Book Chapter:Verse

10001 Apo   9:9 |              dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.~~
10002 Apo   9:10|           Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Här är jag, Herre."~
10003 Apo   9:11|           Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.~
10004 Apo   9:12|                  12. Och i en syn har han sett huru en man vid namn
10005 Apo   9:12|            händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen."~
10006 Apo   9:14|                               14. Och han har nu här med sig fullmakt
10007 Apo   9:16|          skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns
10008 Apo   9:17|               och kom in i huset; och han lade sina händer på honom
10009 Apo   9:17|             på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du
10010 Apo   9:18|            föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han
10011 Apo   9:18|            han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.~
10012 Apo   9:19|                         19. Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt.~
10013 Apo   9:19|            därav stärkt.~Därefter var han någon tid tillsammans med
10014 Apo   9:20|                 20. Och strax begynte han i synagogorna predika om
10015 Apo   9:20|     synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.~
10016 Apo   9:21|         åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att
10017 Apo   9:21|              icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor
10018 Apo   9:22|             Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.~~
10019 Apo   9:26|                               26. När han sedan kom till Jerusalem,
10020 Apo   9:26|              till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna;
10021 Apo   9:26|          honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.~
10022 Apo   9:27|            och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren,
10023 Apo   9:27|            talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt
10024 Apo   9:28|                        28. Sedan gick han fritt ut och in bland dem
10025 Apo   9:29|                               29. och han talade och disputerade med
10026 Apo   9:32|               dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga
10027 Apo   9:33|                      33. Där träffade han på en man vid namn Eneas,
10028 Apo   9:33|             år hade legat till sängs; han var nämligen lam.~
10029 Apo   9:34|               ihop din bädd." Då stod han strax upp.~
10030 Apo   9:39|               följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom
10031 Apo   9:40|             knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: "
10032 Apo   9:41|                               41. Och han räckte henne handen och
10033 Apo   9:43|                 43. Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos
10034 Apo  10:2 |                                    2. Han var en from man, som "fruktade
10035 Apo  10:2 |            tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor
10036 Apo  10:4 |                                    4. Han betraktade honom förskräckt
10037 Apo  10:6 |                                    6. Han gästar hos en garvare vid
10038 Apo  10:7 |              honom var borta, kallade han till sig två av sina tjänare
10039 Apo  10:10|                               10. Och han blev hungrig och ville hava
10040 Apo  10:10|              nu tillredde maten, föll han i hänryckning.~
10041 Apo  10:11|                                   11. Han såg himmelen öppen och någonting
10042 Apo  10:17|              undrade över vad den syn han hade sett skulle betyda,
10043 Apo  10:23|                           23. Då bjöd han dem komma in och beredde
10044 Apo  10:23|         härbärge.~Dagen därefter stod han upp och begav sig åstad
10045 Apo  10:25|          honom sin vördnad, i det att han föll ned för hans fötter.~
10046 Apo  10:28|                               28. Och han sade till dem: "I veten
10047 Apo  10:31|                               31. och han sade: 'Kornelius, din bön
10048 Apo  10:32|                som ock kallas Petrus: han gästar i garvaren Simons
10049 Apo  10:35|               och övar rättfärdighet, han tages emot av honom, vilket
10050 Apo  10:35|            emot av honom, vilket folk han än må tillhöra.~
10051 Apo  10:36|                       36. Det ord som han har sänt till Israels barn
10052 Apo  10:39|             själva vittna om allt vad han gjorde både på den judiska
10053 Apo  10:41|               drucko med honom, sedan han hade uppstått från de döda.~
10054 Apo  10:42|                               42. Och han bjöd oss predika för folket
10055 Apo  10:42|             för folket och betyga att han är den som av Gud har blivit
10056 Apo  10:48|                       48. Och så bjöd han att man skulle döpa dem
10057 Apo  10:48|            Därefter bådo de honom att han skulle stanna hos dem några
10058 Apo  11:4 |             allt i följd och ordning; han sade:~~
10059 Apo  11:13|                               13. Och han berättade för oss huru han
10060 Apo  11:13|            han berättade för oss huru han hade sett ängeln träda in
10061 Apo  11:14|                                   14. Han skall tala till dig ord
10062 Apo  11:16|            jag ihåg Herrens ord, huru han hade sagt: 'Johannes döpte
