1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3500 | 3501-4000 | 4001-4500 | 4501-5000 | 5001-5500 | 5501-6000 | 6001-6500 | 6501-7000 | 7001-7500 | 7501-8000 | 8001-8281
Book Chapter:Verse
1 Gen 1:3 | sade: "Varde ljus"; och det vart ljus.~
2 Gen 1:5 | mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart
3 Gen 1:5 | Och det vart afton, och det vart morgon, den första
4 Gen 1:7 | vattnet ovan fästet; och det skedde så.~
5 Gen 1:8 | kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart
6 Gen 1:8 | Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.~~
7 Gen 1:9 | Och Gud sade: "Samle sig det vatten som är under himmelen
8 Gen 1:9 | en särskild plats, så att det torra bliver synligt." Och
9 Gen 1:9 | torra bliver synligt." Och det skedde så.~
10 Gen 1:10 | 10. Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen
11 Gen 1:10 | han hav. Och Gud såg att det var gott.~
12 Gen 1:11 | sitt frö, på jorden." Och det skedde så;~
13 Gen 1:12 | sitt frö. Och Gud såg att det var gott.~
14 Gen 1:13 | 13. Och det vart afton, och det vart
15 Gen 1:13 | Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje
16 Gen 1:15 | som lysa över jorden." Och det skedde så;~
17 Gen 1:16 | gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda
18 Gen 1:16 | att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda
19 Gen 1:18 | mörkret. Och Gud såg att det var gott.~
20 Gen 1:19 | 19. Och det vart afton, och det vart
21 Gen 1:19 | Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde
22 Gen 1:21 | stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser,
23 Gen 1:21 | deras arter. Och Gud såg att det var gott.~
24 Gen 1:23 | 23. Och det vart afton, och det vart
25 Gen 1:23 | Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.~~
26 Gen 1:24 | efter deras arter." Och det skedde så;~
27 Gen 1:25 | deras arter. Och Gud såg att det var gott.~
28 Gen 1:30 | gröna örter till föda." Och det skedde så.~
29 Gen 1:31 | han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det
30 Gen 1:31 | det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart
31 Gen 1:31 | Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte
32 Gen 2:2 | fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade gjort;
33 Gen 2:2 | på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.~
34 Gen 2:3 | vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när
35 Gen 2:11 | Den första heter Pison; det är den som flyter omkring
36 Gen 2:12 | 12. och det landets guld är gott; där
37 Gen 2:13 | andra floden heter Gihon; det är den som flyter omkring
38 Gen 2:14 | tredje floden heter Hiddekel; det är den som har sitt lopp
39 Gen 2:18 | 18. Och HERREN Gud sade: "Det är icke gott att mannen
40 Gen 3:3 | 3. men om frukten på det träd som står mitt i lustgården
41 Gen 3:3 | heller komma därvid, på det att I icke mån dö.'"~
42 Gen 3:6 | gott att äta av, och att det var en lust för ögonen,
43 Gen 3:6 | lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom
44 Gen 3:11 | naken? Har du icke ätit av det träd som jag förbjöd dig
45 Gen 3:13 | Gud till kvinnan: "Vad är det du har gjort!" Kvinnan svarade: "
46 Gen 3:17 | din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade
47 Gen 3:24 | lustgård keruberna jämte det ljungande svärdets lågor,
48 Gen 4:4 | Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord,
49 Gen 4:7 | 7. Är det icke så: om du har gott
50 Gen 4:25 | gav honom namnet Set, i det hon sade: "Gud har beskärt
51 Gen 5:29 | gav honom namnet Noa, i det han sade: "Denne skall trösta
52 Gen 6:19 | av allt levande, vad kött det vara må, skall du föra in
53 Gen 6:21 | som kan ätas, och samla det till dig, för att det må
54 Gen 6:21 | samla det till dig, för att det må vara dig och dem till
55 Gen 7:4 | härefter skall jag låta det regna på jorden, i fyrtio
56 Gen 7:11 | 11. I det år då Noa var sex hundra
57 Gen 7:11 | månaden, den dagen bröto alla det stora djupets källor fram,
58 Gen 7:22 | 22. Allt som fanns på det torra omkom, allt som där
59 Gen 7:23 | allenast Noa räddades, jämte det som var med honom i arken.~
60 Gen 8:13 | 13. I det sexhundraförsta året, i
61 Gen 8:17 | hos dig, vad slags kött det vara må, både fåglar och
62 Gen 9:4 | som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock
63 Gen 9:5 | utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara
