Book Chapter:Verse

10501 2Pe   3:4  |                                          4. De skola säga: "Huru går det
10502 2Pe   3:5  |                                   5. Ty när de vilja påstå detta, förgäta
10503 2Pe   3:5  |                  vilja påstå detta, förgäta de att i kraft av Guds ord
10504 2Pe   3:7  |                                      7. Men de himlar och den jord som
10505 2Pe   3:7  |                     den jord som nu finnas, de hava i kraft av samma ord
10506 2Pe   3:7  |                  blivit sparade åt eld, och de förvaras nu till domens
10507 2Pe   3:7  |             förvaras nu till domens dag, då de ogudaktiga människorna skola
10508 2Pe   3:10 |                    av hetta, och jorden och de verk som äro därpå brännas
10509 2Pe   3:16 |              människor vrångt uttyda, såsom de ock göra med de övriga skrifterna,
10510 2Pe   3:16 |               uttyda, såsom de ock göra med de övriga skrifterna, sig själva
10511 2Pe   3:17 |                    för att bliva indragna i de gudlösas villfarelse och
10512 1Jo   2:19 |                           19. Från oss hava de utgått, men de hörde icke
10513 1Jo   2:19 |                     oss hava de utgått, men de hörde icke till oss, ty
10514 1Jo   2:19 |                hörde icke till oss, ty hade de hört till oss, så hade de
10515 1Jo   2:19 |                   de hört till oss, så hade de förblivit hos oss. Men det
10516 1Jo   4:1  |                    pröven andarna, huruvida de äro av Gud; ty många falska
10517 1Jo   4:5  |                                          5. De äro av världen; därför tala
10518 1Jo   4:5  |                     av världen; därför tala de vad som är av världen, och
10519 1Jo   5:7  |                               7. Ty tre äro de som vittna:~
10520 1Jo   5:8  |                     vattnet och blodet; och de tre vittna ett och detsamma.~
10521 2Jo   1:6  |               kärleken, att vi vandra efter de bud han har givit. Ja, detta
10522 3Jo   1:5  |              bröderna, och detta jämväl när de komma såsom främlingar.~
10523 3Jo   1:7  |                   för hans namns skull hava de dragit åstad, utan att hava
10524 Jud   1    |                    lärare, medpåminnelse om de straffdomar som i fornatider
10525 Jud   1:1  |                   och Jakobs broder, hälsar de kallade, dem som äro upptagna
10526 Jud   1:3  |                 alla har blivit meddelad åt de heliga.~
10527 Jud   1:4  |                länge sedan blev skrivet att de skulle hemfalla under den
10528 Jud   1:6  |                        6. så ock därom, att de änglar som icke behöllo
10529 Jud   1:7  |                     vilka på samma sätt som de förra bedrevo otukt och
10530 Jud   1:7  |                 varnande exempel, i det att de få lida straff i evig eld. ~
10531 Jud   1:8  |                    drömmar: köttet besmitta de, men andevärldens herrar
10532 Jud   1:8  |                 andevärldens herrar förakta de, och dess härlige smäda
10533 Jud   1:8  |                      och dess härlige smäda de.~
10534 Jud   1:10 |                    10. Dessa åter smäda vad de icke känna till; och vad
10535 Jud   1:10 |                    icke känna till; och vad de, likasom de oskäliga djuren,
10536 Jud   1:10 |                   till; och vad de, likasom de oskäliga djuren, med sina
10537 Jud   1:10 |               sinnen kunna fatta, det bruka de till sitt fördärv.~
10538 Jud   1:11 |                                 11. Ve dem! De hava trätt in på Kains väg,
10539 Jud   1:11 |                 hava trätt in på Kains väg, de hava för löns skull störtat
10540 Jud   1:12 |                hålla gästabud med eder, där de sitta såsom skamfläckar
10541 Jud   1:12 |                    se sig själva till godo. De äro skyar utan vatten, skyar
10542 Jud   1:12 |                    drivas bort av vindarna. De äro träd som stå nakna på
10543 Jud   1:13 |                                         13. De äro vilda havsvågor som
10544 Jud   1:13 |                   egna skändligheters skum. De äro irrande stjärnor, åt
