1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3500 | 3501-4000 | 4001-4500 | 4501-5000 | 5001-5381
Book Chapter:Verse
501 Exo 33:6 | 6. Så togo då Israels barn av sig sina
502 Exo 33:10| vid ingången till tältet; då föll allt folket ned och
503 Exo 33:14| 14. Han sade: "Skall jag då själv gå med och föra dig
504 Exo 33:18| 18. Då sade han: "Låt mig alltså
505 Exo 33:23| taga bort min hand, och då skall du få se mig på ryggen;
506 Exo 34:2 | till i morgon, du skall då på morgonen stiga upp på
507 Exo 34:5 | 5. Då steg HERREN ned i molnskyn.
508 Exo 34:8 | 8. Då böjde Mose sig med hast
509 Exo 34:15| åt sina gudar; och när de då inbjuda dig, kommer du att
510 Exo 34:16| hustrur åt dina söner, och när då deras döttrar i avfällighet
511 Exo 34:31| Men Mose ropade till dem; då vände Aron och menighetens
512 Exo 34:35| 35. Då sågo Israels barn var gång
513 Exo 34:35| strålade, och Mose hängde då åter täckelset över sitt
514 Exo 36:3 | 4. Då kommo alla de konstförfarna
515 Exo 36:5 | 6. Då bjöd Mose att man skulle
516 Exo 39:32| 32. Så blev då allt arbetet på uppenbarelsetältets
517 Exo 40:17| 17. Så blev då tabernaklet uppsatt i första
518 Exo 40:18| 18. Då satte Mose upp tabernaklet.
519 Exo 40:34| 34. Då övertäckte molnskyn uppenbarelsetältet,
520 Exo 40:37| stannade ända till den dag då den åter höjde sig.~
521 Lev 4:20| bringar försoning för dem, då bliver dem förlåtet.~
522 Lev 4:26| till rening från hans synd, då bliver honom förlåtet.~~
523 Lev 4:31| bringar försoning för honom, då bliver honom förlåtet.~~
524 Lev 4:35| den synd han har begått, då bliver honom förlåtet.~
525 Lev 5:10| den synd han har begått, då bliver honom förlåtet.~~
526 Lev 5:13| något av dessa stycken, då bliver honom förlåtet. Och
527 Lev 5:16| genom skuldoffersväduren, då bliver honom förlåtet.~
528 Lev 5:18| ouppsåtligen och utan att veta det, då bliver honom förlåtet.~
529 Lev 6:7 | honom inför HERRENS ansikte, då bliver honom förlåtet, vad
530 Lev 6:20| offra åt HERREN på den dag då någon av dem undfår smörjelsen:
531 Lev 7:18| burit fram det skall det då icke räknas till godo, det
532 Lev 7:36| HERRENS befallning på den dag då han smorde dem, skulle givas
533 Lev 7:38| berg gav Mose, på den dag då han bjöd Israels barn att
534 Lev 9:6 | 6. Då sade Mose: "Detta är vad
535 Lev 9:8 | 8. Då trädde Aron fram till altaret
536 Lev 9:23| ut och välsignade folket. Då visade sig HERRENS härlighet
537 Lev 9:24| Och allt folket såg detta; då jublade de och föllo ned
538 Lev 10:2 | 2. Då gick eld ut från HERREN
539 Lev 10:5 | 5. Då trädde de fram och buro
540 Lev 10:16| den befanns vara uppbränd. Då förtörnades han på Eleasar
541 Lev 11:37| utsädeskorn, något man sår, då förbliver detta rent.~
542 Lev 13:3 | 3. Om då prästen, när han beser det
543 Lev 13:5 | 5. Om då prästen, när han på sjunde
544 Lev 13:6 | 6. Om då prästen, när han på sjunde
545 Lev 13:6 | prästen förklara honom ren, ty då är det ett vanligt utslag,
546 Lev 13:8 | 8. och prästen då, när han beser honom, finner
547 Lev 13:8 | förklara honom oren, ty då är det spetälska.~~
548 Lev 13:10| 10. Om då prästen, när han beser honom,
549 Lev 13:11| förklara honom oren; han skall då icke stänga honom inne,