64 Gen 9:5 | utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av
65 Gen 9:12 | skall vara tecknet till det förbund som jag gör mellan
66 Gen 9:15 | 15. skall jag tänka på det förbund som har blivit slutet
67 Gen 9:15 | varelser, vad slags kött det vara må; och vattnet skall
68 Gen 9:16 | den, skall jag tänka på det eviga förbund som har blivit
69 Gen 9:16 | varelser, vad slags kött det vara må på jorden."~
70 Gen 9:17 | skall vara tecknet till det förbund som jag har upprättat
71 Gen 9:22 | faders blygd och berättade det för sina båda bröder, som
72 Gen 10:11 | 11. Från det landet drog han sedan ut
73 Gen 11:3 | oss slå tegel och bränna det." Och teglet begagnade de
74 Gen 11:28 | Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.~
75 Gen 11:31 | drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till
76 Gen 12:1 | din faders hus, bort till det land som jag skall visa
77 Gen 12:12 | skola de dräpa mig, under det att de låta dig leva.~
78 Gen 12:13 | du är min syster, så att det går mig väl för din skull,
79 Gen 13:3 | Sydlandet ända till Betel, till det ställe där hans tält förut
80 Gen 13:15 | 15. Ty hela det land som du nu ser skall
81 Gen 13:17 | ty åt dig skall jag giva det."~
82 Gen 14:2 | och mot konungen i Bela, det är Soar.~
83 Gen 14:4 | under Kedorlaomer, men i det trettonde året hade de avfallit.~
84 Gen 14:5 | 5. Så kom nu i det fjortonde året Kedorlaomer
85 Gen 14:7 | och kommo till En-Mispat, det är Kades, och härjade amalekiternas
86 Gen 14:8 | Seboim och konungen i Bela, det är Soar, ut och ställde
87 Gen 14:16 | tillbaka, ävensom kvinnorna och det övriga folket.~~
88 Gen 14:17 | till mötes i Savedalen, det är Konungsdalen.~
89 Gen 14:24 | 24. Jag vill intet hava; det är nog med vad mina män
90 Gen 15:6 | HERREN; och han räknade honom det till rättfärdighet.~~
91 Gen 15:7 | som har fört dig ut från det kaldeiska Ur för att giva
92 Gen 15:8 | veta att jag skall besitta det?"~
93 Gen 15:13 | Och han sade till Abram: "Det skall du veta, att din säd
94 Gen 15:14 | 14. Men det folk vars trälar de bliva
95 Gen 15:16 | 16. Och i det fjärde släktet skall din
96 Gen 15:17 | solen hade gått ned och det hade blivit alldeles mörkt,
97 Gen 16:13 | talat med henne, ett namn, i det hon sade: "Du är Seendets
98 Gen 17:4 | 4. "Se, det förbund som jag å min sida
99 Gen 17:8 | dig och din säd efter dig det land där du nu bor såsom
100 Gen 17:10 | 10. Och detta är det förbund mellan mig och eder
101 Gen 17:12 | bland eder omskäras, när det är åtta dagar gammalt, jämväl
102 Gen 18:1 | ingången till sitt tält, då det var som hetast på dagen.~
103 Gen 18:6 | sea-mått fint mjöl, knåda det och baka kakor."~
104 Gen 18:14 | HERREN icke skulle förmå det? På den bestämda tiden skall
105 Gen 18:19 | rättfärdighet och rätt, på det att HERREN må låta det komma
106 Gen 18:19 | på det att HERREN må låta det komma över Abraham, som
107 Gen 18:21 | i allt hava gjort efter det rop som har kommit till
108 Gen 18:21 | så icke är, vill jag veta det."~
109 Gen 18:25 | 25. Bort det, att du skulle så göra och
110 Gen 18:25 | med den ogudaktige, så att det skulle gå den rättfärdige
111 Gen 18:25 | likasom den ogudaktige; bort det ifrån dig! Skulle han som
112 Gen 18:28 | 28. Kanhända skall det fattas fem i de femtio rättfärdiga;
113 Gen 18:29 | Jag skall då icke göra det, för de fyrtios skull."~
114 Gen 18:30 | så skall jag icke göra det."~
115 Gen 19:15 | som du har hos dig, på det att du icke må förgås genom
116 Gen 19:20 | därborta ligger helt nära, och det är lätt att fly dit, och
117 Gen 19:20 | den är ju så liten -- på det att jag må bliva vid liv."~
118 Gen 19:25 | som bodde i städerna och det som växte på marken.~
119 Gen 20:16 | broder tusen siklar silver; det skall för dig vara en försoningsgåva
120 Gen 21:11 | 11. Det talet misshagade Abraham
121 Gen 21:12 | säger dig; ty genom Isak är det som säd skall uppkallas
122 Gen 21:14 | lägel med vatten och gav det åt Hagar; han lade det på
123 Gen 21:14 | gav det åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne
124 Gen 21:23 | du skall bevisa mig och det land där du nu bor såsom
125 Gen 21:24 | 24. Abraham sade: "Det vill jag lova dig."~
126 Gen 21:30 | ett vittnesbörd därom att det är jag som har grävt denna
127 Gen 21:31 | 31. Därav kallades det stället Beer-Seba, eftersom