10545 Jud   1:15 |                     alla och bestraffa alla de ogudaktiga för alla de ogudaktiga
10546 Jud   1:15 |                 alla de ogudaktiga för alla de ogudaktiga gärningar som
10547 Jud   1:15 |                    ogudaktiga gärningar som de hava övat, och för alla
10548 Jud   1:15 |                     hava övat, och för alla de förmätna ord som de i sin
10549 Jud   1:15 |                    alla de förmätna ord som de i sin syndiga ogudaktighet
10550 Jud   1:16 |                                         16. De äro människor som alltid
10551 Jud   1:16 |                  knota över sin lott, medan de likväl vandra efter sina
10552 Jud   1:16 |                    stora ord, under det att de dock av egennytta söka vara
10553 Jud   1:18 |                                    18. huru de sade till eder: "I den yttersta
10554 Jud   1:23 |                     rycka dem ur elden; mot de andra mån I också vara barmhärtiga,
10555 Upp   1    |                    Kapitlet~Johannes hälsar de sju församlingarna iprovinsen
10556 Upp   1:3  |               profetias ord, och saliga äro de som få höra dem och som
10557 Upp   1:4  |                          4. Johannes hälsar de sju församlingarna i provinsen
10558 Upp   1:4  |                    skall komma, så ock från de sju andar, som stå inför
10559 Upp   1:5  |               vittnet, den förstfödde bland de döda, den som är härskaren
10560 Upp   1:11 |                   får se, och sänd den till de sju församlingarna i Efesus
10561 Upp   1:20 |                   Vad angår hemligheten med de sju stjärnorna, som du har
10562 Upp   1:20 |                  sett i min högra hand, och de sju gyllene ljusstakarna,
10563 Upp   1:20 |             ljusstakarna, så må du veta att de sju stjärnorna äro de sju
10564 Upp   1:20 |                   att de sju stjärnorna äro de sju församlingarnas änglar,
10565 Upp   1:20 |             församlingarnas änglar, och att de sju ljusstakarna äro de
10566 Upp   1:20 |                     de sju ljusstakarna äro de sju församlingarna."~~
10567 Upp   2:1  |                     Så säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra
10568 Upp   2:1  |                   han som går omkring bland de sju gyllene ljusstakarna:~
10569 Upp   2:14 |                    för Israels barn, så att de skulle äta kött från avgudaoffer
10570 Upp   2:22 |                     stor vedermöda, såframt de icke bättra sig och upphöra
10571 Upp   2:24 |                   känna djupheterna", såsom de säga -- ja, Satans djupheter! --
10572 Upp   3:1  |                  som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner
10573 Upp   3:4  |                   med mig i vita kläder, ty de äro värdiga därtill.~
10574 Upp   3:9  |                   ja, jag vill göra så, att de komma ock falla ned för
10575 Upp   3:9  |                    ned för dina fötter, och de skola förstå, att jag har
10576 Upp   4:4  |                 runt omkring tronen, och på de tronerna sutto tjugufyra
10577 Upp   4:6  |                  för var sida av tronen och de voro fullsatta med ögon
10578 Upp   4:8  |                      8. Och vart och ett av de fyra väsendena hade sex
10579 Upp   4:8  |                  jämväl under vingarna voro de fullsatta med ögon. Och
10580 Upp   4:8  |                 ögon. Och dag och natt sade de utan uppehåll: "Helig, helig,
10581 Upp   4:10 |                                10. då falla de tjugufyra äldste ned inför
10582 Upp   5    |                    5 Kapitlet~Bokrullen med de sju inseglen.~~
10583 Upp   5:5  |                                5. Men en av de äldste sade till mig: "Gråt
10584 Upp   5:6  |                    se att mellan tronen och de fyra väsendena och de äldste
10585 Upp   5:6  |                   och de fyra väsendena och de äldste stod ett lamm, som
10586 Upp   5:8  |                    han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och de tjugufyra
10587 Upp   5:8  |                 föllo de fyra väsendena och de tjugufyra äldste ned inför
