Book Chapter:Verse
1 Gen 5:32| 32. När Noa var fem hundra
2 Gen 10:32| 32. Dessa voro Noas söners
3 Gen 11:32| 32. Och Teras ålder blev två
4 Gen 18:32| 32. Då sade han: "Herre, vredgas
5 Gen 19:32| 32. Kom, låt oss giva vår fader
6 Gen 21:32| 32. När de så hade slutit förbund
7 Gen 24:32| 32. Så kom då mannen in i huset;
8 Gen 25:32| 32. Esau svarade: "Jag är ju
9 Gen 26:32| 32. Samma dag kommo Isaks tjänare
10 Gen 27:32| 32. Hans fader Isak frågade
11 Gen 29:32| 32. Och Lea blev havande och
12 Gen 30:32| 32. Jag vill i dag gå igenom
13 Gen 31:32| 32. Men den som du finner dina
14 Gen 32 | 32 Kapitlet~Jakobs anordningar
15 Gen 32:32| 32. Fördenskull äta Israels
16 Gen 36:32| 32. Bela, Beors son, var konung
17 Gen 37:32| 32. därefter sände de den fotsida
18 Gen 41:32| 32. Men att Farao har haft
19 Gen 42:32| 32. vi äro tolv bröder, samma
20 Gen 43:32| 32. Och de satte fram särskilt
21 Gen 44:32| 32. Ty jag, din tjänare, har
22 Gen 46:32| 32. Och dessa män äro fårherdar,
23 Gen 49:32| 32. på den åkern som jämte
24 Exo 8:32| 32. Men Farao tillslöt sitt
25 Exo 9:32| 32. men vetet och spälten slogos
26 Exo 12:32| 32. Tagen ock edra får och
27 Exo 16:32| 32. Och Mose sade: "Så har
28 Exo 21:32| 32. Men om oxen stångar en
29 Exo 23:32| 32. Du må icke sluta förbund
30 Exo 25:32| 32. Och sex armar skola utgå
31 Exo 26:32| 32. Och du skall hänga upp
32 Exo 28:32| 32. och mitt på den skall vara
33 Exo 29:32| 32. Och vädurens kött jämte
34 Exo 30:32| 32. På ingen annan människas
35 Exo 32 | 32 Kapitlet~Guldkalven. Herrens
36 Exo 32:32| 32. Men förlåt dem nu deras
37 Exo 34:32| 32. Därefter kommo alla Israels
38 Exo 35:32| 32. både till att tänka ut
39 Exo 36:31| 32. och fem tvärstänger till
40 Exo 39:32| 32. Så blev då allt arbetet
41 Exo 40:32| 32. så ofta de skulle gå in
42 Lev 4:32| 32. Men om någon vill offra
43 Lev 7:32| 32. Också det högra lårstycket
44 Lev 8:32| 32. Men vad som bliver över
45 Lev 11:32| 32. Och allt varpå något sådant
46 Lev 13:32| 32. Om då prästen, när han
47 Lev 14:32| 32. Detta är lagen om den som
48 Lev 15:32| 32. Detta är lagen om den som
49 Lev 16:32| 32. Och den präst, som har
50 Lev 19:32| 32. För ett grått huvud skall
51 Lev 22:32| 32. I skolen icke ohelga mitt
52 Lev 23:32| 32. En vilosabbat skall den
53 Lev 25:32| 32. Dock skola leviterna inom
54 Lev 26:32| 32. Jag skall själv ödelägga
55 Lev 27:32| 32. Och vad beträffar tionde
56 Num 1:32| 32. Avkomlingarna av Josefs
57 Num 2:32| 32. Dessa voro, efter sina
58 Num 3:32| 32. Men överhövding över alla
59 Num 4:32| 32. så ock stolparna till förgården
60 Num 7:32| 32. vidare en skål av guld
61 Num 10:32| 32. Om du följer med oss, skola
62 Num 11:32| 32. Då stod folket upp och
63 Num 13:32| 32. Men de män som hade varit
64 Num 14:32| 32. I själva däremot -- edra
65 Num 15:32| 32. Medan nu Israels barn voro
66 Num 16:32| 32. och jorden öppnade sin
67 Num 18:32| 32. När I så given det bästa
68 Num 21:32| 32. Och Mose sände ut och lät