128 Gen 23:2 | Sara dog i Kirjat-Arba, det är Hebron, i Kanaans land.
129 Gen 23:13 | betala åkerns värde; tag emot det av mig, och låt mig där
130 Gen 23:15 | siklar silver, vad betyder det mellan mig och dig? Begrav
131 Gen 23:17 | 17. Så skedde det att Efrons åker i Makpela,
132 Gen 23:19 | Makpela, gent emot Mamre, det är Hebron, i Kanaans land.~
133 Gen 24:5 | föra din son tillbaka till det land som du har kommit ifrån?"~
134 Gen 24:11 | vid en vattenbrunn; och det led mot aftonen, den tid
135 Gen 24:23 | Vems dotter är du? Säg mig det. Och säg mig om vi kunna
136 Gen 24:43 | 43. må det då ske, när jag nu står
137 Gen 24:49 | trofasthet, så sägen mig det; varom icke, så sägen mig
138 Gen 24:49 | varom icke, så sägen mig ock det, för att jag då må vända
139 Gen 24:65 | fältet?" Tjänaren svarade: "Det är min herre." Då tog hon
140 Gen 25:22 | hennes liv; då sade hon: "Om det skulle gå så, varför skulle
141 Gen 25:30 | Låt mig få till livs av det röda, det röda du har där;
142 Gen 25:30 | få till livs av det röda, det röda du har där; ty jag
143 Gen 26:2 | till Egypten; bo kvar i det land som jag skall säga
144 Gen 26:10 | mot oss! Huru lätt kunde det icke hava skett att någon
145 Gen 26:12 | sådde där i landet och fick det året hundrafalt, ty HERREN
146 Gen 26:22 | denna namnet Rehobot, i det han sade: "Nu har ju HERREN
147 Gen 27:4 | till mig till att äta, på det att min själ må välsigna
148 Gen 27:7 | mig en smaklig rätt, på det att jag må äta och sedan
149 Gen 27:10 | din fader till att äta, på det att han må välsigna dig,
150 Gen 27:19 | ät av mitt villebråd, på det att din själ må välsigna
151 Gen 27:20 | HERREN, din Gud, skickade det i min väg."~
152 Gen 27:25 | av min sons villebråd, på det att min själ må välsigna
153 Gen 27:31 | av sin sons villebråd, på det att din själ må välsigna
154 Gen 27:40 | skall tjäna din broder. Men det skall ske, när du samlar
155 Gen 28:4 | du får taga i besittning det land som Gud har givit åt
156 Gen 28:13 | faders, Gud och Isaks Gud. Det land där du ligger skall
157 Gen 28:16 | denna plats, och jag visste det icke!"~
158 Gen 29:6 | frågade dem vidare: "Står det väl till med honom?" De
159 Gen 29:7 | 7. Han sade: "Det är ju ännu full dag; ännu
160 Gen 29:7 | ju ännu full dag; ännu är det icke tid att samla boskapen.
161 Gen 29:8 | svarade: "Vi kunna icke göra det, förrän alla hjordarna hava
162 Gen 29:12 | skyndade åstad och omtalade det för sin fader.~
163 Gen 29:19 | 19. Laban svarade: "Det är bättre att jag giver
164 Gen 29:20 | för Rakel i sju år, och det tycktes honom vara allenast
165 Gen 29:25 | morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till
166 Gen 29:25 | har du gjort mot mig? Var det icke för Rakel jag tjänade
167 Gen 29:26 | 26. Laban svarade: "Det är icke sed på vår ort att
168 Gen 29:27 | dig också den andra, mot det att du gör tjänst hos mig
169 Gen 30:2 | Håller du då mig för Gud? Det är ju han som förmenar dig
170 Gen 30:15 | Men hon svarade henne: "Är det icke nog att du har tagit
171 Gen 30:18 | har givit mig min lön, för det att jag gav min tjänstekvinna
172 Gen 30:24 | gav honom namnet Josef, i det hon sade: "HERREN give mig
173 Gen 30:28 | mig, så skall jag giva dig det."~
174 Gen 30:29 | har tjänat dig, och vad det har blivit av din boskap
175 Gen 30:30 | 30. Ty helt litet var det som du hade, förrän jag
176 Gen 30:30 | hade, förrän jag kom, men det har förökat sig och blivit
177 Gen 30:34 | sade Laban: "Välan, blive det såsom du har sagt."~
178 Gen 30:37 | skalade på dem vita ränder, i det han blottade det vita på
179 Gen 30:37 | ränder, i det han blottade det vita på käpparna.~
180 Gen 30:40 | att de vände huvudena mot det som var strimmigt och mot
181 Gen 30:42 | 42. Men när det var de svagare djuren, lade
182 Gen 31:1 | allt vad vår fader ägde; av det vår fader ägde är det som
183 Gen 31:1 | av det vår fader ägde är det som han har skaffat sig
184 Gen 31:24 | tala något mot Jakob, vad det vara må."~
185 Gen 31:29 | 29. Det stode nu i min makt att
186 Gen 31:29 | tala något mot Jakob, vad det vara må.'~
187 Gen 31:32 | efter, om något är ditt av det jag har i min ägo, och i
188 Gen 31:32 | ägo, och i så fall taga det." Ty Jakob visste icke att
189 Gen 31:35 | kan stiga upp för dig, ty det är med mig på kvinnors vis."
190 Gen 31:37 | bohagsting som tillhöra dig? Lägg det fram här inför mina fränder