10063 Apo  11:23|                               23. När han kom dit och fick se vad
10064 Apo  11:23|            Guds nåd hade verkat, blev han glad och förmanade dem alla
10065 Apo  11:24|                                24. Ty han var en god man och full
10066 Apo  11:25|                       25. Sedan begav han sig åstad till Tarsus för
10067 Apo  11:26|                           26. Och när han hade träffat honom, tog
10068 Apo  11:26|               hade träffat honom, tog han honom med sig till Antiokia.
10069 Apo  12:2 |          Jakob, Johannes' broder, lät han avrätta med svärd.~
10070 Apo  12:3 |                                3. När han såg att detta behagade judarna,
10071 Apo  12:3 |           behagade judarna, fortsatte han och lät fasttaga också Petrus.
10072 Apo  12:4 |                          4. Och sedan han hade gripit honom, satte
10073 Apo  12:4 |              hade gripit honom, satte han honom i fängelse och uppdrog
10074 Apo  12:7 |              sken lyste i rummet. Och han stötte Petrus i sidan och
10075 Apo  12:8 |               dig dina sandaler." Och han gjorde så. därefter sade
10076 Apo  12:9 |              ut och följde honom; men han förstod icke att det som
10077 Apo  12:9 |             trodde att det var en syn han såg.~
10078 Apo  12:11|               kom till sig igen, sade han: "Nu vet jag och är förvissad
10079 Apo  12:12|                               12. När han alltså hade förstått huru
10080 Apo  12:12|           förstått huru det var, gick han till det hus där Maria bodde,
10081 Apo  12:13|                                13. Då han nu klappade på portdörren,
10082 Apo  12:16|             de med häpnad att det var han.~
10083 Apo  12:17|                               17. Och han gav tecken åt dem med handen
10084 Apo  12:17|            honom ut ur fängelset. Och han tillade: "Låten Jakob och
10085 Apo  12:17|               veta detta." Sedan gick han därifrån och begav sig till
10086 Apo  12:19|            icke fann honom, anställde han rannsakning med väktarna
10087 Apo  12:19|            bestraffning. Därefter for han ned från Judeen till Cesarea
10088 Apo  12:20|                               20. Men han hade fattat stor ovilja
10089 Apo  12:23|             Herrens ängel, därför att han icke gav Gud äran. Och han
10090 Apo  12:23|            han icke gav Gud äran. Och han föll i en sjukdom som bestod
10091 Apo  12:23|           sjukdom som bestod däri att han uppfrättes av maskar, och
10092 Apo  12:23|      uppfrättes av maskar, och så gav han upp andan.~~
10093 Apo  13:7 |          Denne var en förståndig man. Han kallade till sig Barnabas
10094 Apo  13:11|            och mörker över honom; och han gick omkring och sökte efter
10095 Apo  13:12|               som hade skett, häpnade han över Herrens lära och kom
10096 Apo  13:17|               utvalde våra fäder, och han upphöjde detta folk, medan
10097 Apo  13:18|               vid pass fyrtio år hade han fördrag med dem i öknen.~
10098 Apo  13:19|                         19. Och sedan han hade utrotat sju folk i
10099 Apo  13:19|              Kanaans land, utskiftade han dessas land till arvedelar
10100 Apo  13:20|           hundra femtio år. Sedan gav han dem domare, ända till profeten
10101 Apo  13:22|                 22. Men denne avsatte han och gjorde David till konung
10102 Apo  13:22|            konung över dem. Honom gav han ock sitt vittnesbörd, i
10103 Apo  13:22|               sitt vittnesbörd, i det han sade: 'Jag har funnit David,
10104 Apo  13:22|             en man efter mitt hjärta. Han skall i alla stycken göra
10105 Apo  13:24|                   24. Men redan innan han uppträdde, hade Johannes
10106 Apo  13:25|             fullborda sitt lopp, sade han: 'Vad I menen mig vara,
10107 Apo  13:25|            icke är värdig att lösa av han fötter.'~~
10108 Apo  13:28|            bådo de likväl Pilatus att han skulle låta döda honom.~
10109 Apo  13:31|                      31. Sedan visade han sig under många dagar för
10110 Apo  13:32|             deras barn, därigenom att han har låtit Jesus uppstå,~
10111 Apo  13:34|                           34. Och att han har låtit honom uppstå från
10112 Apo  13:34|           uppstå från de döda, så att han icke mer skall vända tillbaka
10113 Apo  13:34|            till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: 'Jag
10114 Apo  13:35|                      35. Därför säger han ock i en annan psalm: 'Du
10115 Apo  13:36|          tjänat Guds vilja, avsomnade han ju och blev samlad till
10116 Apo  13:37|             den som Gud har uppväckt, han har icke sett förgängelsen.~
10117 Apo  14:3 |             förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt
10118 Apo  14:3 |              sitt nådesord, i det att han lät tecken och under ske
10119 Apo  14:8 |             ifrån sin moders liv hade han varit ofärdig och hade aldrig
10120 Apo  14:9 |             ögon på honom och såg att han hade tro, så att han kunde
10121 Apo  14:9 |              att han hade tro, så att han kunde bliva botad,~
10122 Apo  14:10|                              10. sade han med hög röst: "Res dig upp
10123 Apo  14:12|           Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.~
10124 Apo  14:16|                                   16. Han har under framfarna släktens
10125 Apo  14:17|                          17. Dock har han icke låtit sig vara utan
