Då sände Josua några män
164 Jos 8:22| 22. De andra drogo nu också
165 Jos 9:22| 22. Och Josua kallade dem till
166 Jos 10:22| 22. Då sade Josua: "Öppnen
167 Jos 11:22| 22. I Israels barns land lämnades
168 Jos 12:22| 22. konungen i Kedes en, konungen
169 Jos 13:22| 22. Bileam, Beors son, spåmannen,
170 Jos 15:22| 22. Kina, Dimona, Adada,~
171 Jos 18:22| 22. Bet-Haaraba, Semaraim,
172 Jos 19:22| 22. och gränsen träffade Tabor,
173 Jos 21:22| 22. Kibsaim med dess utmarker
174 Jos 22 | 22 Kapitlet~Altaret vid Jordan.~~
175 Jos 22:22| 22. "Gud, HERREN Gud, ja, Gud,
176 Jos 24:22| 22. Då sade Josua till folket: "
177 Dom 1:22| 22. Så drogo ock männen av
178 Dom 2:22| 22. ty jag skall med dem sätta
179 Dom 3:22| 22. så att ock fästet följde
180 Dom 4:22| 22. I samma stund kom Barak
181 Dom 5:22| 22. Då stampade hästarnas hovar,
182 Dom 6:22| 22. Då såg Gideon att det var
183 Dom 7:22| 22. Och när de stötte i de
184 Dom 8:22| 22. Och israeliterna sade till
185 Dom 9:22| 22. När Abimelek hade härskat
186 Dom 11:22| 22. De intogo hela amoréernas
187 Dom 13:22| 22. Och Manoa sade till sin
188 Dom 16:22| 22. Men hans huvudhår begynte
189 Dom 18:22| 22. Men när Dans barn hade
190 Dom 19:22| 22. Under det att de så gjorde
191 Dom 20:22| 22. Folket, Israels män, tog
192 Dom 21:22| 22. Om sedan deras fäder eller
193 Rut 1:22| 22. Så kom då Noomi tillbaka
194 Rut 2:22| 22. Då sade Noomi till sin
195 Rut 4:22| 22. Obed födde Isai, och Isai
196 1Sa 1:22| 22. gick Hanna icke med ditupp,
197 1Sa 2:22| 22. Då nu Eli, som var mycket
198 1Sa 3:22| 22. Och Samuels ord kom till
199 1Sa 4:22| 22. Hon sade: "Härligheten
200 1Sa 8:22| 22. Men HERREN sade till Samuel: "
201 1Sa 9:22| 22. Men Samuel tog Saul och
202 1Sa 10:22| 22. Då frågade de HERREN ännu
203 1Sa 12:22| 22. Ty HERREN skall icke förskjuta
204 1Sa 13:22| 22. Härav kom sig, att när
205 1Sa 14:22| 22. Och när de israeliter som
206 1Sa 15:22| 22. Då sade Samuel: "Menar
207 1Sa 16:22| 22. Och Saul sände till Isai
208 1Sa 17:22| 22. Då lämnade David ifrån
209 1Sa 18:22| 22. Och Saul bjöd sina tjänare
210 1Sa 19:22| 22. Då begav han sig själv
211 1Sa 20:22| 22. Men om jag säger så till
212 1Sa 22 | 22 Kapitlet~David flykting
213 1Sa 22:22| 22. Då sade David till Ebjatar: "
214 1Sa 23:22| 22. Men gån nu och skaffen
215 1Sa 24:22| 22. Men lova mig nu med ed
216 1Sa 25:22| 22. Så sant Gud må straffa
217 1Sa 26:22| 22. David svarade och sade: "
218 1Sa 28:22| 22. Så lyssna nu också du till
219 1Sa 30:22| 22. Men allahanda onda och
220 2Sa 1:22| 22. Från slagnas blod, från
221 2Sa 2:22| 22. Då sade Abner ännu en gång
222 2Sa 3:22| 22. Just då kommo Davids folk
223 2Sa 5:22| 22. Men filistéerna drogo upp
224 2Sa 6:22| 22. Dock kände jag mig rätteligen
225 2Sa 7:22| 22. Därför är du ock stor HERRE
226 2Sa 11:22| 22. Budbäraren gick åstad och
227 2Sa 12:22| 22. Han svarade: så länge barnet
228 2Sa 13:22| 22. Och Absalom talade intet
229 2Sa 14:22| 22. Då föll Joab ned till jorden
230 2Sa 15:22| 22. Då sade David till Ittai: "