69 Num 22:32| 32. Och HERRENS ängel sade
70 Num 26:32| 32. av Semida semidaiternas
71 Num 29:32| 32. Och på den sjunde dagen:
72 Num 31:32| 32. Och rovet, nämligen återstoden
73 Num 32 | 32 Kapitlet~Rubens och Gads
74 Num 32:32| 32. Vi vilja draga väpnade
75 Num 33:32| 32. Och de bröto upp från Bene-Jaakan
76 Num 35:32| 32. Ej heller skolen I taga
77 Deu 1:32| 32. Men detta oaktat trodden
78 Deu 2:32| 32. Och Sihon drog med allt
79 Deu 4:32| 32. Ty fråga framfarna tider,
80 Deu 5:32| 32. Så hållen nu och gören
81 Deu 11:32| 32. Hållen då alla de stadgar
82 Deu 12:32| 32. Allt vad jag bjuder eder,
83 Deu 28:32| 32. Dina söner och döttrar
84 Deu 32 | 32 Kapitlet~Moses avskedssång.~~
85 Deu 32:32| 32. Ty av Sodoms vinträd är
86 Jos 8:32| 32. Och han lät där på stenarna
87 Jos 10:32| 32. Och HERREN gav Lakis i
88 Jos 13:32| 32. Dessa voro de arvslotter
89 Jos 15:32| 32. Lebaot, Silhim, Ain och
90 Jos 19:32| 32. För Naftali barn föll den
91 Jos 21:32| 32. och ur Naftali stam dråparfristaden
92 Jos 22:32| 32. Därefter vände Pinehas,
93 Jos 24:32| 32. Och Josefs ben, som Israels
94 Dom 1:32| 32. Alltså bodde aseriterna
95 Dom 6:32| 32. Härav kallade man honom
96 Dom 8:32| 32. Och Gideon, Joas' son,
97 Dom 9:32| 32. Bryt därför nu upp om natten,
98 Dom 11:32| 32. Så drog nu Jefta åstad
99 Dom 20:32| 32. Då tänkte Benjamins barn: "
100 1Sa 2:32| 32. Och du skall få se min
101 1Sa 14:32| 32. Därför kastade sig folket
102 1Sa 15:32| 32. Och Samuel sade: "Fören
103 1Sa 17:32| 32. Och David sade till Saul: "
104 1Sa 20:32| 32. Jonatan svarade sin fader
105 1Sa 25:32| 32. Då sade David till Abigal: "
106 2Sa 2:32| 32. Och de togo upp Asael och
107 2Sa 3:32| 32. Så begrovo; de Abner i
108 2Sa 13:32| 32. Men Jonadab, som var son
109 2Sa 14:32| 32. Absalom svarade Joab: "
110 2Sa 15:32| 32. När sedan David hade kommit
111 2Sa 18:32| 32. Konungen frågade etiopiern: "
112 2Sa 19:32| 32. Barsillai var då mycket
113 2Sa 22:32| 32. Ty vem är Gud förutom HERREN,
114 2Sa 23:32| 32. saalboniten Eljaba; Bene-Jasen;
115 1Ko 1:32| 32. Och konung David sade: "
116 1Ko 2:32| 32. Och må HERREN låta hans
117 1Ko 4:32| 32. Han diktade tre tusen ordspråk,
118 1Ko 6:32| 32. Och de båda dörrarna av
119 1Ko 7:32| 32. De fyra hjulen sutto under
120 1Ko 8:32| 32. må du då höra det i himmelen
121 1Ko 11:32| 32. den ena stammen skall han
122 1Ko 12:32| 32. Och Jerobeam anordnade
123 1Ko 13:31| 32. Ty förvisso skall det ord
124 1Ko 15:32| 32. Men Asa och Baesa, Israels
125 1Ko 16:32| 32. Och han reste ett altare
126 1Ko 18:32| 32. Och han byggde av stenarna
127 1Ko 20:32| 32. Och de bundo säcktyg omkring
128 1Ko 22:32| 32. När då hövitsmännen över
129 2Ko 4:32| 32. Och när Elisa kom in i
130 2Ko 6:32| 32. Så sände han då dit en
131 2Ko 9:32| 32. Han lyfte sitt ansikte
132 2Ko 10:32| 32. Vid denna tid begynte HERREN
133 2Ko 15:32| 32. I Pekas, Remaljas sons,
134 2Ko 17:32| 32. Men de fruktade också HERREN.