10126 Apo  14:17|             vara utan vittnesbörd, ty han har bevisat eder välgärningar,
10127 Apo  14:17|              eder välgärningar, i det han har givit eder regn och
10128 Apo  14:19|             ut ur staden, i tanke att han var död.~
10129 Apo  14:20|              sig omkring honom, reste han sig upp och gick in i staden.~
10130 Apo  14:20|          staden.~Dagen därefter begav han sig med Barnabas åstad därifrån
10131 Apo  14:27|               gjort med dem, och huru han för hedningarna hade öppnat
10132 Apo  15:8 |            vittnesbörd, därigenom att han lät dem, likaväl som oss,
10133 Apo  15:9 |                                9. Och han gjorde ingen åtskillnad
10134 Apo  15:9 |         mellan oss och dem, i det att han genom tron renade deras
10135 Apo  15:14|            Gud först så skickade, att han bland hedningarna fick ett
10136 Apo  15:17|           mitt namn. Så säger Herren, han som skall göra detta,~
10137 Apo  15:18|                             18. såsom han ock har vetat det förut
10138 Apo  15:21|          förkunnare i alla städer, då han ju var sabbat föreläses
10139 Apo  15:40|               åt sig Silas; och sedan han av bröderna hade blivit
10140 Apo  15:40|       anbefalld åt Herrens nåd, begav han sig åstad~
10141 Apo  16   |            Paulus' andramissionsresa: han färdas genom Mindre Asien,
10142 Apo  16:1 |                                    1. Han kom då också till Derbe
10143 Apo  16:3 |             bodde i dessa trakter tog han honom därför till sig och
10144 Apo  16:10|                               10. När han hade sett denna syn, sökte
10145 Apo  16:24|              sträng befallning, satte han in dem i det innersta fängelserummet
10146 Apo  16:27|         vaknade fångvaktaren; och när han fick se fängelsets dörrar
10147 Apo  16:27|         fängelsets dörrar öppna, drog han sitt svärd och ville döda
10148 Apo  16:29|                            29. Då lät han hämta ljus och sprang in
10149 Apo  16:30|                    30. Därefter förde han ut dem och sade: "I herrar,
10150 Apo  16:33|             samma timme på natten tog han dem till sig och tvådde
10151 Apo  16:34|                               34. Och han förde dem upp i sitt hus
10152 Apo  16:34|             och fröjdade sig över att han med allt sitt hus hade kommit
10153 Apo  17   |            Paulus' andramissionsresa: han predikar evangelium i Tessalonika,
10154 Apo  17:2 |             under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick
10155 Apo  17:2 |         talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna~
10156 Apo  17:3 |              uppstå från de döda; och han sade: "Denne Jesus som jag
10157 Apo  17:16|              på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg
10158 Apo  17:16|         upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden
10159 Apo  17:17|                                   17. Han höll därför i synagogan
10160 Apo  17:17|          torget, var dag, med dem som han träffade där~
10161 Apo  17:18|             vilja säga?" Andra åter: "Han tyckes vara en förkunnare
10162 Apo  17:24|         världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel
10163 Apo  17:24|           Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro
10164 Apo  17:25|                   25. ej heller låter han betjäna sig av människohänder,
10165 Apo  17:25|            människohänder, såsom vore han i behov av något, han som
10166 Apo  17:25|            vore han i behov av något, han som själv åt alla giver
10167 Apo  17:26|                               26. Och han har skapat människosläktets
10168 Apo  17:26|               utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda
10169 Apo  17:27|               och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon
10170 Apo  17:30|           haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla
10171 Apo  17:31|                                31. Ty han har fastställt en dag då
10172 Apo  17:31|              har fastställt en dag då han skall 'döma världen med
10173 Apo  17:31|      rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och
10174 Apo  17:31|              har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse
10175 Apo  17:31|          bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från
10176 Apo  17:34|            Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens
10177 Apo  18   |            Paulus' andramissionsresa: han förkunnar evangelium i Korint,
10178 Apo  18   |           Paulus' tredjemissionsresa: han färdas genom MindreAsien. --
10179 Apo  18:2 |                       2. Där träffade han en jude vid namn Akvila,
10180 Apo  18:2 |            Rom.) Till dessa båda slöt han sig nu,~
10181 Apo  18:3 |                       3. och eftersom han hade samma hantverk som
10182 Apo  18:3 |             hantverk som de, stannade han kvar hos dem, och de arbetade
10183 Apo  18:4 |               4. Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade
10184 Apo  18:5 |             förkunna ordet, i det att han betygade för judarna att
10185 Apo  18:6 |               ut i smädelser, skakade han stoftet av sina kläder och
10186 Apo  18:7 |                                7. Och han gick därifrån och tog in
10187 Apo  18:11|                       11. Så uppehöll han sig där bland dem ett år
