Book Chapter:Verse
1 Gen 2:7 | och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan
2 Gen 3:15| och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa
3 Gen 4:7 | vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över
4 Gen 12:16| honom väl behandlad för hennes skull, så att han fick får,
5 Gen 17:15| Sarai, utan Sara skall vara hennes namn.~
6 Gen 21:10| denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas
7 Gen 21:14| åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne barnet
8 Gen 21:19| 19. Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon blev varse
9 Gen 24:47| Då satte jag ringen i hennes näsa och armbanden på hennes
10 Gen 24:47| hennes näsa och armbanden på hennes armar.~
11 Gen 24:53| detta åt Rebecka. Jämväl åt hennes broder och hennes moder
12 Gen 24:53| Jämväl åt hennes broder och hennes moder gav han dyrbara skänker.~
13 Gen 24:55| 55. Då sade hennes broder och hennes moder: "
14 Gen 24:55| Då sade hennes broder och hennes moder: "Låt flickan stanna
15 Gen 24:61| 61. Och Rebecka och hennes tärnor stodo upp och satte
16 Gen 25:22| barnen stötte varandra i hennes liv; då sade hon: "Om det
17 Gen 25:24| då funnos tvillingar i hennes liv.~
18 Gen 26:9 | annars skulle bliva dödad för hennes skull."~
19 Gen 27:42| berättade för Rebecka vad hennes äldre son Esau hade sagt,
20 Gen 29:12| omtalade för Rakel att han var hennes faders frände, och att han
21 Gen 29:28| samtyckte härtill och lät hennes bröllopsvecka gå till ända.
22 Gen 33:2 | barn gå främst, Lea med hennes barn därnäst, och Rakel
23 Gen 34 | Kapitlet~Sikems våld mot Dina. Hennes bröders hämnd.~~
24 Gen 34:11| 11. Och Sikem sade till hennes fader och hennes bröder: "
25 Gen 34:11| sade till hennes fader och hennes bröder: "Låten mig finna
26 Gen 35:17| 17. Då nu hennes barnsnöd var som svårast,
27 Gen 35:20| Och Jakob reste en vård på hennes grav; det är den som ännu
28 Gen 38:13| berättade för Tamar att hennes svärfader gick upp till
29 Gen 38:27| då funnos tvillingar i hennes liv.~
30 Gen 39:12| Men han lämnade manteln i hennes hand och flydde och kom
31 Gen 39:13| hade lämnat sin mantel i hennes hand och flytt ut,~
32 Exo 2:5 | floden för att bada, och hennes tärnor gingo utmed floden.
33 Exo 3:22| främmande kvinna som bor i hennes hus begära klenoder av silver
34 Exo 18:3 | 3. så ock hennes två söner -- av dessa hade
35 Exo 18:6 | till dig med din hustru och hennes båda söner."~
36 Exo 21:4 | döttrar, så skola hustrun och hennes barn tillhöra hennes herre,
37 Exo 21:4 | och hennes barn tillhöra hennes herre, och allenast mannen
38 Exo 22:17| 17. Vägrar hennes fader att giva henne åt
39 Lev 12:4 | till helgedomen, förrän hennes reningsdagar äro ute.~
40 Lev 12:6 | 6. Och när hennes reningsdagar äro ute, vare
41 Lev 15:19| i det att blod avgår ur hennes kött, skall hon vara oren
42 Lev 15:24| hos henne, och något av hennes månadsflöde kommer på honom,
43 Lev 15:25| längre tid, utan att det är hennes månadsrening, eller om hon
44 Lev 15:25| skall om henne, så länge hennes orena flöde varar, gälla
45 Lev 15:25| gälla detsamma som under hennes månadsreningstid; hon är
46 Lev 15:26| varpå hon ligger, så länge hennes flöde varar, skall gälla
47 Lev 15:26| bliver orent, likasom under hennes månadsrening.~
48 Lev 15:30| ansikte, till rening från hennes orena flöde.~
49 Lev 18:6 | blodsförvant och blotta hennes blygd. Jag är HERREN.~
50 Lev 18:7 | moder, du skall icke blotta hennes blygd.~
51 Lev 18:15| hon är din sons hustru, hennes blygd skall du icke blotta.~
52 Lev 18:17| kvinnas blygd och tillika hennes dotters; du skall icke heller