231 2Sa 16:22| 22. Därefter slog man upp ett
232 2Sa 17:22| 22. Då bröt David upp med allt
233 2Sa 18:22| 22. Men Ahimaas, Sadoks son;
234 2Sa 19:22| 22. Men David svarade: "Vad
235 2Sa 20:22| 22. Sedan vände sig kvinnan
236 2Sa 21:22| 22. Dessa fyra voro avkomlingar
237 2Sa 22 | 22 Kapitlet~David prisar Herrens
238 2Sa 22:22| 22. Ty jag höll mig på HERRENS
239 2Sa 23:22| 22. Sådana ting hade Benaja,
240 2Sa 24:22| 22. Då sade Arauna till David: "
241 1Ko 1:22| 22. Medan hon ännu höll på
242 1Ko 2:22| 22. Men konung Salomo svarade
243 1Ko 3:22| 22. Då sade den andra kvinnan: "
244 1Ko 4:22| 22. Och vad Salomo för var
245 1Ko 6:22| 22. Alltså överdrog han hela
246 1Ko 7:22| 22. Överst voro pelarna utformade
247 1Ko 8:22| 22. Därefter trädde Salomo
248 1Ko 9:22| 22. Men av Israels barn gjorde
249 1Ko 10:22| 22. Ty konungen hade en egen
250 1Ko 11:22| 22. Men Farao sade till honom: "
251 1Ko 12:22| 22. Men Guds ord kom till gudsmannen
252 1Ko 13:21| 22. utan vänt tillbaka och
253 1Ko 14:22| 22. Och Juda gjorde vad ont
254 1Ko 15:22| 22. Men konung Asa bådade upp
255 1Ko 16:22| 22. Men den del av folket som
256 1Ko 17:22| 22. Och HERREN hörde Elias
257 1Ko 18:22| 22. Då sade Elia till folket: "
258 1Ko 20:22| 22. Men profeten trädde fram
259 1Ko 21:22| 22. Och jag skall göra med
260 1Ko 22 | 22 Kapitlet~Ahabs och Josafats
261 1Ko 22:22| 22. Han svarade: 'Jag vill
262 2Ko 2:22| 22. Och vattnet blev sunt,
263 2Ko 3:22| 22. Men bittida om morgonen,
264 2Ko 4:22| 22. Därefter kallade hon på
265 2Ko 5:22| 22. Han svarade: "Ja; men min
266 2Ko 6:22| 22. Han svarade: "Du skall
267 2Ko 8:22| 22. Så avföll Edom från Juda
268 2Ko 9:22| 22. När Joram nu fick se Jehu,
269 2Ko 10:22| 22. Sedan sade han till föreståndaren
270 2Ko 13:22| 22. Och Hasael, konungen i
271 2Ko 14:22| 22. Det var han som befäste
272 2Ko 15:22| 22. Och Menahem gick till vila
273 2Ko 17:22| 22. Och Israels barn vandrade
274 2Ko 18:22| 22. Eller sägen I kanhända
275 2Ko 19:22| 22. vem har du smädat och hädat,
276 2Ko 21:22| 22. Han övergav HERREN, sina
277 2Ko 22 | 22 Kapitlet~Josia konung i
278 2Ko 23:22| 22. Ty en sådan påskhögtid
279 2Ko 25:22| 22. Men över det folk som blev
280 1Kr 1:22| 22. Ebal, Abimael, Saba,~
281 1Kr 2:22| 22. Och Segub födde Jair; denne
282 1Kr 3:22| 22. Sekanjas söner voro Semaja,
283 1Kr 4:22| 22. vidare Jokim och männen
284 1Kr 5:22| 22. Ty många hade fallit slagna,
285 1Kr 6:22| 22. Kehats söner voro hans
286 1Kr 7:22| 22. Då sörjde Efraim, deras
287 1Kr 8:22| 22. Och Jispan, Eber, Eliel,~
288 1Kr 9:22| 22. Alla dessa voro utvalda
289 1Kr 11:22| 22. Vidare Benaja, son till
290 1Kr 12:22| 22. Dag efter dag kommo nämligen
291 1Kr 15:22| 22. Kenanja, leviternas anförare,
292 1Kr 16:22| 22. 'Kommen icke vid mina smorda,
293 1Kr 17:22| 22. Och du har gjort ditt folk
294 1Kr 21:22| 22. Och David sade till Ornan: "
295 1Kr 22 | 22 Kapitlet~Davids förberedelser
296 1Kr 23:22| 22. När Eleasar dog, lämnade
297 1Kr 24:22| 22. till jishariterna Selomot,
298 1Kr 25:22| 22. den femtonde lotten kom