10188 Apo  18:16|                     16. Och så visade han bort dem från domstolen.~
10189 Apo  18:18|               ganska länge. Därpå tog han avsked av bröderna och avseglade
10190 Apo  18:18|           Priscilla och Akvila, sedan han i Kenkrea hade låtit raka
10191 Apo  18:18|           hade låtit raka sitt huvud; han hade nämligen bundit sig
10192 Apo  18:19|        lämnade Paulus dem. Själv gick han in i synagogan och gav sig
10193 Apo  18:20|             20. Och de bådo honom att han skulle stanna där något
10194 Apo  18:20|          stanna där något längre; men han samtyckte icke därtill,~
10195 Apo  18:21|            till eder." Och så lämnade han Efesus.~
10196 Apo  18:22|                           22. Och när han hade kommit till Cesarea,
10197 Apo  18:22|            kommit till Cesarea, begav han sig upp och hälsade på hos
10198 Apo  18:23|                             23. Sedan han hade uppehållit sig där
10199 Apo  18:23|     uppehållit sig där någon tid, for han vidare, och färdades först
10200 Apo  18:25|            grundligt om Jesus, fastän han allenast hade kunskap om
10201 Apo  18:26|                                   26. Han begynte ock att frimodigt
10202 Apo  18:27|                            27. Och då han sedan ville fara till Akaja,
10203 Apo  18:27|           vänligt emot honom. Och när han hade kommit fram, blev han
10204 Apo  18:27|            han hade kommit fram, blev han dem som trodde till mycken
10205 Apo  18:27|           mycken hjälp, genom den nåd han hade undfått.~
10206 Apo  18:28|              med stor kraft vederlade han judarna offentligen och
10207 Apo  19   |           Paulus' tredjemissionsresa: han predikar evangelium iEfesus
10208 Apo  19:1 |             Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre
10209 Apo  19:1 |             till Efesus. Där träffade han några lärjungar.~
10210 Apo  19:2 |                                2. Och han frågade dessa: "Undfingen
10211 Apo  19:3 |                                    3. Han frågade: "Vilken döpelse
10212 Apo  19:4 |            döpelse till bättring; och han sade därvid till folket,
10213 Apo  19:8 |                      8. Därefter gick han in i synagogan; och under
10214 Apo  19:8 |           under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande,
10215 Apo  19:9 |            illa om "den vägen", vände han sig ifrån dem och avskilde
10216 Apo  19:16|           både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt
10217 Apo  19:21|              fara till Jerusalem. Och han sade: "Sedan jag har varit
10218 Apo  19:22|                                   22. Han sände då två av sina medhjälpare,
10219 Apo  19:22|        Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen
10220 Apo  19:25|                                   25. Han kallade tillhopa dessa,
10221 Apo  19:26|             ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras
10222 Apo  19:31|              honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in
10223 Apo  19:33|             gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal
10224 Apo  19:34|             34. Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa,
10225 Apo  19:40|          uppgiva."~Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.~~
10226 Apo  20   |           Paulus' tredjemissionsresa: han besöker Macedonien ochGrekland,
10227 Apo  20:1 |           förmaningens ord; och sedan han hade tagit avsked av dem,
10228 Apo  20:1 |            tagit avsked av dem, begav han sig åstad för att fara till
10229 Apo  20:2 |                            2. Och när han hade färdats genom det landet
10230 Apo  20:2 |           många förmaningens ord, kom han till Grekland.~
10231 Apo  20:3 |                       3. Där uppehöll han sig i tre månader. När han
10232 Apo  20:3 |            han sig i tre månader. När han sedan tänkte avsegla därifrån
10233 Apo  20:3 |          därifrån till Syrien, beslöt han, eftersom judarna förehade
10234 Apo  20:9 |           överväldigad av sömnen, att han störtade ned från tredje
10235 Apo  20:9 |            när man tog upp honom, var han död~
10236 Apo  20:11|                        11. Sedan gick han åter upp, och bröt brödet
10237 Apo  20:11|               dagades; först då begav han sig i väg.~
10238 Apo  20:13|             Paulus ombord; ty så hade han förordnat, eftersom han
10239 Apo  20:13|               han förordnat, eftersom han själv tänkte fara land vägen.~
10240 Apo  20:14|                           14. Och när han sammanträffade med oss i
10241 Apo  20:16|             sig i provinsen Asien; ty han påskyndade sin färd, för
10242 Apo  20:17|                Men från Miletus sände han bud till Efesus och kallade
10243 Apo  20:18|               kommit till honom, sade han till dem: "I veten själva
10244 Apo  20:28|              för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget
10245 Apo  20:35|            ihåg Herren Jesu ord, huru han själv sade: 'Saligare är
10246 Apo  20:36|                               36. När han hade sagt detta, föll han
10247 Apo  20:36|             han hade sagt detta, föll han ned på sina knän och bad
10248 Apo  20:38|              för det ordets skull som han hade sagt, att de icke mer
10249 Apo  21:4 |         tillskyndelse till Paulus att han icke borde begiva sig till
10250 Apo  21:11|             hade kommit till oss, tog han Paulus' bälte och band därmed