53 Lev 18:17| heller taga till hustru hennes sondotter eller dotterdotter
54 Lev 18:18| hustru taga en kvinna jämte hennes syster, så att du uppväcker
55 Lev 18:19| vid en kvinna och blotta hennes blygd, när hon är oren under
56 Lev 20:14| tager en kvinna och tillika hennes moder, så är det en skändlighet;
57 Lev 20:17| sin moders dotter, och ser hennes blygd och hon ser hans blygd,
58 Lev 20:18| månadsrening och blottar hennes blygd, i det att han avtäcker
59 Lev 20:18| i det att han avtäcker hennes brunn och hon blottar sitt
60 Num 5:13| sig med henne, utan att hennes man har fått veta därav,
61 Num 5:18| kvinnans hår och lägga på hennes händer åminnelseoffret,
62 Num 5:27| henne till olycka, i det att hennes buk sväller upp och hennes
63 Num 5:27| hennes buk sväller upp och hennes länd förvissnar; och kvinnan
64 Num 5:27| när man förbannar bland hennes folk.~
65 Num 12:14| HERREN svarade Mose: "Om hennes fader hade spottat henne
66 Num 19:4 | Eleasar skall taga något av hennes blod på sitt finger, och
67 Num 19:4 | sitt finger, och stänka med hennes blod sju gånger mot framsidan
68 Num 19:5 | upp kon inför hans ögon; hennes hud och kött och blod jämte
69 Num 19:5 | och kött och blod jämte hennes orenlighet skall man bränna
70 Num 30:5 | 5. och hennes fader hör hennes löfte och
71 Num 30:5 | 5. och hennes fader hör hennes löfte och huru hon förbinder
72 Num 30:5 | till återhållsamhet, och hennes fader icke säger något till
73 Num 30:5 | henne därom, så skola alla hennes löften hava gällande kraft,
74 Num 30:5 | gällande kraft, och alla hennes förbindelser till återhållsamhet
75 Num 30:6 | 6. Men om hennes fader samma dag han hör
76 Num 30:6 | säger nej därtill, då skola hennes löften och hennes förbindelser
77 Num 30:6 | skola hennes löften och hennes förbindelser till återhållsamhet
78 Num 30:6 | förlåta henne, eftersom hennes fader sade nej till henne.~
79 Num 30:7 | något obetänksamt ord från hennes läppar, varmed hon har bundit
80 Num 30:8 | 8. och hennes man får höra därom, men
81 Num 30:8 | dag han hör det, så skola hennes löften hava gällande kraft,
82 Num 30:8 | hava gällande kraft, och hennes förbindelser till återhållsamhet
83 Num 30:9 | 9. Men om hennes man samma dag han får höra
84 Num 30:9 | då upphäver han därmed hennes givna löfte och det obetänksamma
85 Num 30:9 | det obetänksamma ord från hennes läppar, varmed hon har bundit
86 Num 30:12| 12. och hennes man hör det, men icke säger
87 Num 30:12| till henne -- så skola alla hennes löften hava gällande kraft,
88 Num 30:12| gällande kraft, och alla hennes förbindelser till återhållsamhet
89 Num 30:13| 13. Men om hennes man upphäver dem samma dag
90 Num 30:13| hör dem, då skall allt som hennes läppar hava talat vara utan
91 Num 30:13| förbindelse till återhållsamhet; hennes man har upphävt dem, därför
92 Num 30:14| 14. Åt alla hennes löften och åt alla hennes
93 Num 30:14| hennes löften och åt alla hennes edliga förbindelser till
94 Num 30:14| förbindelser till att späka sig kan hennes man giva gällande kraft,
95 Num 30:14| giva gällande kraft, och hennes man kan ock upphäva dem.~
96 Num 30:15| 15. Men om hennes man icke före påföljande
97 Num 30:15| han gällande kraft åt alla hennes löften och åt alla de förbindelser
98 Num 30:16| då kommer han att bära på hennes missgärning.~~
99 Num 36:8 | någon släkt som hör till hennes egen fädernestam, så att
100 Deu 22:21| flickan utanför dörren till hennes faders hus, och männen i
101 Deu 24:4 | 4. då får icke hennes förste man, som skickade