191 Gen 31:39 | jag måste själv ersätta det; du utkrävde det av mig,
192 Gen 31:39 | ersätta det; du utkrävde det av mig, evad det var stulet
193 Gen 31:39 | utkrävde det av mig, evad det var stulet om dagen eller
194 Gen 31:43 | äro mina hjordar, och allt det du ser är mitt; vad skulle
195 Gen 31:44 | förbund med varandra, och må det vara ett vittne mellan mig
196 Gen 31:47 | 47. Och Laban kallade det Jegar-Sahaduta, men Jakob
197 Gen 31:47 | Jegar-Sahaduta, men Jakob kallade det Galed.~
198 Gen 31:48 | mig och dig." Därav fick det namnet Galed;~
199 Gen 31:49 | 49. men det kallades ock Mispa, ty han
200 Gen 32:5 | min herre veta detta, på det att jag må finna nåd för
201 Gen 32:13 | stannade där den natten.~Och av det han hade förvärvat tog han
202 Gen 32:25 | höften gick ur led, under det han brottades med honom.~
203 Gen 33:5 | med dig?" Han svarade: "Det är barnen som Gud har beskärt
204 Gen 33:19 | 19. Och det jordstycke där han hade
205 Gen 33:20 | där ett altare och kallade det El-Elohe-Israel.~~
206 Gen 34:7 | en galenskap i Israel, i det han hade lägrat Jakobs dotter --
207 Gen 34:15 | 15. Allenast på det villkoret skola vi göra
208 Gen 34:22 | 22. Men allenast på det villkoret skola männen göra
209 Gen 35:6 | Och Jakob kom till Lus, det är Betel, i Kanaans land,
210 Gen 35:6 | Kanaans land, jämte allt det folk som var med honom.~
211 Gen 35:12 | 12. Och det land som jag har givit åt
212 Gen 35:12 | efter dig skall jag ock giva det landet.~
213 Gen 35:16 | upp från Betel. Och när det ännu var ett stycke väg
214 Gen 35:19 | begraven vid vägen till Efrat, det är Bet-Lehem.~
215 Gen 35:20 | en vård på hennes grav; det är den som ännu i dag kallas
216 Gen 35:22 | bihustru; och Israel fick höra det.~Och Jakob hade tolv söner.~
217 Gen 35:27 | i Mamre vid Kirjat-Arba, det är Hebron, där Abraham och
218 Gen 36:1 | är berättelsen om Esaus, det är Edoms, släkt.~~
219 Gen 36:8 | i Seirs bergsbygd. Esau, det är densamme som Edom.~~
220 Gen 36:24 | Sibeons söner: Aja och Ana; det var denne Ana som fann de
221 Gen 36:43 | efter deras boningsorter i det land de hade tagit i besittning --
222 Gen 37:1 | Men Jakob bosatte sig i det land där hans fader hade
223 Gen 37:14 | honom: "Gå och se efter, om det står väl till med dina bröder,
224 Gen 37:14 | med dina bröder, och om det står väl till med fåren,
225 Gen 37:20 | honom. Så få vi se huru det går med hans drömmar."~
226 Gen 37:32 | vi funnit; se efter, om det är din sons livklädnad eller
227 Gen 37:33 | kände igen den och sade: "Det är min sons livklädnad;
228 Gen 38:9 | till sin broders hustru, det spillas på jorden, för att
229 Gen 38:10 | 10. Men det misshagade HERREN att han
230 Gen 38:16 | Ty han visste icke att det var hans sonhustru. Hon
231 Gen 38:23 | Juda: "Må hon då behålla det, så att vi icke draga smälek
232 Gen 39:20 | honom och lät sätta honom i det fängelse där konungens fångar
233 Gen 39:22 | allt vad där skulle göras, det gjordes genom honom.~
234 Gen 39:23 | denne; och vad han gjorde, det lät HERREN lyckas väl.~
235 Gen 40:10 | rankor, och knappt hade det skjutit skott, så slogo
236 Gen 40:14 | 14. Men tänk på mig, när det går dig väl, så att du gör
237 Gen 40:19 | upphöja ditt huvud och taga det av dig; han skall upphänga
238 Gen 40:20 | tredje dagen därefter, då det var Faraos födelsedag, gjorde
239 Gen 41:7 | vaknade Farao och fann att det var en dröm.~~
240 Gen 41:13 | uttydde för oss, så gick det. Jag blev åter insatt på
241 Gen 41:16 | och sade: "I min makt står det icke; men Gud skall giva
242 Gen 41:24 | fanns, som kunde förklara det för mig."~~
243 Gen 41:25 | betydelse; vad Gud ämnar göra, det har han förkunnat för Farao.~
244 Gen 41:28 | Farao: Vad Gud ämnar göra, det har han låtit Farao veta.~
245 Gen 41:32 | haft drömmen två gånger, det betyder att detta är av
246 Gen 41:32 | och att Gud skall låta det ske snart.~
247 Gen 41:37 | 37. Det talet behagade Farao och
248 Gen 41:48 | tjäna till föda och lade upp det i städerna. I var särskild
249 Gen 41:49 | räkning på den, eftersom det var omöjligt att hålla räkning
250 Gen 42:6 | hade att befalla i landet; det var han som sålde säd åt
251 Gen 42:14 | 14. Josef sade till dem: "Det är såsom jag sade eder:
252 Gen 42:21 | dragit skuld över oss genom det som vi gjorde mot vår broder;