135 2Ko 18:32| 32. till dess jag kommer och
136 2Ko 19:32| 32. Därför säger HERREN så
137 2Ko 23:32| 32. Han gjorde vad ont var
138 1Kr 1:32| 32. Och de söner som Ketura,
139 1Kr 2:32| 32. Jadas, Sammais broders,
140 1Kr 4:32| 32. Och deras byar voro Etam
141 1Kr 6:32| 32. De gjorde tjänst inför
142 1Kr 7:32| 32. Och Heber födde Jaflet,
143 1Kr 8:32| 32. Men Miklot födde Simea.
144 1Kr 9:32| 32. Och somliga av deras bröder,
145 1Kr 11:32| 32. Hurai från Gaas' dalar;
146 1Kr 12:32| 32. av Isaskars barn kommo
147 1Kr 16:32| 32. Havet bruse och allt vad
148 1Kr 23:32| 32. De skulle iakttaga vad
149 1Kr 26:32| 32. Hans bröder, dugliga män,
150 1Kr 27:32| 32. Men Jonatan, Davids farbroder,
151 2Kr 6:32| 32. Också om en främling, en
152 2Kr 18:32| 32. Så snart nämligen hövitsmännen
153 2Kr 20:32| 32. Och han vandrade på sin
154 2Kr 29:32| 32. Antalet av de brännoffersdjur
155 2Kr 32 | 32 Kapitlet~Sanheribs tåg mot
156 2Kr 32:32| 32. Vad nu mer är att säga
157 2Kr 34:32| 32. Och han lät alla som funnos
158 Esr 2:32| 32. Harims barn: tre hundra
159 Esr 8:32| 32. Och vi kommo till Jerusalem
160 Esr 10:32| 32. Benjamin, Malluk, Semarja;~
161 Neh 3:32| 32. Och mellan Hörnsalen och
162 Neh 7:32| 32. männen från Betel och Ai:
163 Neh 9:32| 32. Och nu, vår Gud, du store,
164 Neh 10:32| 32. Och vi fastställde för
165 Neh 11:32| 32. i Anatot, Nob, Ananja,~
166 Neh 12:32| 32. Och dem följde Hosaja och
167 Est 9:32| 32. Alltså blevo genom Esters
168 Job 9:32| 32. Ty han är ej min like,
169 Job 15:32| 32. I förtid skall hans mått
170 Job 21:32| 32. Och när han har blivit
171 Job 31:32| 32. Främlingen behövde ej stanna
172 Job 32 | 32 Kapitlet~Elihu uppträder.
173 Job 33:32| 32. Dock, har du något att
174 Job 34:32| 32. Visa mig du vad som går
175 Job 36:32| 32. I ljungeldsljus höljer
176 Job 38:32| 32. Är det du som, när tid
177 Job 39:32| 32. Därifrån spanar han efter
178 Psa 18:32| 32. Ty vem är Gud förutom HERREN,
179 Psa 22:32| 32. Man skall träda upp och
180 Psa 32 | 32 Psalmen Syndabekännelse
181 Psa 37:32| 32. Den ogudaktige vaktar på
182 Psa 68:32| 32. De mäktige skola komma
183 Psa 69:32| 32. Det skall behaga HERREN
184 Psa 78:32| 32. Likväl syndade de alltjämt
185 Psa 89:32| 32. om de bryta mot mina stadgar
186 Psa 104:32| 32. han som skådar på jorden,
187 Psa 105:32| 32. Han gav dem hagel för regn,
188 Psa 106:32| 32. De förtörnade honom ock
189 Psa 107:32| 32. de må upphöja honom i folkets
190 Psa 119:32| 32. Jag vill löpa dina buds
191 Ord 1:32| 32. Ty av sin avfällighet skola
192 Ord 3:32| 32. Ty en styggelse för HERREN
193 Ord 6:32| 32. Så är ock den utan förstånd,
194 Ord 8:32| 32. Så hören mig nu, I barn,
195 Ord 10:32| 32. Den rättfärdiges läppar
196 Ord 14:32| 32. Genom sin ondska kommer
197 Ord 15:32| 32. Den som ej vill veta av
198 Ord 16:32| 32. Bättre är en tålmodig man
199 Ord 23:32| 32. På sistone stinger det
200 Ord 24:32| 32. Och jag betraktade det
201 Ord 30:32| 32. Om du har förhävt dig,
202 Jes 10:32| 32. Ännu samma dag står han
203 Jes 14:32| 32. Vad skall man då svara