10251 Apo  21:12|           bröderna i staden honom att han icke skulle begiva sig upp
10252 Apo  21:14|                                14. Då han alltså icke lät övertala
10253 Apo  21:19|                         19. Och sedan han hade hälsat dem förtäljde
10254 Apo  21:19|             hade hälsat dem förtäljde han för dem alltsammans, det
10255 Apo  21:26|       tillsammans med dem; sedan gick han in i helgedomen och gav
10256 Apo  21:28|              denna plats. Därtill har han nu ock fört greker in i
10257 Apo  21:33|             honom med två kedjor. Och han frågade vem han var och
10258 Apo  21:33|           kedjor. Och han frågade vem han var och vad han hade gjort.~
10259 Apo  21:33|           frågade vem han var och vad han hade gjort.~
10260 Apo  21:34|              ene så, den andre så. Då han alltså för larmets skull
10261 Apo  21:34|             något säkert besked, bjöd han att man skulle föra honom
10262 Apo  21:35|                           35. Och när han kom fram till trappan, trängde
10263 Apo  21:35|            folket så våldsamt på, att han måste bäras av krigsmännen,~
10264 Apo  21:37|             föras in i kasernen, sade han till översten: "Tillstädjes
10265 Apo  21:37|             att säga något till dig?" Han svarade: "Kan du tala grekiska?~
10266 Apo  21:40|                               40. Och han tillstadde honom det. Då
10267 Apo  21:40|              Paulus från trappan, där han stod, med handen ett tecken
10268 Apo  21:40|              blivit helt tyst, talade han till dem på hebreiska och
10269 Apo  22:2 |                   2. När de hörde att han talade till dem på hebreiska,
10270 Apo  22:2 |               de ännu mer stilla. Och han fortsatte:~
10271 Apo  22:8 |              jag: 'Vem är du, Herre?' Han sade till mig: 'Jag är Jesus
10272 Apo  22:14|                           14. Då sade han: 'Våra fäders Gud har utsett
10273 Apo  22:21|                           21. Då sade han till mig: Gå; jag vill sända
10274 Apo  22:22|                22. Ända till dess att han sade detta hade de hört
10275 Apo  22:24|              under gisselslag, så att han finge veta varför de så
10276 Apo  22:26|        hövitsmannen hörde detta, gick han till översten och underrättade
10277 Apo  22:27|        verkligen romersk medborgare?" Han svarade: "Ja."~
10278 Apo  22:29|        översten nu hade fått veta att han var romersk medborgare,
10279 Apo  22:29|        romersk medborgare, blev också han förskräckt, vid tanken på
10280 Apo  22:29|         förskräckt, vid tanken på att han hade låtit fängsla honom.~~
10281 Apo  22:30|                                30. Då han emellertid ville få säkert
10282 Apo  22:30|            anklagades av judarna, låt han dagen därefter taga av honom
10283 Apo  22:30|          komma tillsammans. Sedan lät han föra Paulus ditned och ställde
10284 Apo  23   |          Judarnastämpla mot hans liv. Han bortföres till Cesarea.~~
10285 Apo  23:5 |         visste icke, mina bröder, att han var överstepräst. Det är
10286 Apo  23:6 |              av fariséer. Därför sade han med ljudelig röst inför
10287 Apo  23:7 |                        7. Knappt hade han sagt detta, förrän en strid
10288 Apo  23:15|            hemställa hos översten att han låter föra honom ned till
10289 Apo  23:15|            röja honom ur vägen, innan han hinner fram."~~
10290 Apo  23:16|      systerson fick höra om försåtet. Han kom därför till kasernen
10291 Apo  23:16|               omtalade för Paulus vad han hade hört.~
10292 Apo  23:17|             yngling till översten; ty han har en underrättelse att
10293 Apo  23:18|            denne yngling till dig, ty han har något att säga dig."~
10294 Apo  23:20|                                   20. Han svarade: "Judarna hava kommit
10295 Apo  23:22|             icke för någon omtala att han hade yppat detta för honom,
10296 Apo  23:23|                  23. Därefter kallade han till sig två av hövitsmännen
10297 Apo  23:24|                               24. Och han tillsade dem att skaffa
10298 Apo  23:24|            låta Paulus rida på så att han oskadd kunde föras till
10299 Apo  23:25|                               25. Och han skrev ett brev, så lydande:~~
10300 Apo  23:27|         judarna, och det var nära att han hade blivit dödad av dem.
10301 Apo  23:27|          sedan jag hade fått veta att han var romersk medborgare.~
10302 Apo  23:29|     tvistefrågor i deras lag, men att han icke var anklagad för något
10303 Apo  23:34|                             34. Sedan han hade läst brevet, frågade
10304 Apo  23:34|             hade läst brevet, frågade han från vilket landskap han
10305 Apo  23:34|              han från vilket landskap han var; och när han hade fått
10306 Apo  23:34|             landskap han var; och när han hade fått veta att han var
10307 Apo  23:34|            när han hade fått veta att han var från Cilicien, sade
10308 Apo  23:34|               var från Cilicien, sade han:~
10309 Apo  23:35|              tillstädes." Och så bjöd han att man skulle förvara honom
10310 Apo  24:2 |         Tertullus sitt anklagelsetal; han sade:~
10311 Apo  24:5 |               i hela världen, och att han är en huvudman för nasaréernas
10312 Apo  24:6 |                                    6. Han har ock försökt att oskära
10313 Apo  24:10|              gav tecken åt Paulus att han skulle tala, tog han till