102 Deu 25:5 | främmande man utom släkten; hennes svåger skall gå in till
103 Deu 28:57| efterbörden som kommer fram ur hennes liv, och barnen som hon
104 Jos 2:15| fönstret med ett tåg; ty hennes hus låg invid stadsmuren,
105 Jos 6:17| jämte alla som äro inne i hennes hus, därför att hon gömde
106 Jos 6:23| och förde ut Rahab, jämte hennes fader och moder och hennes
107 Jos 6:23| hennes fader och moder och hennes bröder och alla som tillhörde
108 Jos 6:23| som tillhörde henne; hela hennes släkt förde de ut. Och de
109 Jos 6:25| 25. Men skökan Rahab och hennes faders hus och alla som
110 Jos 15:18| begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt
111 Dom 1:14| begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt
112 Dom 5:27| 27. Vid hennes fötter sjönk han ihop, föll
113 Dom 5:27| och blev liggande; ja, vid hennes fötter sjönk han ihop och
114 Dom 5:29| Då svara de klokaste av hennes hovtärnor, och själv giver
115 Dom 13:9 | gång satt ute på marken och hennes man Manoa icke var hos henne.~
116 Dom 15:1 | hustru i kammaren." Men hennes fader ville icke tillstädja
117 Dom 15:2 | 2. hennes fader sade: "Jag höll för
118 Dom 15:6 | brände upp både henne och hennes fader i eld.~
119 Dom 16:19| så, att han somnade in på hennes knän; och sedan hon hade
120 Dom 16:19| kallat till sig en man som på hennes befallning skar av de sju
121 Dom 19:3 | 3. Då stod hennes man upp och begav sig åstad
122 Dom 19:26| ingången till mannens hus, där hennes herre var, och låg så, till
123 Dom 19:27| 27. När nu hennes herre stod upp om morgonen
124 Dom 19:29| styckade henne, efter benen i hennes kropp, i tolv stycken och
125 Rut 1 | Bet-Lehem och med henne Rut, hennes sonhustru.~~
126 Rut 2:18| och gick in i staden, och hennes svärmoder fick se vad hon
127 Rut 2:19| 19. Då sade hennes svärmoder till henne: "Var
128 Rut 3:1 | 1. Och hennes svärmoder Noomi sade till
129 Rut 3:6 | och gjorde alldeles såsom hennes svärmoder hade bjudit henne.~
130 1Sa 1:4 | hustru Peninna och alla hennes söner och döttrar var sin
131 1Sa 1:6 | 6. Men hennes medtävlerska plägade, för
132 1Sa 1:6 | medtävlerska plägade, för att väcka hennes vrede, mycket retas med
133 1Sa 1:8 | 8. Då sade hennes man Elkana till henne: "
134 1Sa 1:12| och Eli därvid gav akt på hennes mun~
135 1Sa 1:13| i sitt hjärta; allenast hennes läppar rörde sig, men hennes
136 1Sa 1:13| hennes läppar rörde sig, men hennes röst hördes icke -- då trodde
137 1Sa 1:23| 23. Hennes man Elkana sade till henne: "
138 1Sa 4:19| Guds ark var tagen, och att hennes svärfader och hennes man
139 1Sa 4:19| att hennes svärfader och hennes man voro döda, sjönk hon
140 1Sa 25:42| fem tärnor som utgjorde hennes följe. Och hon följde med
141 2Sa 3:15| och lät taga henne ifrån hennes man, Paltiel, Lais' son.~
142 2Sa 3:16| 16. Men hennes man gick med henne och följde
143 2Sa 4:4 | honom och flydde; men under hennes bråda flykt föll han omkull
144 2Sa 11:26| nu Urias hustru hörde att hennes man Uria var död, höll hon
145 2Sa 13:5 | ser det och kan få den ur hennes hand att äta.'"~
146 2Sa 13:6 | så att jag kan få dem ur hennes hand att äta."~~
147 2Sa 13:14| han ville icke lyssna till hennes ord och blev henne övermäktig
148 2Sa 13:20| 20. Då sade hennes broder Absalom till henne: "
149 2Sa 14:3 | dig." Joab lade nu orden i hennes mun.~
150 1Ko 3:26| var till konungen -- ty hennes hjärta upprördes av kärlek
151 1Ko 10:3 | Salomo gav henne svar på alla hennes frågor; intet var förborgat
152 1Ko 14:6 | nu Ahia hörde ljudet av hennes steg, när hon kom i dörren,
153 1Ko 15:13| moder Maaka avsatte han från hennes drottningsvärdighet, därför