299 1Kr 26:22| 22. det är jehieliternas barn,
300 1Kr 27:22| 22. för Dan Asarel, Jerohams
301 1Kr 29:22| 22. Och de åto och drucko inför
302 2Kr 4:22| 22. vidare knivarna, de båda
303 2Kr 6:22| 22. Om någon försyndar sig
304 2Kr 7:22| 22. då skall man svara: 'Därför
305 2Kr 9:22| 22. Och konung Salomo blev
306 2Kr 11:22| 22. Och Rehabeam satte Abia,
307 2Kr 13:22| 22. Vad nu mer är att säga
308 2Kr 18:22| 22. Och se, nu har HERREN lagt
309 2Kr 20:22| 22. Och just som de begynte
310 2Kr 22 | 22 Kapitlet~Ahasja bliver konung
311 2Kr 24:22| 22. Ty konung Joas tänkte icke
312 2Kr 25:22| 22. Och Juda män blevo slagna
313 2Kr 26:22| 22. Vad nu mer är att säga
314 2Kr 28:22| 22. Och i sin nöd försyndade
315 2Kr 29:22| 22. Då slaktade de fäkreaturen,
316 2Kr 30:22| 22. Och Hiskia talade vänligt
317 2Kr 32:22| 22. Så frälste HERREN Hiskia
318 2Kr 33:22| 22. Han gjorde vad ont var
319 2Kr 34:22| 22. Då gick Hilkia, tillika
320 2Kr 35:22| 22. Men i stället för att vända
321 2Kr 36:22| 22. Men i den persiske konungens
322 Esr 2:22| 22. männen från Netofa: femtiosex;~
323 Esr 4:22| 22. Och sen till, att I icke
324 Esr 6:22| 22. Och de höllo det osyrade
325 Esr 7:22| 22. ända till hundra talenter
326 Esr 8:22| 22. Ty jag blygdes för att
327 Esr 10:22| 22. av Pashurs barn: Eljoenai,
328 Neh 3:22| 22. Därnäst arbetade prästerna,
329 Neh 4:22| 22. Vid samma tid sade jag
330 Neh 7:22| 22. Hasums barn: tre hundra
331 Neh 9:22| 22. Och du gav dem riken och
332 Neh 10:22| 22. Pelatja, Hanan, Anaja,~
333 Neh 11:22| 22. Och tillsyningsman bland
334 Neh 12:22| 22. I Eljasibs, Jojadas, Johanans
335 Neh 13:22| 22. Och jag tillsade leviterna
336 Est 1:22| 22. Skrivelser blevo sända
337 Est 2:22| 22. Härom fick Mordokai kunskap,
338 Est 9:22| 22. eftersom det var på dessa
339 Job 1:22| 22. Vid allt detta syndade
340 Job 3:22| 22. åt dem som skulle glädjas --
341 Job 5:22| 22. Ja, åt förhärjelse och
342 Job 6:22| 22. Har jag då begärt att I
343 Job 8:22| 22. De som hata dig varda då
344 Job 9:22| 22. Det må gå som det vill,
345 Job 10:22| 22. till det land vars dunkel
346 Job 12:22| 22. Han blottar djupen, så
347 Job 13:22| 22. Sedan må du åklaga, och
348 Job 14:22| 22. Hennes kropp känner blott
349 Job 15:22| 22. Han har intet hopp om räddning
350 Job 16:22| 22. Ty få äro de år som skola
351 Job 19:22| 22. Varför skolen I förfölja
352 Job 20:22| 22. Mitt i hans överflöd påkommer
353 Job 21:22| 22. "Skall man då lära Gud
354 Job 22 | 22 Kapitlet~Elifas' tredje
355 Job 22:22| 22. Tag emot undervisning av
356 Job 24:22| 22. Ja, men han uppehåller
357 Job 27:22| 22. Utan förskoning skjuter
358 Job 28:22| 22. avgrunden och döden giva
359 Job 29:22| 22. Sedan jag hade talat, talade
360 Job 30:22| 22. Du lyfter upp mig i stormvinden
361 Job 31:22| 22. Då må min axel lossna från
362 Job 32:22| 22. Nej, jag förstår ej att
363 Job 33:22| 22. Så nalkas hennes själ till
364 Job 34:22| 22. Intet mörker finnes och
365 Job 36:22| 22. Se, Gud är upphöjd genom
366 Job 37:22| 22. I guldglans kommer han