10588 Upp   5:8  |                äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sin harpa
10589 Upp   5:8  |                   fulla med rökelse, det är de heligas böner.~
10590 Upp   5:9  |                                      9. Och de sjöngo en ny sång som lydde
10591 Upp   5:10 |           konungadöme och till präster, och de skola regera på jorden"~~
10592 Upp   5:11 |                   och omkring väsendena och de äldste; och deras antal
10593 Upp   5:12 |                                     12. Och de sade med hög röst: "Lammet
10594 Upp   5:14 |                                     14. Och de fyra väsendena sade "amen",
10595 Upp   5:14 |                  väsendena sade "amen", och de äldste föllo ned och tillbådo.~
10596 Upp   6    |                                  6 Kapitlet~De sex första inseglen brytas.~~
10597 Upp   6:1  |                  Lammet bryta det första av de sju inseglen; och jag hörde
10598 Upp   6:1  |              inseglen; och jag hörde ett av de fyra väsendena säga såsom
10599 Upp   6:6  |                 likasom en röst mitt ibland de fyra väsendena säga: "Ett
10600 Upp   6:8  |               fjärdedelen av jorden, så att de skulle få dräpa med svärd
10601 Upp   6:9  |             inseglet, såg jag under altaret de människors själar, som hade
10602 Upp   6:9  |                     vittnesbörds skull, som de hade.~
10603 Upp   6:10 |                                     10. Och de ropade med hög röst och
10604 Upp   6:11 |                    åt dem blev tillsagt att de ännu en liten tid skulle
10605 Upp   6:11 |                 skulle bliva dräpta likasom de själva, hade blivit fulltalig.~~
10606 Upp   6:15 |                    krigsöverstarna och alla de rika och de väldiga, ja,
10607 Upp   6:15 |        krigsöverstarna och alla de rika och de väldiga, ja, alla, både
10608 Upp   6:16 |                                     16. Och de sade till bergen och klipporna: "
10609 Upp   7:2  |                    ropade med hög röst till de fyra änglar som hade fått
10610 Upp   7:9  |                tronen och inför Lammet; och de voro klädda i vita, fotsida
10611 Upp   7:10 |                                     10. Och de ropade med hög röst och
10612 Upp   7:11 |                  omkring tronen och omkring de äldste och de fyra väsendena,
10613 Upp   7:11 |                   och omkring de äldste och de fyra väsendena, föllo ned
10614 Upp   7:13 |                               13. Och en av de äldste tog till orda och
10615 Upp   7:13 |                      Dessa som äro klädda i de vita, fotsida kläderna,
10616 Upp   7:13 |                 fotsida kläderna, vilka äro de, och varifrån hava de kommit?"~
10617 Upp   7:13 |                   äro de, och varifrån hava de kommit?"~
10618 Upp   7:14 |                    han till mig: "Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen,
10619 Upp   7:15 |                              15. Därför stå de inför Guds tron och tjäna
10620 Upp   7:16 |                                        16. 'De skola icke mer hungra och
10621 Upp   8    |                     sjunde inseglet brytes. De sju änglar som stå inför
10622 Upp   8    |                 annan ängel offrar rökelse. De fyra första änglarna stöta
10623 Upp   8:2  |                          2. Och jag fick se de sju änglar, som stå inför
10624 Upp   8:3  |                  skulle lägga den till alla de heligas böner på det gyllene
10625 Upp   8:4  |                  steg röken av rökelsen med de heligas böner upp inför
10626 Upp   8:6  |                                      6. Och de sju änglarna, som hade de
10627 Upp   8:6  |                   de sju änglarna, som hade de sju basunerna, gjorde sig
10628 Upp   8:9  |                       9. Och tredjedelen av de levande varelser som funnos
10629 Upp   8:13 |                 över jordens inbyggare, när de tre övriga änglar, som skola
10630 Upp   9:4  |                  Och dem blev tillsagt, att de icke skulle skada gräset