154 1Ko 17:15| äta, hon själv och han och hennes husfolk, en lång tid.~
155 1Ko 17:19| son." Och han tog honom ur hennes famn och bar honom upp i
156 1Ko 17:20| jag är, att du har dödat hennes son?"~
157 2Ko 4 | Elisa hossunemitiskan. Hennes son återuppväckt genom Elisa. "
158 2Ko 4:14| hon har ingen son, och hennes man är gammal."~
159 2Ko 4:20| hans moder. Och han satt i hennes knä till middagstiden; då
160 2Ko 4:27| sade: "Låt henne vara, ty hennes själ är bedrövad; men HERREN
161 2Ko 8:5 | är kvinnan, och detta är hennes son, den som Elisa har gjort
162 2Ko 9:22| Isebels avgudiska väsen och hennes många trolldomskonster?"~
163 2Ko 9:33| störtade ned henne, så att hennes blod stänkte på väggen och
164 2Ko 11:1 | Ahasjas moder, förnam att hennes son var död, stod hon upp
165 2Kr 9:2 | Salomo gav henne svar på alla hennes frågor; intet var förborgat
166 2Kr 15:16| ock sin moder Maaka från hennes drottningsvärdighet, därför
167 2Kr 22:10| Ahasjas moder, förnam att hennes son var död, stod hon upp
168 Est 1:11| folken och furstarna se hennes skönhet, ty hon var fager
169 Est 1:19| Ahasveros' ansikte; och hennes konungsliga värdighet give
170 Est 2:7 | fager att skåda; och efter hennes faders och moders död hade
171 Est 2:9 | henne vad nödigt var till hennes beredelse, så ock den kost
172 Est 2:17| satte en kunglig krona på hennes huvud och gjorde henne till
173 Est 4:5 | konungen hade anställt i hennes tjänst, och bjöd honom att
174 Job 7:1 | människan på jorden, och hennes dagar äro såsom dagakarlens
175 Job 14:5 | dagar oryggligt bestämda, hennes månaders antal fastställt
176 Job 14:20| far hädan; du förvandlar hennes ansikte och driver henne
177 Job 14:21| 21. Om hennes barn komma till ära, så
178 Job 14:22| 22. Hennes kropp känner blott sin egen
179 Job 14:22| känner blott sin egen plåga, hennes själ blott den sorg hon
180 Job 28:15| metall, med silver gäldas ej hennes värde.~
181 Job 33:18| 18. Så bevarar han hennes själ från graven och hennes
182 Job 33:18| hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom
183 Job 33:20| 20. Hennes sinne får leda vid maten,
184 Job 33:20| får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.~
185 Job 33:21| 21. Hennes hull förtvinar, till dess
186 Job 33:21| dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.~
187 Job 33:22| 22. Så nalkas hennes själ till graven och hennes
188 Job 33:22| hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.~~
189 Job 33:23| denne får lära människan hennes plikt,~
190 Job 33:25| 25. Hennes kropp får då ny ungdomskraft,
191 Job 34:11| vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar
192 Job 38:5 | 5. Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och
193 Job 38:6 | 6. Var fingo hennes pelare sina fästen, och
194 Job 38:6 | och vem var det som lade hennes hörnsten,~
195 Job 38:32| som leder Björninnan med hennes ungar?~
196 Job 39:8 | Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den
197 Job 39:9 | hem, och saltöknen blev hennes boning.~
198 Job 39:16| vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?~
199 Job 39:16| visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?~
200 Job 39:19| avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå
201 Job 39:19| vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar
202 Psa 24:2 | han är den som har lagt hennes grund på haven, den som
203 Psa 45:14| av guldvirkat tyg består hennes dräkt,~
204 Psa 45:15| till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt;
205 Psa 68:14| äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.~