10314 Apo  24:10|              att han skulle tala, tog han till orda och sade: "Eftersom
10315 Apo  24:23|                               23. Och han befallde hövitsmannen att
10316 Apo  24:24|        Drusilla, som var judinna; och han lät hämta Paulus och hörde
10317 Apo  24:26|                                   26. Han hoppades också att han skulle
10318 Apo  24:26|                Han hoppades också att han skulle få penningar av Paulus,
10319 Apo  24:26|           penningar av Paulus, varför han ock ganska ofta lät hämta
10320 Apo  24:27|          judarna sig bevågna, lämnade han Paulus kvar i fängelset.~~
10321 Apo  25:1 |            tillträtt hövdingdömet for han från Cesarea upp till Jerusalem.~
10322 Apo  25:3 |          begärde såsom en ynnest, att han skulle låta hämta honom
10323 Apo  25:4 |             förvar i Cesarea, och att han själv tänkte inom kort fara
10324 Apo  25:5 |                                5. Och han tillade: "De bland eder
10325 Apo  25:5 |             anklagelse mot mannen, om han är skyldig till något ont."~~
10326 Apo  25:6 |                              6. Sedan han hade vistats hos dem högst
10327 Apo  25:6 |             åtta eller tio dagar, kom han åter ned till Cesarea. Dagen
10328 Apo  25:6 |         Cesarea. Dagen därefter satte han sig på domarsätet och bjöd
10329 Apo  25:7 |              infunnit sig, omringades han av de judar som hade kommit
10330 Apo  25:8 |         försvarade sig och visade att han icke på något sätt hade
10331 Apo  25:12|        överlagt med sitt råd, svarade han: "Till kejsaren har du vädjat,
10332 Apo  25:15|             mot honom och begärde att han skulle dömas skyldig.~
10333 Apo  25:19|              vilken Paulus påstod att han lever.~
10334 Apo  25:20|  undersökningen härom, frågade jag om han ville fara till Jerusalem
10335 Apo  25:21|             inför honom, bjöd jag att han skulle hållas i förvar,
10336 Apo  25:22|               vilja höra den mannen." Han svarade: "I morgon skall
10337 Apo  25:24|             över mig med sina rop att han icke borde få leva längre.~
10338 Apo  25:25|             kommit till insikt om att han icke har gjort något som
10339 Apo  25:26|                            26. men då han nu själv har vädjat till
10340 Apo  25:27|              gång giva till känna vad han är anklagad för."~
10341 Apo  26:24|                               24. När han på detta satt försvarade
10342 Apo  26:32|               väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren." ~
10343 Apo  27:6 |             Italien, och på det förde han oss ombord.~
10344 Apo  27:35|                               35. När han hade sagt detta, tog han
10345 Apo  27:35|              han hade sagt detta, tog han ett bröd och tackade Gud
10346 Apo  28:3 |            ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd
10347 Apo  28:4 |              tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad
10348 Apo  28:5 |                                5. Men han skakade ormen ifrån sig
10349 Apo  28:6 |                     6. De väntade att han skulle svälla upp eller
10350 Apo  28:6 |        ändrade de mening och sade att han var en gud. ~
10351 Apo  28:15|           Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.~
10352 Apo  28:17|            Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av
10353 Apo  28:17|              kommit tillsammans, sade han till dem: "Mina bröder,
10354 Apo  28:23|            hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och
10355 Apo  28:23|               profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till
10356 Apo  28:24|               övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.
10357 Apo  28:26|                               26. när han sade:'Gå åstad och säg till
10358 Apo  28:29|               30. I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som
10359 Apo  28:29|            sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla
10360 Apo  28:29|              som kommo till honom tog han emot;~
10361 Apo  28:30|                               31. och han predikade om Guds rike och
10362 Rom   1:9 |               evangelium om hans Son, han är mitt vittne, han vet
10363 Rom   1:9 |              Son, han är mitt vittne, han vet huru oavlåtligt jag
10364 Rom   2:6 |                                6. Ty "han skall vedergälla var och
10365 Rom   2:7 |                    7. Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet
10366 Rom   2:26|          håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren,
10367 Rom   2:26|             skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom
10368 Rom   2:27|                           27. Jo, och han som i följd av sin härkomst
10369 Rom   2:29|               kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke
10370 Rom   3:5 |              vi då säga? Kan väl Gud, han som låter vredesdomen drabba,
10371 Rom   3:25|              blod. Så ville Gud -- då han i sin skonsamhet hade haft
10372 Rom   3:25|               begångna -- nu visa att han dock var rättfärdig.~
10373 Rom   3:26|                      26. Ja, så ville han i den tid som nu är lämna
10374 Rom   3:26|              är lämna beviset för att han är rättfärdig. Härigenom
10375 Rom   3:26|          rättfärdig. Härigenom skulle han både själv befinnas vara