367 Job 38:22| 22. Har du varit framme vid
368 Job 39:22| 22. Är det du som giver åt
369 Job 40:26| 22. Menar du att han skall
370 Job 41:22| 22. Han gör djupet sjudande
371 Psa 18:22| 22. Ty jag höll mig på HERRENS
372 Psa 22 | 22 Psalmen Den rättfärdiges
373 Psa 22:22| 22. Fräls mig från lejonets
374 Psa 25:22| 22. Förlossa Israel, o Gud,
375 Psa 31:22| 22. Lovad vare HERREN, ty han
376 Psa 33:22| 22. Din nåd, HERRE, vare över
377 Psa 34:22| 22. Den ogudaktige skall dödas
378 Psa 35:22| 22. Du, HERRE, ser det; tig
379 Psa 37:22| 22. Ty HERRENS välsignade skola
380 Psa 38:22| 22. Övergiv mig icke, HERRE;
381 Psa 44:22| 22. månne icke Gud skulle hava
382 Psa 50:22| 22. I som förgäten Gud, märken
383 Psa 55:22| 22. Orden i hans mun äro hala
384 Psa 68:22| 22. Men Gud sönderkrossar sina
385 Psa 69:22| 22. De gåvo mig galla att äta,
386 Psa 71:22| 22. Så vill ock jag tacka dig
387 Psa 73:22| 22. då var jag oförnuftig och
388 Psa 74:22| 22. Stå upp, o Gud; utför din
389 Psa 78:22| 22. eftersom de icke trodde
390 Psa 89:22| 22. Min hand skall stadigt
391 Psa 94:22| 22. Men HERREN bliver för mig
392 Psa 102:22| 22. på det att man i Sion må
393 Psa 103:22| 22. Loven HERREN, I alla hans
394 Psa 104:22| 22. Solen går upp; då draga
395 Psa 105:22| 22. han skulle binda hans furstar
396 Psa 106:22| 22. så underbara verk i Hams
397 Psa 107:22| 22. de må offra lovets offer
398 Psa 109:22| 22. Ty jag är betryckt och
399 Psa 118:22| 22. Den sten som byggningsmännen
400 Psa 119:22| 22. Tag bort ifrån mig smälek
401 Psa 136:22| 22. till arvedel åt sin tjänare
402 Psa 139:22| 22. Jag hatar dem med starkaste
403 Ord 1:22| 22. Huru länge, I fåkunnige,
404 Ord 2:22| 22. Men de ogudaktiga skola
405 Ord 3:22| 22. så skola de lända din själ
406 Ord 4:22| 22. Ty de äro liv för envar
407 Ord 5:22| 22. Den ogudaktige fångas av
408 Ord 6:22| 22. När du går, må de leda
409 Ord 7:22| 22. Han följer efter henne
410 Ord 8:22| 22. HERREN skapade mig såsom
411 Ord 10 | salomoniska ordspråk(kap. 10--22:16).~~
412 Ord 10:22| 22. Det är HERRENS välsignelse
413 Ord 11:22| 22. Såsom en gyllene ring i
414 Ord 12:22| 22. En styggelse för HERREN
415 Ord 13:22| 22. Den gode lämnar arv åt
416 Ord 14:22| 22. De som bringa ont å bane
417 Ord 15:22| 22. Där rådplägning fattas
418 Ord 16:22| 22. En livets källa är förståndet
419 Ord 17:22| 22. Ett glatt hjärta är en
420 Ord 18:22| 22. Den som har funnit en rätt
421 Ord 19:22| 22. Efter en människas goda
422 Ord 20:22| 22. Säg icke: "Jag vill vedergälla
423 Ord 21:22| 22. En vis man kan storma en
424 Ord 22 | 22 Kapitlet~Slutet av den första
425 Ord 22 | ordspråk. "De vises ord"(22:17--24:22).~~
426 Ord 22 | De vises ord"(22:17--24:22).~~
427 Ord 22:22| 22. Plundra icke den arme,
428 Ord 23:22| 22. Hör din fader, som har
429 Ord 24:22| 22. Ty plötsligt skall ofärd
430 Ord 25:22| 22. så samlar du glödande kol
431 Ord 26:22| 22. Örontasslarens ord äro
432 Ord 27:22| 22. Om du stötte den oförnuftige
433 Ord 28:22| 22. Den missunnsamme ävlas