206 Psa 104:5 | 5. Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke
207 Psa 104:15| människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja,
208 Psa 123:2 | såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra
209 Psa 144:4 | människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande
210 Ord 2:18| till skuggornas boning leda hennes stigar.~
211 Ord 3:17| 17. Hennes vägar äro ljuvliga vägar,
212 Ord 3:17| ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.~
213 Ord 5:3 | läppar, och halare än olja är hennes mun.~
214 Ord 5:5 | 5. Hennes fötter styra nedåt mot döden
215 Ord 5:5 | döden till dödsriket draga hennes steg.~
216 Ord 5:6 | väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar,
217 Ord 5:8 | nalkas icke dörren till hennes hus.~
218 Ord 5:19| hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid,
219 Ord 5:19| barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig
220 Ord 5:21| vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.~
221 Ord 6:25| begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke
222 Ord 7:8 | hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,~
223 Ord 7:10| kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och
224 Ord 7:10| dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.~
225 Ord 7:11| och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes
226 Ord 7:11| hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.~
227 Ord 7:25| ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig
228 Ord 7:25| och förvilla dig ej in på hennes stigar.~
229 Ord 7:27| 27. Genom hennes hus gå dödsrikets vägar,
230 Ord 9:18| till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets
231 Ord 16:9 | men HERREN är den som styr hennes steg. ~
232 Ord 16:27| är såsom brunne en eld på hennes läppar. ~
233 Ord 18:21| gärna bruka henne få äta hennes frukt. ~
234 Ord 19:3 | dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas~~
235 Ord 19:11| människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon
236 Ord 19:22| människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig
237 Ord 31:11| 11. På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning
238 Ord 31:18| 18. Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes
239 Ord 31:18| hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om
240 Ord 31:19| hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.~~
241 Ord 31:21| intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.~~
242 Ord 31:23| 23. Hennes man är känd i stadens portar,
243 Ord 31:25| 25. Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot
244 Ord 31:28| 28. Hennes söner stå upp och prisa
245 Ord 31:28| upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar
246 Ord 31:28| man likaså och förkunnar hennes lov:~~
247 Ord 31:31| njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i
248 Pre 2:23| 23. Alla hennes dagar äro ju fulla av plåga,
249 Pre 2:23| icke ens om natten får hennes hjärta någon ro. Också detta
250 Pre 6:7 | All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes
251 Pre 6:7 | hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad.~~
252 Pre 7:27| henne, men syndaren bliver hennes fånge.~
253 Pre 8:1 | den förvandlas det råa i hennes uppsyn.~~
254 Pre 8:15| detta får följa henne vid hennes möda, under de livsdagar
255 Hog 6:8 | drottningar och bihustrur höja hennes lov. ----~~
256 Jes 3:26| 26. hennes portar skola klaga och sörja,
257 Jes 23:18| 18. Men hennes handelsförvärv och vad hon
258 Jes 23:18| HERRENS ansikte skola av hennes handelsförvärv hava mat