204 Jes 30:32| 32. Och så ofta staven far
205 Jes 32 | 32 Kapitlet~Rättfärdighetens
206 Jes 37:32| 32. Ty från Jerusalem skall
207 Jer 2:32| 32. Icke förgäter en jungfru
208 Jer 7:32| 32. Se, därför skola dagar
209 Jer 23:32| 32. Ja, jag skall komma över
210 Jer 25:32| 32. Så säger HERREN Sebaot:
211 Jer 29:32| 32. därför säger HERREN så:
212 Jer 31:32| 32. icke ett sådant förbund
213 Jer 32 | 32 Kapitlet~Jeremias återköp
214 Jer 32:32| 32. för all den ondskas skull
215 Jer 36:32| 32. Då tog Jeremia en annan
216 Jer 48:32| 32. Mer än Jaeser gråter, måste
217 Jer 49:32| 32. Deras kameler skola bliva
218 Jer 50:32| 32. Då skall den övermodige
219 Jer 51:32| 32. att vadställena äro besatta
220 Jer 52:32| 32. Och han talade vänligt
221 Kla 3:32| 32. utan om han har bedrövat,
222 Hes 16:32| 32. du äktenskapsbryterska,
223 Hes 18:32| 32. Jag har ju ingen lust till
224 Hes 20:32| 32. Och förvisso skall icke
225 Hes 21:32| 32. Du skall bliva till mat
226 Hes 23:32| 32. Ja, så säger Herren, HERREN:
227 Hes 27:32| 32. Med jämmer stämma de upp
228 Hes 32 | 32 Kapitlet~Klagosånger över
229 Hes 32:32| 32. Ty väl utbredde jag skräck
230 Hes 33:32| 32. Och se, du är för dem,
231 Hes 36:32| 32. Men icke för eder skull
232 Hes 40:32| 32. Sedan förde han mig till
233 Hes 48:32| 32. Och på östra sidan skall
234 Dan 2:32| 32. Bildstodens huvud var av
235 Dan 3:32| 32. Jag har funnit för gott
236 Dan 4:32| 32. honom mot vilken alla som
237 Dan 11:32| 32. Och dem som hava kränkt
238 Joe 2:32| 32. Men det skall ske att var
239 Mat 5:32| 32. Men jag säger eder: Var
240 Mat 6:32| 32. Efter allt detta söka ju
241 Mat 8:32| 32. Då sade han till dem: "
242 Mat 9:32| 32. När dessa voro på väg ut,
243 Mat 10:32| 32. Därför, var och en som
244 Mat 12:32| 32. Ja, om någon säger något
245 Mat 13:32| 32. Det är minst av alla frön,
246 Mat 14:32| 32. När de sedan hade kommit
247 Mat 15:32| 32. Och Jesus kallade sina
248 Mat 18:32| 32. Då kallade hans herre honom
249 Mat 20:32| 32. Då stannade Jesus och kallade
250 Mat 21:32| 32. Ty Johannes kom och lärde
251 Mat 22:32| 32. 'Jag är Abrahams Gud och
252 Mat 23:32| 32. Nåväl, uppfyllen då I edra
253 Mat 24:32| 32. Ifrån fikonträdet mån I
254 Mat 25:32| 32. Och inför honom skola församlas
255 Mat 26:32| 32. Men efter min uppståndelse
256 Mat 27:32| 32. Då de nu voro på väg ditut,
257 Mar 1:32| 32. Men när solen hade gått
258 Mar 3:32| 32. Och mycket folk satt där
259 Mar 4:32| 32. men sedan det är nedlagt,
260 Mar 5:32| 32. Då såg han sig omkring
261 Mar 6:32| 32. De foro alltså i båten
262 Mar 7:32| 32. Och man förde till honom
263 Mar 8:32| 32. Och han talade detta i
264 Mar 9:32| 32. Och de förstodo icke vad
265 Mar 10:32| 32. Och de voro på vägen upp
266 Mar 11:32| 32. Eller skola vi svara: '
267 Mar 12:32| 32. Då svarade den skriftlärde
268 Mar 13:32| 32. Men om den dagen och den
269 Mar 14:32| 32. Då sade han till sina lärjungar: "
270 Mar 15:32| 32. Han som är Messias, Israels
271 Luk 1:32| 32. Han skall bliva stor och
272 Luk 2:32| 32. ett ljus som skall uppenbaras