10631 Upp   9:4  |                   något träd, utan allenast de människor som icke hade
10632 Upp   9:5  |                    månader; och plågan, som de vållade var såsom den plåga
10633 Upp   9:6  |                   men icke kunna finna den; de skola åstunda att dö, men
10634 Upp   9:7  |                 strid. På sina huvuden hade de likasom kransar, som syntes
10635 Upp   9:8  |                                          8. De hade hår såsom kvinnors
10636 Upp   9:9  |                                          9. De hade bröst, som liknade
10637 Upp   9:10 |                                         10. De hade stjärtar med gaddar,
10638 Upp   9:10 |                 deras stjärtar låg den makt de hade fått att i fem månader
10639 Upp   9:11 |                   Till konung över sig hade de avgrundens ängel, vilkens
10640 Upp   9:13 |                   Då hörde jag en röst från de fyra hornen på det gyllene
10641 Upp   9:14 |                  den som hade basunen: "Lös de fyra änglar, som hållas
10642 Upp   9:15 |                                     15. Och de fyra änglarna löstes, de
10643 Upp   9:15 |                    de fyra änglarna löstes, de som just för den timmen,
10644 Upp   9:16 |                   16. Och antalet ryttare i de ridande skarorna var två
10645 Upp   9:16 |                    tusen; jag fick höra att de voro så många.~
10646 Upp   9:19 |                    och med dem var det, som de gjorde skada.~~
10647 Upp   9:20 |                                     20. Men de återstående människorna,
10648 Upp   9:20 |                    återstående människorna, de som icke hade blivit dödade
10649 Upp   9:20 |               plågor, gjorde icke bättring; de vände sig icke ifrån belätena,
10650 Upp   9:20 |                    icke ifrån belätena, som de hade gjort med egna händer,
10651 Upp   9:21 |                                         21. De gjorde icke bättring och
10652 Upp  10    |                    med den öppna bokrullen. De sju tordönen.~~
10653 Upp  10:3  |                    när han hade ropat, läto de sju tordönen höra sina röster.~
10654 Upp  10:4  |                                4. Och sedan de sju tordönen hade talat,
10655 Upp  10:4  |                     såsom under insegel vad de sju tordönen hava talat,
10656 Upp  10:7  |                                   7. utan i de dagar, då den sjunde ängelns
10657 Upp  11:2  |               prisgiven åt hedningarna, och de skola under fyrtiotvå månader
10658 Upp  11:4  |                        4. Dessa vittnen äro de två olivträd och de två
10659 Upp  11:4  |                     äro de två olivträd och de två ljusstakar som stå inför
10660 Upp  11:6  |                                          6. De hava makt att tillsluta
10661 Upp  11:6  |                   regn faller under den tid de profetera; de hava ock makt
10662 Upp  11:6  |                 under den tid de profetera; de hava ock makt över vattnet,
10663 Upp  11:6  |                  alla slags plågor, så ofta de vilja.~
10664 Upp  11:7  |                                  7. Och när de hava till fullo framburit
10665 Upp  11:9  |                 döda kroppar ligga där, och de skola icke tillstädja att
10666 Upp  11:11 |                 ande från Gud in i dem, och de reste sig upp på sina fötter;
10667 Upp  11:12 |                                     12. Och de hörde en stark röst från
10668 Upp  11:12 |                   Kommen hit upp." Då stego de i en sky upp till himmelen,
10669 Upp  11:13 |                    sju tusen människor; och de övriga blevo förskräckta
10670 Upp  11:16 |                                     16. Och de tjugufyra äldste, som sutto
10671 Upp  11:18 |                   nu kommit, och den tid då de döda skola få sin dom, och
10672 Upp  11:18 |                 dina tjänare profeterna och de heliga och dem som frukta
10673 Upp  12:8  |                                      8. men de förmådde intet mot dem,
10674 Upp  12:11 |                                         11. De övervunno honom i kraft