253 Gen 43:7 | omtalade vi för honom huru det förhöll sig. Kunde vi veta
254 Gen 43:11 | fader Israel dem: "Måste det så vara, så gören nu på
255 Gen 43:11 | i edra säckar och fören det till mannen såsom skänk,
256 Gen 43:12 | edra säckar. Kanhända var det ett misstag.~
257 Gen 43:14 | jag bliva barnlös, så må det då ske."~~
258 Gen 43:18 | i Josefs hus; de sade: "Det är på grund av penningarna
259 Gen 43:23 | gott mod, frukten icke; det är eder Gud och eder faders
260 Gen 43:27 | hälsade dem och frågade: "Står det väl till med eder fader,
261 Gen 43:28 | 28. De svarade: "Ja, det står väl till med vår fader,
262 Gen 44:3 | 3. Om morgonen, då det blev dager, fingo männen
263 Gen 44:5 | 5. Det är ju just den bägaren som
264 Gen 44:5 | som han plägar spå med. Det är en ond gärning I haven
265 Gen 44:7 | talar min herre så? Bort det, att dina tjänare skulle
266 Gen 44:10 | Han svarade: "Ja, vare det såsom I haven sagt; den
267 Gen 44:17 | 17. Men han sade: "Bort det, att jag skulle så göra!
268 Gen 44:26 | fara ditned; allenast på det villkoret vilja vi fara,
269 Gen 44:31 | 31. då bliver det hans död, när han ser att
270 Gen 45:2 | så att egyptierna hörde det; också Faraos husfolk hörde
271 Gen 45:2 | också Faraos husfolk hörde det.~
272 Gen 45:12 | Benjamin ser med egna ögon, att det är jag, som med egen mun
273 Gen 45:16 | 16. När nu det ryktet spordes i Faraos
274 Gen 45:18 | så skall jag giva eder det bästa som finnes i Egyptens
275 Gen 45:20 | icke om edert bohag; ty det bästa som finnes i hela
276 Gen 45:23 | tio åsnor, lastade med det bästa Egypten hade, och
277 Gen 45:28 | 28. Och Israel sade: "Det är nog; min son Josef lever
278 Gen 47:17 | åsnor. Så underhöll han dem det året och gav dem bröd i
279 Gen 47:18 | detta år till ända. Men det följande året kommo de åter
280 Gen 47:18 | honom: "Vi vilja icke dölja det för min herre: penningarna
281 Gen 47:22 | av Farao, och de levde av det bestämda underhåll som Farao
282 Gen 47:26 | 26. Så gjorde Josef det till en stadga, som ännu
283 Gen 48:1 | 1. En tid härefter blev det sagt till Josef: "Din fader
284 Gen 48:7 | Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg
285 Gen 48:9 | Josef svarade sin fader: "Det är mina söner, som Gud har
286 Gen 48:9 | För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem."~
287 Gen 48:19 | icke; han sade: "Jag vet det, min son, jag vet det; också
288 Gen 48:19 | vet det, min son, jag vet det; också av honom skall ett
289 Gen 49:1 | sade: Församlen eder, på det att jag må förkunna eder
290 Gen 50:9 | vagnar och ryttare; och det var en mycket stor skara.~
291 Gen 50:11 | Goren-Haatad, sade de: "Det är en högtidlig sorgefest
292 Gen 50:11 | stället namnet Abel-Misraim; det ligger på andra sidan Jordan.~~
293 Gen 50:15 | och vedergälla oss allt det onda som vi hava gjort mot
294 Gen 50:17 | hava brutit och syndat, i det att de hava handlat så illa
295 Gen 50:20 | mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta
296 Gen 50:20 | till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och
297 Gen 50:24 | upp från detta land till det land som han med ed har
298 Exo 1:6 | alla hans bröder och hela det släktet.~
299 Exo 1:16 | sen efter, då de föda: om det är ett gossebarn, så döden
300 Exo 1:16 | ett gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn,
301 Exo 1:16 | gossebarn, så döden det; är det ett flickebarn, så må det
302 Exo 1:16 | det ett flickebarn, så må det leva."~
303 Exo 1:20 | 20. Och Gud lät det gå väl för hjälpkvinnorna;
304 Exo 2:2 | en son. Och hon såg att det var ett vackert barn och
305 Exo 2:4 | därifrån, för att se huru det skulle gå med honom.~~
306 Exo 2:6 | hon se barnet och såg att det var en gosse, och han grät.
307 Exo 2:9 | barn med dig, och amma upp det åt mig, så vill jag giva
308 Exo 2:9 | tog barnet och ammade upp det.~
309 Exo 3:8 | egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott
310 Exo 3:8 | flyter av mjölk och honung, det land där kananéer, hetiter,
311 Exo 3:12 | dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig:
312 Exo 3:16 | sett till eder och har sett det som vederfares eder Egypten;~
313 Exo 4:2 | HERREN till honom: "Vad är det du har i din hand?"~
314 Exo 4:8 | vilja tro dig eller akta på det första tecknet, så måste
315 Exo 4:8 | tecknet, så måste de tro det andra tecknet.~