259 Jes 66:11| I få dia eder mätta vid hennes hugsvalelses bröst; så skolen
260 Jes 66:11| skolen I få suga med lust av hennes rika barm.~
261 Jer 2:24| han ej löpa sig trött; när hennes månad kommer, träffar man
262 Jer 3:7 | vände icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trolösa
263 Jer 3:8 | henne skiljebrev just för hennes äktenskapsbrotts skull,
264 Jer 3:8 | skull, så skrämdes dock hennes syster Juda den trolösa,
265 Jer 3:10| oaktat allt detta vände hennes syster Juda, den trolösa,
266 Jer 5:10| 10. Stormen då hennes murar och för stören dem,
267 Jer 5:10| ände på henne. Riven bort hennes vinrankor, de äro ju icke
268 Jer 6:5 | ditupp om natten och förstöra hennes palatser."~~
269 Jer 15:9 | dock giva upp andan i sorg; hennes sol gick ned, medan det
270 Jer 20:17| fick bliva min grav och hennes liv vara havande för evigt.~
271 Jer 31:15| trösta sig i sorgen över att hennes barn icke mer äro till.~
272 Jer 46:23| 23. De fälla hennes skog, säger HERREN, ty ogenomtränglig
273 Jer 50:15| måst giva sig; fallna äro hennes stödjepelare, nedrivna hennes
274 Jer 50:15| hennes stödjepelare, nedrivna hennes murar!" Detta är ju HERRENS
275 Jer 51:8 | henne, hämten balsam för hennes plåga, om hon till äventyrs
276 Jer 51:9 | och en till sitt land. Ty hennes straffdom räcker upp till
277 Kla 1:2 | natten, och tårar rinna utför hennes kind. Ingen finnes, som
278 Kla 1:2 | tröstar henne, bland alla hennes vänner. Alla hennes närmaste
279 Kla 1:2 | alla hennes vänner. Alla hennes närmaste hava varit trolösa
280 Kla 1:2 | mot henne; de hava blivit hennes fiender.~
281 Kla 1:3 | och finner ingen ro. Alla hennes förföljare hava fallit över
282 Kla 1:3 | fallit över henne, mitt i hennes trångmål.~
283 Kla 1:4 | kommer till högtiderna. Alla hennes portar äro öde, hennes präster
284 Kla 1:4 | Alla hennes portar äro öde, hennes präster sucka. Hennes jungfrur
285 Kla 1:4 | öde, hennes präster sucka. Hennes jungfrur äro bedrövade,
286 Kla 1:5 | 5. Hennes ovänner hava fått övermakten,
287 Kla 1:5 | hava fått övermakten, för hennes fiender går allt väl. Ty
288 Kla 1:5 | sänt henne bedrövelser för hennes många överträdelsers skull.
289 Kla 1:5 | många överträdelsers skull. Hennes barn hava måst gå i fångenskap,
290 Kla 1:6 | försvunnit ifrån henne. Hennes furstar likna hjortar som
291 Kla 1:7 | ägde i forna dagar. Nu då hennes folk har fallit för ovännens
292 Kla 1:7 | har någon hjälpare nu se hennes ovänner med hån på hennes
293 Kla 1:7 | hennes ovänner med hån på hennes undergång.~
294 Kla 1:8 | förakta henne nu, då de se hennes blygd. Därför suckar hon
295 Kla 1:9 | 9. Orenhet fläckar hennes klädesfållar; hon tänkte
296 Kla 1:9 | icke på anden. Därför vart hennes fall så gruvligt; ingen
297 Kla 1:10| huru hedningar kommo in i hennes helgedom, just sådana som
298 Kla 1:11| 11. Allt hennes folk måste med suckan tigga
299 Kla 2:7 | spillo. Murarna omkring hennes palatser gav han i fiendernas
300 Kla 2:9 | 9. Hennes portar sjönko ned i jorden,
301 Kla 2:9 | han bräckte och krossade hennes bommar. Hennes konung och
302 Kla 2:9 | krossade hennes bommar. Hennes konung och furstar leva
303 Kla 2:9 | hedningar, ingen lag finnes mer; hennes profeter undfå ej heller
304 Kla 3:36| mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke
305 Kla 4:7 | 7. Hennes furstar voro mer glänsande
306 Hes 16:45| du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och
307 Hes 16:48| HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort
308 Hes 16:49| ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde
309 Hes 16:53| upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med
310 Hes 16:53| döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock
311 Hes 16:55| skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva
312 Hes 16:55| fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva
313 Hes 18:6 | kommer vid en kvinna under hennes orenhets tid,~
314 Hes 19:5 | vänta förgäves, och att hennes hopp blev om intet, då tog
315 Hes 22:2 | Förehåll henne då alla hennes styggelser~
316 Hes 23:4 | Den äldre hette Ohola, och hennes syster Oholiba. Därefter
317 Hes 23:5 | lusta till sina älskare hennes grannar assyrierna,~
318 Hes 23:8 | hade fått ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt
319 Hes 23:8 | ungdom, och som hade smekt hennes jungfruliga barm och slösat
320 Hes 23:9 | gav jag henne till pris åt hennes älskare, åt Assurs söner,
321 Hes 23:10| sedan dessa hade blottat hennes blygd, förde de bort hennes
322 Hes 23:10| hennes blygd, förde de bort hennes söner och döttrar och dräpte
323 Hes 23:11| 11. Men fastän hennes syster Oholiba såg detta,
324 Hes 23:12| landshövdingar och voro hennes grannar, de kommo klädda
325 Hes 23:17| orenad av dem, vände sig hennes själ ifrån dem.~
326 Hes 23:18| den hade vänt sig ifrån hennes syster.~~
327 Hes 28:23| över henne pest och blod på hennes gator, och dödsslagna män
328 Hes 32:20| släpen bort henne med hela hennes larmande hop.~
329 Dan 11:6 | läto henne draga dit, både hennes fader och den man som i
330 Dan 11:7 | Men av telningarna från hennes rot skall en stiga upp på
331 Hos 2:2 | hustru, och jag är icke hennes man. Må hon skaffa bort
332 Hos 2:4 | 4. Och mot hennes barn skall jag icke visa
333 Hos 2:10| Ja, nu skall jag blotta hennes skam inför hennes älskares
334 Hos 2:10| blotta hennes skam inför hennes älskares ögon, och ingen
335 Hos 2:11| jag skall göra slut på all hennes fröjd, på hennes fester,
336 Hos 2:11| på all hennes fröjd, på hennes fester, nymånader och sabbater
337 Hos 2:11| och sabbater och på alla hennes högtider.~
338 Hos 2:12| 12. Jag skall föröda hennes vinträd och fikonträd, dem
339 Hos 2:13| skall jag hemsöka henne för hennes Baalsdagar, då hon tände
340 Hos 2:15| jag giva henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors
341 Hos 2:17| skall jag skaffa bort ur hennes mun, så att de icke mer
342 Amo 4:13| som kan yppa för människan hennes hemligaste tankar, han som
343 Mik 1:6 | vingårdsplanteringar; jag skall vräka hennes stenar ned i dalen, och
344 Mik 1:6 | stenar ned i dalen, och hennes grundvalar skall jag blotta.~
345 Mik 1:7 | 7. Alla hennes beläten skola bliva krossade,
346 Mik 1:7 | skola bliva krossade, alla hennes skökoskänker uppbrända i
347 Mik 1:7 | skökoskänker uppbrända i eld, alla hennes avgudar skall jag förstöra;
348 Mik 1:9 | 9. Ty ohelbara äro hennes sår; slaget har nått ända
349 Nah 2:7 | bliver blottad, bortsläpad; hennes tärnor måste sucka likasom
350 Nah 3:10| landsflykt och fångenskap, också hennes barn blevo krossade i alla
351 Nah 3:10| krossade i alla gathörn; om hennes ädlingar kastade man lott,
352 Nah 3:10| kastade man lott, och alla hennes stormän blevo fängslade
353 Sef 3:3 | därinne äro rytande lejon; hennes domare äro såsom vargar
354 Sef 3:4 | 4. Hennes profeter äro stortaliga
355 Sef 3:4 | stortaliga trolösa män; hennes präster ohelga vad heligt
356 Sef 3:7 | taga emot tuktan; då skulle hennes boning undgå förstörelse,
357 Sef 3:7 | allt vad jag hade givit i hennes vård. Men i stället ävlades
358 Sak 9:4 | fattig, han skall bryta hennes murar ned i havet, och hon