10675 Upp  12:11 |                   av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv,
10676 Upp  12:11 |               älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.~
10677 Upp  12:17 |                 åstad för att föra krig mot de övriga av hennes säd, mot
10678 Upp  13    |                                 13 Kapitlet~De två vilddjuren.~Och han
10679 Upp  13:3  |                                      4. Och de tillbådo draken, därför
10680 Upp  13:3  |                 vilddjuret sådan myndighet; de tillbådo och vilddjuret
10681 Upp  13:6  |                 fick makt att föra krig mot de heliga och att övervinna
10682 Upp  13:9  |                   svärd. Här gäller det för de heliga att hava ståndaktighet
10683 Upp  13:13 |                               14. Och genom de tecken, som det har fått
10684 Upp  14    |                      14 Kapitlet~Lammet med de tecknade på Sions berg.Domsförkunnelse
10685 Upp  14    |                   till dem som dö i Herren. De tvåskördeänglarna.~~
10686 Upp  14:3  |                                      3. Och de sjöngo inför tronen och
10687 Upp  14:3  |               sjöngo inför tronen och inför de fyra väsendena och de äldste
10688 Upp  14:3  |                 inför de fyra väsendena och de äldste vad som tycktes vara
10689 Upp  14:3  |                   lära sig den sången, utom de ett hundra fyrtiofyra tusen
10690 Upp  14:4  |                                4. Dessa äro de som icke hava orenat sig
10691 Upp  14:4  |                  orenat sig med kvinnor; ty de äro såsom jungfrur. Dessa
10692 Upp  14:4  |                   såsom jungfrur. Dessa äro de som följa Lammet varthelst
10693 Upp  14:4  |                   Lammet varthelst det går. De hava blivit friköpta ifrån
10694 Upp  14:5  |                   ingen lögn blivit funnen; de äro ostraffliga.~~
10695 Upp  14:11 |                                 11. Och när de så plågas, uppstiger röken
10696 Upp  14:11 |                   evigheters evigheter, och de hava ingen ro, vaken dag
10697 Upp  14:11 |                   ro, vaken dag eller natt, de som tillbedja vilddjuret
10698 Upp  14:12 |                      12. Här gäller det för de heliga att hava ståndaktighet,
10699 Upp  14:13 |                    säga: "Skriv: Saliga äro de döda som dö i Herren härefter.
10700 Upp  14:13 |                  härefter. Ja, säger Anden, de skola få vila sig från sitt
10701 Upp  15    |                                 15 Kapitlet~De sju änglarna med de sju
10702 Upp  15    |                Kapitlet~De sju änglarna med de sju sista plågorna. Moses'
10703 Upp  15:1  |                   underbart; sju änglar med de sju plågor som bliva de
10704 Upp  15:1  |                     de sju plågor som bliva de sista, ty med dem är Guds
10705 Upp  15:3  |                                      3. Och de sjöngo Moses', Guds tjänares,
10706 Upp  15:3  |                      sång och Lammets sång: de sjöngo: "Stora och underbara
10707 Upp  15:6  |                                      6. Och de sju änglarna med de sju
10708 Upp  15:6  |                     Och de sju änglarna med de sju plågorna kommo ut ur
10709 Upp  15:7  |                               7. Och ett av de fyra väsendena gav de sju
10710 Upp  15:7  |                    av de fyra väsendena gav de sju änglarna sju gyllene
10711 Upp  15:8  |                     gå in i templet, förrän de sju änglarnas sju plågor
10712 Upp  16    |                                 16 Kapitlet~De sju änglarna utgjuta Guds
10713 Upp  16:1  |                 röst från templet säga till de sju änglarna: "Gån åstad
10714 Upp  16:2  |                  onda och svåra sårnader på de människor som buro vilddjurets
10715 Upp  16:6  |                                          6. De hava utgjutit heliga mäns
10716 Upp  16:6  |                  givit dem blod att dricka; de äro det värda."~
10717 Upp  16:9  |               brända av stark hetta, hädade de Guds namn, hans som hade
10718 Upp  16:9  |                   makten över dessa plågor; de gjorde icke bättring och