10376 Rom   3:29|             allenast judarnas Gud? Är han icke ock hedningarnas? Jo,
10377 Rom   3:30|               så visst som Gud är en, han som skall göra de omskurna
10378 Rom   4:2 |       rättfärdig av gärningar, så har han ju något att berömma sig
10379 Rom   4:10|          tillräknad? Skedde det sedan han hade blivit omskuren, eller
10380 Rom   4:10|          blivit omskuren, eller medan han ännu var oomskuren? Det
10381 Rom   4:10|      oomskuren? Det skedde icke sedan han hade blivit omskuren, utan
10382 Rom   4:10|           blivit omskuren, utan medan han ännu var oomskuren.~
10383 Rom   4:11|                               11. Och han undfick omskärelsens tecken
10384 Rom   4:11|         rättfärdighet genom tron, som han hade, medan han ännu var
10385 Rom   4:11|             tron, som han hade, medan han ännu var oomskuren. Ty så
10386 Rom   4:11|               oomskuren. Ty så skulle han bliva en fader för alla
10387 Rom   4:12|                                   12. Han skulle ock bliva en fader
10388 Rom   4:12|             fader Abraham hade, medan han ännu var oomskuren.~~
10389 Rom   4:13|            säd undfick det löftet att han skulle få världen till arvedel;
10390 Rom   4:16|           allenast hade Abrahams tro. Han är ju allas vår fader,~
10391 Rom   4:17|               fader till många folk"; han är detta inför den Gud som
10392 Rom   4:17|               detta inför den Gud som han trodde, inför honom som
10393 Rom   4:18|       förhoppning fanns, där hoppades han ändå och trodde; och han
10394 Rom   4:18|              han ändå och trodde; och han kunde så bliva "en fader
10395 Rom   4:19|                               19. Och han försvagades icke i sin tro,
10396 Rom   4:19|       försvagades icke i sin tro, när han betänkte huru hans egen
10397 Rom   4:19|           egen kropp var såsom död -- han var ju omkring hundra år
10398 Rom   4:20|                                   20. Han tvivlade icke på Guds löfte
10399 Rom   4:20|        fastmer starkare i sin tro; ty han ärade Gud~
10400 Rom   4:21|               Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.~
10401 Rom   5:14|           likhet med vad Adam gjorde, han som är en förebild till
10402 Rom   6:7 |                 7. Ty den som är död, han är friad ifrån synden.~
10403 Rom   6:9 |               veta att Kristus, sedan han har uppstått från de döda,
10404 Rom   8:3 |            köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden,
10405 Rom   8:9 |             som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.~
10406 Rom   8:11|            döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus
10407 Rom   8:24|              kan någon hoppas det som han redan ser?~
10408 Rom   8:27|                               27. Och han som rannsakar hjärtan, han
10409 Rom   8:27|            han som rannsakar hjärtan, han vet vad Anden menar, ty
10410 Rom   8:27|               är efter Guds behag som han manar gott för de heliga.~~
10411 Rom   8:29|               kända av honom, dem har han ock förut bestämt till att
10412 Rom   8:30|                       30. Och dem som han har förut bestämt, dem kallar
10413 Rom   8:30|             förut bestämt, dem kallar han ock, och dem som han har
10414 Rom   8:30|           kallar han ock, och dem som han har kallat, dem rättfärdiggör
10415 Rom   8:30|             kallat, dem rättfärdiggör han ock, och dem som han har
10416 Rom   8:30|    rättfärdiggör han ock, och dem som han har rättfärdiggjort, dem
10417 Rom   8:30|      rättfärdiggjort, dem förhärligar han ock.~~
10418 Rom   8:32|                                   32. Han som icke har skonat sin
10419 Rom   8:32|             för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka
10420 Rom   8:34|             den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida,
10421 Rom   8:34|            sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.~
10422 Rom   9:5 |          Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud,
10423 Rom   9:15|                                   15. Han säger ju till Moses: "Jag
10424 Rom   9:18|                         18. Alltså är han barmhärtig mot vem han vill,
10425 Rom   9:18|             är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar
10426 Rom   9:18|             mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.~~
10427 Rom   9:18|            och vem han vill förhärdar han.~~
10428 Rom   9:19|               säga till mig: "Vad har han då att förebrå oss? Kanväl
10429 Rom   9:21|            den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra
10430 Rom   9:22|                22. Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och
10431 Rom   9:23|                            23. Och om han gjorde detta för att tillika
10432 Rom   9:23|           barmhärtighetens kärl", som han förut hade berett till härlighet?~~
10433 Rom   9:24|              till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast
10434 Rom   9:25|                          25. Så säger han ock hos Oseas: "Det folk
10435 Rom  10:12|               en och samme Herre, och han har rikedomar att giva åt
10436 Rom  10:13|             som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst".~~
10437 Rom  10:20|              Esaias går så långt, att han säger: "Jag har låtit mig
10438 Rom  10:21|               21. Men om Israel säger han: "Hela dagen har jag uträckt