359 Mat 1:19| 19. Nu var Josef, hennes man, en rättsinnig man och
360 Mat 8:15| 15. Då rörde han vid hennes hand, och febern lämnade
361 Mat 14:8 | 8. Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: "Giv
362 Mat 15:28| dig såsom du vill." Och hennes dotter var frisk ifrån den
363 Mar 5:29| 29. Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände
364 Mar 7:19| eftersom det icke går in i hennes hjärta, utan ned i buken,
365 Mar 7:26| driva ut den onde anden ur hennes dotter.~
366 Mar 12:44| hade, så mycket som fanns i hennes ägo."~~
367 Luk 1:41| hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld
368 Luk 1:58| 58. Och när hennes grannar och fränder fingo
369 Luk 6:45| fram vad ont är; ty vad hennes hjärta är fullt av, det
370 Luk 6:45| hjärta är fullt av, det talar hennes mun. --~
371 Luk 7:47| Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna;
372 Luk 8:44| mantel, och strax stannade hennes blodgång~
373 Luk 8:55| 55. Då kom hennes ande igen, och hon stod
374 Luk 8:56| 56. Och hennes föräldrar blevo uppfyllda
375 Joh 7:7 | jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.~
376 Joh 11:1 | Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde.~
377 Joh 11:2 | med sitt hår. Och nu låg hennes broder Lasarussjuk.~
378 Joh 11:5 | Och Jesus hade Marta och hennes syster och Lasarus kära.~
379 Joh 16:21| har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när
380 Apo 5:10| och begrovo henne bredvid hennes man.~
381 Apo 8:27| och var satt över hela hennes skattkammare. Denne hade
382 Apo 16:14| samtalet; och Herren öppnade hennes hjärta, så att hon aktade
383 Apo 16:19| 19. Men när hennes herrar sågo att det för
384 Rom 7:3 | sig åt en annan man, medan hennes man lever, så kallas hon
385 1Kn 7:39| hustru är bunden så länge hennes man lever; men när hennes
386 1Kn 7:39| hennes man lever; men när hennes man är avsomnad, står det
387 Gal 4:30| Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans
388 Kol 3:9 | den gamla människan med hennes gärningar~
389 1Pe 3:6 | kallade honom "herre"; och hennes barn haven I blivit, om
390 2Jo 1:1 | hälsar den utvalda frun och hennes barn, vilka jag i sanning
391 Upp 2:22| och upphöra med att göra hennes gärningar.~
392 Upp 2:23| 23. Och hennes barn skall jag dräpa. Och
393 Upp 12:4 | föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött
394 Upp 12:5 | folk med järnspira. Men hennes barn blev uppryckt till
395 Upp 12:17| föra krig mot de övriga av hennes säd, mot dem som hålla Guds
396 Upp 17:4 | full av styggelser och av hennes otukts orenlighet.~
397 Upp 17:5 | 5. Och på hennes panna var skrivet ett namn
398 Upp 17:16| och naken, och skola äta hennes kött och bränna upp henne
399 Upp 18:3 | 3. Ty av hennes otukts vredesvin hava alla
400 Upp 18:3 | skaffat sig rikedom genom hennes omåttliga vällust."~~
401 Upp 18:4 | icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del
402 Upp 18:4 | synder och fån eder del av hennes plågor.~
403 Upp 18:5 | 5. Ty hennes synder räcka ända upp till
404 Upp 18:5 | och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar.~
405 Upp 18:6 | given henne dubbelt igen för hennes gärningar; iskänken dubbelt
406 Upp 18:8 | skola på en och samma dag hennes plågor komma över henne:
407 Upp 18:9 | henne, när de se röken av hennes brand.~
408 Upp 18:10| ifrån, av förfäran över hennes pina, och skola säga: 'Ve,
409 Upp 18:15| ifrån, av förfäran över hennes pina; de skola gråta och
410 Upp 18:18| och när de ser röken av hennes brand, ropa de och säga: '
411 Upp 19:2 | utkrävt sina tjänares blod av hennes hand."~
|