316 Exo 4:9 | Nilflodens vatten och gjut ut det på torra landet, så skall
317 Exo 4:10 | man; jag har icke varit det förut, och jag är det icke
318 Exo 4:10 | varit det förut, och jag är det icke heller nu, sedan du
319 Exo 4:11 | seende eller blind? Är det icke jag, HERREN?~
320 Exo 5:12 | samlade strå för att bruka det såsom halm.~
321 Exo 5:13 | Fullgören edert arbete, var dag det för den dagen bestämda,
322 Exo 5:18 | man icke giva eder, men det bestämda antalet tegel måsten
323 Exo 5:19 | barns tillsyningsmän att det var illa ställt för dem,
324 Exo 5:19 | dem, eftersom de hade fått det svaret att de icke skulle
325 Exo 5:19 | skulle få något avdrag i det antal tegel, som de skulle
326 Exo 6:4 | att giva dem Kanaans land, det land där de bodde såsom
327 Exo 6:8 | jag skall föra eder till det land som jag med upplyft
328 Exo 6:8 | Abraham, Isak och Jakob; det skall jag giva eder till
329 Exo 6:9 | Mose, av otålighet och för det hårda arbetets skull.~~
330 Exo 6:26 | 26. Så förhöll det sig med Aron och Mose, dem
331 Exo 6:27 | 27. Det var dessa som talade med
332 Exo 6:27 | ut ur Egypten. Så förhöll det sig med Mose och Aron,~
333 Exo 7:17 | Nilfloden, och då skall det förvandlas till blod.~
334 Exo 7:25 | förgingo sju dagar efter det att HERREN hade slagit Nilfloden.~
335 Exo 8:10 | morgon." Då sade han: "Må det ske såsom du har sagt, så
336 Exo 8:22 | flugsvärmar skola finnas där, på det att du må förnimma att jag
337 Exo 8:26 | 26. Men Mose svarade: "Det går icke an att vi göra
338 Exo 9:8 | och må sedan Mose strö ut det, upp mot himmelen, inför
339 Exo 9:10 | Farao, och Mose strödde ut det, upp mot himmelen; och därav
340 Exo 9:14 | tjänare och ditt folk, på det att du må förnimma att ingen
341 Exo 9:23 | himmelen, och HERREN lät det dundra och hagla, och eld
342 Exo 9:24 | 24. Och det haglade, och bland hagelskurarna
343 Exo 9:24 | Egyptens land från den tid det blev befolkat.~
344 Exo 9:26 | Israels barn voro, haglade det icke.~~
345 Exo 9:27 | Jag har syndat denna gång. Det är HERREN som är rättfärdig;
346 Exo 9:29 | intet hagel mer komma, på det att du må förnimma att landet
347 Exo 10:11 | hålla gudstjänst åt HERREN; det var ju detta som I begärden."
348 Exo 10:13 | och hela natten; och när det blev morgon, förde östanvinden
349 Exo 10:21 | mörker, att man kan taga på det."~
350 Exo 10:26 | ty därav måste vi taga det varmed vi skola hålla gudstjänst
351 Exo 11:9 | skall neka att höra eder, på det att jag må låta många under
352 Exo 12:5 | av getterna skolen I taga det.~
353 Exo 12:6 | 6. Och I skolen förvara det intill fjortonde dagen i
354 Exo 12:6 | församlade menighet -- slakta det vid aftontiden.~
355 Exo 12:7 | dörrträet i husen där man äter det.~
356 Exo 12:8 | skall äta köttet samma natt; det skall vara stekt på eld,
357 Exo 12:8 | på eld, och man skall äta det med osyrat bröd jämte bittra
358 Exo 12:9 | eller kokt i vatten, utan det skall vara stekt på eld,
359 Exo 12:10 | morgonen, skolen I bränna upp det i eld.~
360 Exo 12:11 | 11. Och I skolen äta det så: I skolen vara omgjordade
361 Exo 12:11 | händerna. Och I skolen äta det med hast. Detta är HERRENS
362 Exo 12:16 | intet arbete göras; allenast det som var och en behöver till
363 Exo 12:16 | och en behöver till mat, det och intet annat må av eder
364 Exo 12:17 | 17. Och I skolen hålla det osyrade brödets högtid,
365 Exo 12:22 | i skålen, och bestryken det övre dörr träet och båda
366 Exo 12:23 | men när ha ser blodet på det övre dörrträet och på de
367 Exo 12:24 | 24. Detta skolen I hålla; det skall vara en stadga för
368 Exo 12:25 | 25. Och när I kommen in i det land som HERREN skall giva
369 Exo 12:27 | 27. skolen I svara: 'Det är ett påskoffer åt HERREN,
370 Exo 12:46 | ett och samma hus skall det ätas; du skall icke föra
371 Exo 13:2 | öppnar moderlivet, evad det är människor eller boskap;
372 Exo 13:2 | eller boskap; mig tillhör det.~
373 Exo 13:9 | 9. Och det skall vara för dig såsom
374 Exo 13:11 | och dina fäder, och giver det åt dig,~
375 Exo 13:12 | överlämna åt HERREN allt det som öppnar moderlivet. Allt
376 Exo 13:12 | som öppnar moderlivet av det som födes bland din boskap
377 Exo 13:12 | bland din boskap skall, om det är hankön, höra HERREN till.~
378 Exo 13:13 | och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken
379 Exo 13:13 | skall du krossa nacken på det. Och allt förstfött av människa
380 Exo 13:15 | förstfött i Egyptens land, det förstfödda såväl ibland
381 Exo 13:16 | 16. Och det skall vara såsom ett tecken
382 Exo 13:17 | Gud tänkte att folket, när det fick se krig hota, kunde
383 Exo 14:4 | Farao och hela hans här, på det att egyptierna må förnimma
384 Exo 14:12 | 12. Var det icke det vi sade till dig
385 Exo 14:12 | 12. Var det icke det vi sade till dig i Egypten?
386 Exo 14:12 | få tjäna egyptierna.' Ty det vore oss bättre att tjäna
387 Exo 14:16 | hand över havet, och klyv det itu, så att Israels barn
388 Exo 14:20 | mörker, men tillika upplyste det natten. Så kunde den ena
389 Exo 14:22 | havet på torr mark, under det att vattnet stod såsom en
390 Exo 14:25 | ifrån deras vagnar, så att det blev dem svårt att komma
391 Exo 15 | Kapitlet~Israels lovsång. Det bittra vattnet vid Mara.
392 Exo 15:13 | Men du ledde med din nåd det folk du hade förlossat,
393 Exo 15:14 | 14. Folken hörde det och måste då darra, av ångest
394 Exo 15:16 | tågar fram, o HERRE medan det tågar fram, det folk du
395 Exo 15:16 | HERRE medan det tågar fram, det folk du har förvärvat.~
396 Exo 15:23 | dricka vattnet i Mara, ty det var bittert. Därav fick
397 Exo 15:25 | rätt, och där satte han det på prov.~
398 Exo 16:5 | de hava fört hem, skall det vara dubbelt mot vad de
399 Exo 16:6 | afton skolen I förnimma att det är HERREN som har fört eder
400 Exo 16:8 | mot honom. Ty vad äro vi? Det är icke mot oss I knorren,
401 Exo 16:15 | frågade de varandra: "Vad är det?" Ty de visste icke vad
402 Exo 16:15 | Ty de visste icke vad det var. Men Mose sade till
403 Exo 16:18 | 18. Men när de mätte upp det med gomer-mått, hade den
404 Exo 16:20 | Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose
405 Exo 16:21 | när solhettan kom smälte det bort.~~
406 Exo 16:24 | 24. Och de ställde det i förvar till följande morgon,
407 Exo 16:24 | hade bjudit; och nu blev det icke illaluktande, ej heller
408 Exo 16:25 | 25. Och Mose sade: "Äten det i dag, ty i dag är HERRENS
409 Exo 16:31 | Och Israels barn kallade det manna. Och det liknade korianderfrö,
410 Exo 16:31 | barn kallade det manna. Och det liknade korianderfrö, det
411 Exo 16:31 | det liknade korianderfrö, det var vitt, och det smakade
412 Exo 16:31 | korianderfrö, det var vitt, och det smakade såsom semla med
413 Exo 16:32 | efterkommande, för att de må se det bröd som jag gav eder att
414 Exo 16:33 | en gomer manna, och ställ det inför HERREN till att förvaras
415 Exo 16:34 | bjudit Mose, och Aron ställde det framför vittnesbördet till
416 Exo 17:4 | jag göra med detta folk? Det fattas icke mycket i att
417 Exo 17:14 | åminnelse i en bok, och inprägla det hos Josua, ty jag skall
418 Exo 17:14 | utplåna minnet av Amalek, att det icke mer skall finnas under
419 Exo 17:15 | byggde ett altare och gav det namnet HERREN mitt baner.~
420 Exo 18:9 | Jetro fröjdade sig över allt det goda som HERREN hade gjort
421 Exo 18:9 | hade gjort mot Israel, i det han hade räddat dem ur egyptiernas
422 Exo 18:14 | folket, sade han: "Vad är det allt du har att bestyra
423 Exo 18:14 | här till doms ensam under det att allt folket måste stå
424 Exo 18:17 | Du går icke till väga på det rätta sättet.~
425 Exo 18:22 | ärende före, må de hänskjuta det till dig, men alla ringare
426 Exo 19:13 | eller skjutas ihjäl. Evad det är djur eller människa,
427 Exo 19:16 | 16. På tredje dagen, när det hade blivit morgon, begynte
428 Exo 19:16 | hade blivit morgon, begynte det dundra och blixtra, och
429 Exo 19:18 | berg höljdes i rök, vid det att HERREN kom ned därpå
430 Exo 19:23 | omkring berget och helga det."~
431 Exo 19:24 | stiga upp till HERREN på det att han icke må låta dem
432 Exo 20:4 | någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen,
433 Exo 20:4 | uppe i himmelen, eller av det som är nere på jorden, eller
434 Exo 20:4 | nere på jorden, eller av det som är i vattnet under jorden.~
435 Exo 20:12 | för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud,
436 Exo 20:19 | icke Gud tala till oss, på det att vi icke må dö."~
437 Exo 20:21 | folket sig på avstånd, under det att Mose gick närmare till
438 Exo 20:25 | stenar, så må du icke bygga det av huggen sten; ty om du
439 Exo 20:26 | mitt altare på trappor, på det att icke din blygd må blottas