10719 Upp  16:11 |                                     11. Och de hädade himmelens Gud för
10720 Upp  16:11 |                   och sina sårnaders skull; de gjorde icke bättring och
10721 Upp  16:14 |                                         14. De äro nämligen onda andar
10722 Upp  16:16 |                                     16. Och de församlade dem till den
10723 Upp  17:1  |                                1. Och en av de sju änglarna med de sju
10724 Upp  17:1  |                   en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade
10725 Upp  17:6  |                     kvinnan vara drucken av de heligas blod och av Jesu
10726 Upp  17:7  |                  som bär henne, och som har de sju huvudena och de tio
10727 Upp  17:7  |                     har de sju huvudena och de tio hornen.~
10728 Upp  17:8  |                  går sedan i fördärvet. Och de av jordens inbyggare, vilkas
10729 Upp  17:8  |                     skola förundra sig, när de få se vilddjuret som har
10730 Upp  17:9  |                    ett förstånd med vishet. De sju huvudena äro sju berg,
10731 Upp  17:9  |                      som kvinnan tronar på. De äro ock sju konungar;~
10732 Upp  17:11 |                     åttonde, och dock en av de sju, och det går i fördärvet.~
10733 Upp  17:12 |                                     12. Och de tio horn som du har sett,
10734 Upp  17:12 |                   tio horn som du har sett, de äro tio konungar, som ännu
10735 Upp  17:13 |                    ett och samma sinne, och de giva sin makt och myndighet
10736 Upp  17:14 |                                         14. De skola giva sig i strid med
10737 Upp  17:14 |                    Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och
10738 Upp  17:16 |                                     16. Och de tio horn, som du har sett,
10739 Upp  17:16 |                   har sett, och vilddjuret, de skola hata skökan och göra
10740 Upp  17:17 |                   ingivit dem i hjärtat att de skola utföra vad han har
10741 Upp  17:17 |                   han har i sinnet, och att de alla skola handla i ett
10742 Upp  17:17 |                    och samma sinne, och att de skola giva sitt välde åt
10743 Upp  18:9  |                   jämra sig över henne, när de se röken av hennes brand.~
10744 Upp  18:10 |                                         10. De skola stå långt ifrån, av
10745 Upp  18:11 |                henne, då nu ingen mer köper de varor som de frakta:~
10746 Upp  18:11 |                ingen mer köper de varor som de frakta:~
10747 Upp  18:14 |                                         14. De frukter som din själ hade
10748 Upp  18:15 |                                         15. De som handlade med sådant,
10749 Upp  18:15 |                    som handlade med sådant, de som skaffade sig rikedom
10750 Upp  18:15 |                    sig rikedom genom henne, de skola stå långt ifrån, av
10751 Upp  18:15 |                  förfäran över hennes pina; de skola gråta och sörja~
10752 Upp  18:18 |                                 18. och när de ser röken av hennes brand,
10753 Upp  18:18 |                 röken av hennes brand, ropa de och säga: 'Var fanns den
10754 Upp  18:19 |                                     19. Och de strö stoft på sina huvuden
10755 Upp  18:19 |                     genom vars skatter alla de därinne, som hade skepp
10756 Upp  18:24 |                  heliga mäns blod, ja, alla de människors blod, som hade
10757 Upp  19:3  |                            3. Och åter sade de: "Halleluja!" Och röken
10758 Upp  19:4  |                                      4. Och de tjugufyra äldste och de
10759 Upp  19:4  |                     de tjugufyra äldste och de fyra väsendena föllo ned
10760 Upp  19:4  |                    Gud, som satt på tronen; de sade: "Amen! Halleluja!"~~
10761 Upp  19:6  |                     dånet av starka tordön; de sade: "Halleluja! Herren,
10762 Upp  19:8  |                   rent." Det fina linnet är de heligas rättfärdighet.~~