273 Luk 3:32| 32. som var son av Jessai,
274 Luk 4:32| 32. Och de häpnade över hans
275 Luk 5:32| 32. Jag har icke kommit för
276 Luk 6:32| 32. Om I älsken dem som älska
277 Luk 7:32| 32. De äro lika barn som sitta
278 Luk 8:32| 32. Nu gick där en ganska stor
279 Luk 9:32| 32. Men Petrus och de som voro
280 Luk 10:32| 32. Likaledes ock en levit:
281 Luk 11:32| 32. Ninevitiska män skola vid
282 Luk 12:32| 32. Frukta icke, du lilla hjord;
283 Luk 13:32| 32. Då svarade han dem: "Gån
284 Luk 14:32| 32. Om så icke är, måste han
285 Luk 15:32| 32. Men nu måste vi fröjda
286 Luk 17:32| 32. Kommen ihåg Lots hustru.~
287 Luk 18:32| 32. Ty han skall bliva överlämnad
288 Luk 19:32| 32. Och de som hade blivit
289 Luk 20:32| 32. Slutligen dog ock hustrun.~
290 Luk 21:32| 32. Sannerligen säger jag eder:
291 Luk 22:32| 32. men jag har bett för dig,
292 Luk 23:31| 32. Jämväl två andra, två ogärningsmän,
293 Luk 24:32| 32. Och de sade till varandra: "
294 Joh 1:32| 32. Och Johannes vittnade och
295 Joh 3:32| 32. och vad han har sett och
296 Joh 4:32| 32. Men han svarade dem: "Jag
297 Joh 5:32| 32. Men det är en annan som
298 Joh 6:32| 32. Då svarade Jesus dem: "
299 Joh 7:32| 32. Sådant fingo fariséerna
300 Joh 8:32| 32. Och I skolen då förstå
301 Joh 9:32| 32. Aldrig förut har man hört
302 Joh 10:32| 32. Men Jesus sade till dem: "
303 Joh 11:32| 32. När så Maria kom till det
304 Joh 12:32| 32. Och när jag har blivit
305 Joh 13:32| 32. Är nu Gud förhärligad i
306 Joh 16:32| 32. Se, den stund kommer, ja,
307 Joh 18:32| 32. Ty Jesu ord skulle fullbordas,
308 Joh 19:32| 32. Så kommo då krigsmännen
309 Apo 2:32| 32. Denne -- Jesus -- har nu
310 Apo 4:32| 32. Och i hela skaran av dem
311 Apo 5:32| 32. Om allt detta kunna vi
312 Apo 7:32| 32. 'Jag är dina fäders Gud,
313 Apo 8:32| 32. Men det ställe i skriften
314 Apo 9:32| 32. Medan nu Petrus vandrade
315 Apo 10:32| 32. Så sänd nu bud till Joppe
316 Apo 13:32| 32. Och vi förkunna för eder
317 Apo 15:32| 32. Judas och Silas, som själva
318 Apo 16:32| 32. Och de förkunnade Guds
319 Apo 17:32| 32. När de hörde talas om att "
320 Apo 19:32| 32. Och de skriade, den ene
321 Apo 20:32| 32. Och nu anbefaller jag eder
322 Apo 21:32| 32. Denne tog då strax med
323 Apo 23:32| 32. Dagen därefter vände de
324 Apo 26:32| 32. Och Agrippa sade till Festus: "
325 Apo 27:32| 32. Då höggo krigsmännen av
326 Rom 1:32| 32. Och fastän de väl veta
327 Rom 8:32| 32. Han som icke har skonat
328 Rom 9:32| 32. Varför? Därför att de icke
329 Rom 11:32| 32. Ty Gud har givit dem alla
330 Rom 15:32| 32. Så skall jag, om Gud vill,
331 1Kn 7:32| 32. och jag skulle gärna vilja
332 1Kn 10:32| 32. Bliven icke för någon till
333 1Kn 11:32| 32. Men då vi nu bliva dömda,
334 1Kn 14:32| 32. och profeters andar äro
335 1Kn 15:32| 32. Om jag hade tänkt såsom
336 2Kn 11:32| 32. I Damaskus lät konung Aretas'
337 Efe 4:32| 32. Varen i stället goda och
338 Efe 5:32| 32. Den hemlighet som ligger
339 Heb 10:32| 32. Men kommen ihåg den förgångna
340 Heb 11:32| 32. Och vad skall jag nu vidare
|