440 Exo 21:2 | han tjäna i sex år, men på det sjunde skall han givas fri,
441 Exo 21:14 | 14. Men om någon begår det dådet att han dräper sin
442 Exo 21:21 | skall han icke straffas, ty det var hans egna penningar.~
443 Exo 21:26 | trälinna i ögat och fördärvar det, så släppe han den skadade
444 Exo 21:31 | 31. Är det en gosse eller en flicka
445 Exo 21:36 | 36. Var det däremot känt att oxen förut
446 Exo 22:3 | upp, när de skedde, då är det blodskuld. Tjuven skall
447 Exo 22:4 | 4. Om det stulna djuret, det må vara
448 Exo 22:4 | 4. Om det stulna djuret, det må vara oxe eller åsna eller
449 Exo 22:5 | skall han ersätta skadan med det bästa från sin åker och
450 Exo 22:5 | bästa från sin åker och med det bästa från sin vingård.~
451 Exo 22:8 | husets ägare fram för Gud, på det att det må utrönas om han
452 Exo 22:8 | fram för Gud, på det att det må utrönas om han icke har
453 Exo 22:9 | orättrådigt tillgrepp -- det må gälla oxe eller åsna
454 Exo 22:10 | eller vilket annat husdjur det vara må, och detta dör eller
455 Exo 22:10 | bortrövat, utan att någon ser det,~
456 Exo 22:11 | 11. Så skall det dem emellan komma till en
457 Exo 22:11 | en ed vid HERREN, för att det må utrönas om den ene icke
458 Exo 22:12 | 12. Men om det har blivit bortstulet från
459 Exo 22:13 | 13. Har det blivit ihjälrivet, skall
460 Exo 22:13 | ihjälrivet, skall han föra fram det ihjälrivna djuret såsom
461 Exo 22:27 | 27. den är ju det enda täcke han har, och
462 Exo 22:29 | 29. Av det som fyller din lada och
463 Exo 22:29 | som fyller din lada och av det som flyter ifrån din press
464 Exo 22:31 | hundarna skolen I kasta det. ~
465 Exo 23:9 | ju huru främlingen känner det, eftersom I själva haven
466 Exo 23:11 | 11. men under det sjunde året skall du låta
467 Exo 23:11 | därav; vad de lämna kvar, det må ätas av markens djur.
468 Exo 23:15 | 15. Det osyrade brödets högtid skall
469 Exo 23:16 | förstlingen av ditt arbete, av det du har sått på marken. Bärgningshögtiden
470 Exo 23:18 | något som är syrat. Och det feta av mitt högtidsoffer
471 Exo 23:19 | 19. Det första av din marks förstlingsfrukter
472 Exo 23:29 | förjaga dem för dig, på det att icke landet så må bliva
473 Exo 23:33 | bo kvar i ditt land, på det att de icke må förleda dig
474 Exo 24:3 | folket och förkunnade för det alla HERRENS ord och alla
475 Exo 24:6 | hälften av blodet och slog det i skålarna, och den andra
476 Exo 24:8 | detta är förbundets blod, det förbunds som HERREN har
477 Exo 24:16 | och molnskyn övertäckte det i sex dagar; men den sjunde
478 Exo 25:20 | nådastolen med sina vingar, under det att de hava sina ansikten
479 Exo 25:24 | Och du skall överdraga det med rent guld; och du skall
480 Exo 25:25 | 25. Och runt omkring det skall du göra en list av
481 Exo 25:33 | kula och en blomma så skall det vara på de sex arma som
482 Exo 25:35 | med den, och en kula under det andra armparet som utgår
483 Exo 25:35 | med den, och en kula under det tredje armparet som utgår
484 Exo 26:4 | den ena våden, ytterst på det hopfogade stycket; så skall
485 Exo 26:4 | våd som sitter ytterst i det andra hopfogade stycket.~
486 Exo 26:5 | ytterst på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket,
487 Exo 26:10 | den som sitter ytterst i det ena hopfogade stycket, och
488 Exo 26:10 | kanten på motsvarande våd i det andra hopfogade stycket.~
489 Exo 26:11 | täckelset tillhopa, så att det utgör ett helt.~
490 Exo 26:12 | täckelsets våder angår, det som räcker över, så skall
491 Exo 26:13 | tabernaklet för att övertäcka det.~
492 Exo 26:24 | första ringen. Så skall det vara med dem båda. Dessa
493 Exo 26:25 | 25. Således bliver det åtta bräder med tillhörande
494 Exo 26:30 | upp tabernaklet, sådant det skall vara, såsom det har
495 Exo 26:30 | sådant det skall vara, såsom det har blivit dig visat på
496 Exo 26:33 | vara en skiljevägg mellan det heliga och det allraheligaste.~
497 Exo 26:33 | skiljevägg mellan det heliga och det allraheligaste.~
498 Exo 26:34 | vittnesbördets ark inne i det allraheligaste.~
499 Exo 27:2 | Och du skall överdraga det med koppar.~
500 Exo 27:5 | 5. Och du skall sätta det under avsatsen på altaret,
1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3500 | 3501-4000 | 4001-4500 | 4501-5000 | 5001-5500 | 5501-6000 | 6001-6500 | 6501-7000 | 7001-7500 | 7501-8000 | 8001-8281 |