10763 Upp  19:9  |                     mig: "Skriv: Saliga äro de som äro bjudna till Lammets
10764 Upp  19:14 |                     följde, på vita hästar, de himmelska härskarorna, klädda
10765 Upp  19:20 |                  som i dess åsyn hade gjort de tecken med vilka han hade
10766 Upp  19:20 |              tillbett dess bild. Båda blevo de levande kastade i eldsjön,
10767 Upp  19:21 |                                     21. Och de andra blevo dräpta med ryttarens
10768 Upp  20:3  |                     förvilla folken, förrän de tusen åren hade gått till
10769 Upp  20:4  |                     såg troner stå där, och de satte sig på dem, de åt
10770 Upp  20:4  |                    och de satte sig på dem, de åt vilka gavs makt att hålla
10771 Upp  20:4  |                  att hålla dom. Och jag såg de människors själar, som hade
10772 Upp  20:5  |                                         5. (De övriga döda blevo icke levande,
10773 Upp  20:5  |                  blevo icke levande, förrän de tusen åren hade gått till
10774 Upp  20:6  |                andra döden ingen makt, utan de skola vara Guds och Kristi
10775 Upp  20:6  |                   skola få regera med honom de tusen åren.~~
10776 Upp  20:7  |                                  7. Men när de tusen åren hava gått till
10777 Upp  20:8  |                   då gå ut för att förvilla de folk som bo vid jordens
10778 Upp  20:8  |                  den stundande striden; och de äro till antalet såsom sanden
10779 Upp  20:9  |                                      9. Och de draga fram över jordens
10780 Upp  20:9  |               jordens hela vidd och omringa de heligas läger och "den älskade
10781 Upp  20:10 |                    hade blivit kastade; och de skola där plågas dag och
10782 Upp  20:12 |                             12. Och jag såg de döda, både stora och små,
10783 Upp  20:12 |                     det var livets bok. Och de döda blevo dömda efter sina
10784 Upp  20:13 |                      13. Och havet gav igen de döda som voro däri, och
10785 Upp  20:13 |                     och dödsriket gåvo igen de döda som voro i dem; och
10786 Upp  21:3  |                    skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja,
10787 Upp  21:8  |                                      8. Men de fega och de otrogna, och
10788 Upp  21:8  |                          8. Men de fega och de otrogna, och de som hava
10789 Upp  21:8  |                    fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt
10790 Upp  21:9  |                                9. Och en av de sju änglarna med de sju
10791 Upp  21:9  |                   en av de sju änglarna med de sju skålar, som voro fulla
10792 Upp  21:9  |                  skålar, som voro fulla med de sju sista plågorna, kom
10793 Upp  21:21 |                                     21. Och de tolv portarna utgjordes
10794 Upp  21:24 |                     föra ditin, vad härligt de hava.~
10795 Upp  21:27 |                     och lögn, utan allenast de som äro skrivna i livets
10796 Upp  22:2  |                   som gåvo tolv skördar, ty de buro frukt var månad; och
10797 Upp  22:5  |                    natt skall vara mer; och de behöva icke någon lampas
10798 Upp  22:5  |                    skall lysa över dem, och de skola regera i evigheternas
10799 Upp  22:7  |                    är den som tager vara på de profetians ord som stå i
10800 Upp  22:10 |                    icke under något insegel de profetians ord som stå i
10801 Upp  22:14 |                              14. Saliga äro de som två sina kläder för
10802 Upp  22:15 |                                     15. Men de som äro hundar och trollkarlar
10803 Upp  22:15 |                    som älska och göra lögn, de måste alla stanna därutanför."~~
10804 Upp  22:18 |                      För var och en som hör de profetians ord, som stå
10805 Upp  22:18 |                    skall Gud på honom lägga de plågor om vilka är skrivet
10806 Upp  22:19 |                 någon tager bort något från de ord som stå i denna profetias