434 Ord 29:22| 22. En snarsticken man uppväcker
435 Ord 30:22| 22. under en träl, när han
436 Ord 31:22| 22. Sköna täcken gör hon åt
437 Pre 2:22| 22. Ja, vad gagn har människan
438 Pre 3:22| 22. Och jag såg att intet är
439 Pre 7:22| 22. Akta icke heller på alla
440 Jes 1:22| 22. Ditt silver har blivit
441 Jes 2:22| 22. Så förliten eder nu ej
442 Jes 3:22| 22. högtidsdräkter, kåpor,
443 Jes 5:22| 22. Ve dem som äro hjältar
444 Jes 7:22| 22. Men han skall få mjölk
445 Jes 8:22| 22. men se, där är nöd och
446 Jes 10:22| 22. Ty om än ditt folk, Israel,
447 Jes 13:22| 22. Schakaler skola tjuta i
448 Jes 14:22| 22. Nej, jag skall stå upp
449 Jes 19:22| 22. Så skall då HERREN slå
450 Jes 22 | 22 Kapitlet~Profetia om Synernas
451 Jes 22:22| 22. Och jag skall giva honom
452 Jes 24:22| 22. Och de skola samlas tillhopa,
453 Jes 28:22| 22. Så hören nu upp med eder
454 Jes 29:22| 22. Därför säger HERREN så
455 Jes 30:22| 22. Då skolen I akta för orent
456 Jes 33:22| 22. Ty HERREN är vår domare,
457 Jes 36:22| 22. Och överhovmästaren Eljakim,
458 Jes 37:22| 22. Detta är det ord, som HERREN
459 Jes 38:22| 22. Men Hiskia sade: "Vad för
460 Jes 40:22| 22. Han är den som tronar över
461 Jes 41:22| 22. Ja, må man komma med dem
462 Jes 42:22| 22. Men detta är ett plundrat
463 Jes 43:22| 22. Men icke har du, Jakob,
464 Jes 44:22| 22. Jag utplånar dina överträdelser
465 Jes 45:22| 22. Vänden eder till mig, så
466 Jes 48:22| 22. Men de ogudaktiga få ingen
467 Jes 49:22| 22. Så säger Herren, HERREN:
468 Jes 51:22| 22. Så säger HERREN, som är
469 Jes 60:22| 22. Av den minste skola komma
470 Jes 65:22| 22. När de bygga hus, skall
471 Jes 66:22| 22. Ty likasom de nya himlar
472 Jer 2:22| 22. Ja, om du ock tvår dig
473 Jer 3:22| 22. Så vänden nu om, I avfälliga
474 Jer 4:22| 22. Ja, mitt folk är oförnuftigt,
475 Jer 5:22| 22. Skullen I icke frukta mig,
476 Jer 6:22| 22. Så säger HERREN: Se, ett
477 Jer 7:22| 22. Ty på den tid då jag förde
478 Jer 8:22| 22. Finnes då ingen balsam
479 Jer 9:22| 22. Ja, tala: Så säger HERREN:
480 Jer 10:22| 22. Lyssna, något höres! Se,
481 Jer 11:22| 22. ja, därför säger HERREN
482 Jer 13:22| 22. Men om du säger i ditt
483 Jer 14:22| 22. Finnas väl bland hedningarnas
484 Jer 17:22| 22. Och fören icke på sabbatsdagen
485 Jer 18:22| 22. Må klagorop höras från
486 Jer 22 | 22 Kapitlet~Profetior mot judakonungarna
487 Jer 22:22| 22. Alla dina herdar skola
488 Jer 23:22| 22. Om de verkligen hade tillträde
489 Jer 25:22| 22. vidare alla konungar i
490 Jer 26:22| 22. Då sände konung Jojakim
491 Jer 27:22| 22. Till Babel skall det föras,
492 Jer 29:22| 22. Och alla fångar ifrån Juda,
493 Jer 30:22| 22. Och I skolen vara mitt
494 Jer 31:22| 22. Huru länge skall du göra
495 Jer 32:22| 22. Och du gav dem detta land,
496 Jer 33:22| 22. Lika oräknelig som himmelens
497 Jer 34:22| 22. Se, jag skall giva dem
498 Jer 36:22| 22. Konungen bodde då i vinterhuset,
499 Jer 38:22| 22. Se, alla de kvinnor som
500 Jer 42:22| 22. Så veten nu att I skolen
1-500 | 501-741 |