10439 Rom  11:4 |                        4. Och vad får han då för svar av Gud? "Jag
10440 Rom  11:21|          naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.~~
10441 Rom  11:26|              skall förlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet
10442 Rom  11:35|          först givit honom något, som han alltså bör betala igen?"~
10443 Rom  12:6 |             profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin
10444 Rom  12:7 |               fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt
10445 Rom  12:7 |             satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;~
10446 Rom  12:8 |             till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana.
10447 Rom  12:8 |               Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta;
10448 Rom  12:8 |               satt till föreståndare, han vare det med nit; den som
10449 Rom  12:8 |               som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.~~
10450 Rom  12:20|              så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom
10451 Rom  13:1 |            underdånig den överhet som han har över sig. Ty ingen överhet
10452 Rom  13:2 |         sätter sig upp mot överheten, han står emot vad Gud har förordnat;
10453 Rom  13:8 |             den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen.~
10454 Rom  14:4 |           dömer en annans tjänare? Om han står eller faller, det kommer
10455 Rom  14:4 |              hans egen herre vid; men han skall väl bliva stående,
10456 Rom  14:6 |            aktar på någon dag, så gör han detta för Herren, och om
10457 Rom  14:6 |             och om någon äter, så gör han detta för Herren; han tackar
10458 Rom  14:6 |             gör han detta för Herren; han tackar ju Gud. Så ock, om
10459 Rom  14:6 |        avhåller sig från att äta, gör han detta för Herren, och han
10460 Rom  14:6 |             han detta för Herren, och han tackar Gud.~
10461 Rom  14:9 |              åter blivit levande, att han skall vara herre över både
10462 Rom  14:18|              som häri tjänar Kristus, han är välbehaglig för Gud och
10463 Rom  14:22|              när det gäller något som han har prövat vara rätt.~
10464 Rom  14:23| betänkligheter och likväl äter, då är han dömd, eftersom det icke
10465 Rom  15:12|          Jessais rot skall komma, ja, han som skall stå upp för att
10466 1Kn   1:8 |                                    8. Han skall ock göra eder ståndaktiga
10467 1Kn   1:9 |                    9. Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit
10468 1Kn   1:21|             Gud att genom den dårskap han lät predikas frälsa dem
10469 1Kn   1:27|              det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma
10470 1Kn   1:28|              det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma
10471 1Kn   1:28|              ingenting var -- för att han skulle göra det till intet,
10472 1Kn   1:29|                                29. Ty han ville icke att något kött
10473 1Kn   1:31|             Den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren."~
10474 1Kn   2:16|           känna Herrens sinne, så att han skulle kunna undervisa honom?"
10475 1Kn   3:10|               och en må se till, huru han bygger därpå.~
10476 1Kn   3:14|          bliver beståndande, så skall han undfå lön;~
10477 1Kn   3:15|            verk brännes upp, så skall han gå miste om lönen. Själv
10478 1Kn   3:15|           miste om lönen. Själv skall han dock bliva frälst, men såsom
10479 1Kn   3:18|           tidsålders visdom, så blive han en dåre, för att han skall
10480 1Kn   3:18|            blive han en dåre, för att han skall kunna bliva vis.~
10481 1Kn   3:19|              Gud. Det är ju skrivet: "Han fångar de visa i deras klokskap";~
10482 1Kn   3:20|               känner de visas tankar, han vet att de äro fåfängliga."~~
10483 1Kn   4:5 |            icke förrän Herren kommer, han som skall draga fram i ljuset
10484 1Kn   4:17|              och trogne son i Herren; han skall påminna eder om huru
10485 1Kn   6:1 |            eder taga sig för, att när han har sak med en annan, gå
10486 1Kn   6:16|             håller sig till en sköka, han bliver en kropp med henne?
10487 1Kn   6:17|               håller sig till Herren, han är en ande med honom.~~
10488 1Kn   6:18|               den som bedriver otukt, han syndar på sin egen kropp.~
10489 1Kn   7:3 |            Mannen give sin hustru vad han är henne pliktig, sammalunda
10490 1Kn   7:12|          tillsammans med honom, så må han icke förskjuta henne.~
10491 1Kn   7:14|               i och genom sin man, då han är en broder; annars vore
10492 1Kn   7:15|           troende vill skiljas, så må han få skiljas. En broder eller
10493 1Kn   7:18|               såsom omskuren, så göre han sig icke åter lik de oomskurna;
10494 1Kn   7:18|              såsom oomskuren, så låte han icke omskära sig.~
10495 1Kn   7:19|                allt beror på huruvida han håller Guds bud.~
10496 1Kn   7:20|          förblive i den kallelse vari han var, när han blev kallad.~
10497 1Kn   7:20|            kallelse vari han var, när han blev kallad.~
10498 1Kn   7:22|               till att vara i Herren, han är en Herrens frigivne;
10499 1Kn   7:24|              Gud i den ställning vari han har blivit kallad.~~
10500 1Kn   7:32|             som hör Herren till, huru han skall behaga Herren;~