550 Lev 13:17| 17. Om då prästen, när han beser honom,
551 Lev 13:17| den angripne ren, han är då ren.~~
552 Lev 13:20| 20. Om då prästen, när han beser honom,
553 Lev 13:20| förklara honom oren; ty då är han angripen av spetälska,
554 Lev 13:22| 22. Om då det onda utbreder sig på
555 Lev 13:22| förklara honom oren, ty då är han angripen.~
556 Lev 13:23| är och icke utbreder sig, då är det ett märke efter bulnaden,
557 Lev 13:25| förklara honom oren, ty då är han angripen av spetälska.~
558 Lev 13:27| 27. Om då prästen, när han på sjunde
559 Lev 13:27| prästen förklara honom oren ty då är han angripen av spetälska.~
560 Lev 13:28| huden och förbliver blek, då är det en upphöjning efter
561 Lev 13:30| 30. och prästen, då han beser det angripna stället,
562 Lev 13:30| förklara den angripne oren, ty då är det spetälskeskorv, huvud-
563 Lev 13:32| 32. Om då prästen, när han på sjunde
564 Lev 13:34| 34. Om då prästen, när han på sjunde
565 Lev 13:37| har vuxit upp på stället, då är skorven läkt, och han
566 Lev 13:39| kropps hud äro blekvita, då är det ett ofarligt utslag
567 Lev 13:42| en rödvit fläck uppstår, då är det spetälska som har
568 Lev 13:49| skinnsaken, vad det vara må, då är stället angripet av spetälska
569 Lev 13:51| 51. Om han då, när han på sjunde dagen
570 Lev 13:55| 55. Om då prästen, när han efter tvagningen
571 Lev 14:3 | gå ut utanför lägret. Om då prästen, när han beser den
572 Lev 14:20| bringar försoning för honom, då bliver han ren.~~
573 Lev 14:36| 36. Då skall prästen bjuda att
574 Lev 14:37| 37. Om han då, när han beser det angripna
575 Lev 14:39| 39. Om då prästen, när han på sjunde
576 Lev 14:44| och bese det, och om han då finner att fläcken har utbrett
577 Lev 14:48| förklara huset rent, ty då är det onda hävt.~~
578 Lev 14:53| bringar försoning för huset, då bliver det rent.~~
579 Lev 15:23| eller suttit, och någon då kommer vid denna sak, så
580 Lev 16:31| vara för eder, och I skolen då späka eder. Detta skall
581 Lev 17:15| oren ända till aftonen; då bliver han ren.~
582 Lev 18:26| 26. Så hållen då I mina stadgar och rätter,
583 Lev 19:7 | vederstygglighet; det bliver då icke välbehagligt.~
584 Lev 19:12| svärja falskt vid mitt namn; då ohelgar du din Guds namn.
585 Lev 19:22| den synd han har begått, då bliver den synd han har
586 Lev 20:5 | 5. då skall jag själv vända mitt
587 Lev 20:21| oren gärning; han blottar då sin broders blygd, barnlösa
588 Lev 22:13| där såsom i sin ungdom, då må hon äta av sin faders
589 Lev 22:21| gäller ett frivilligt offer, då skall det vara felfritt
590 Lev 23:3 | sammankomst; intet arbete skolen I då göra. Det är HERRENS sabbat,
591 Lev 23:6 | HERRENS osyrade bröds högtid; då skolen I äta osyrat bröd,
592 Lev 23:7 | ingen arbetssyssla skolen I då göra.~
593 Lev 23:8 | ingen arbetssyssla skolen I då göra.~~
594 Lev 23:10| och I inbärgen dess skörd, då skolen I bära till prästen
595 Lev 23:12| 12. Och på den dag då I låten vifta kärven skolen
596 Lev 23:15| efter sabbaten, från den dag då I buren fram viftofferskärven;~
597 Lev 23:16| efter den sjunde sabbaten; då skolen I bära fram ett offer
598 Lev 23:21| ingen arbetssyssla skolen I då göra. Detta skall vara en
599 Lev 23:25| Ingen arbetssyssla skolen I då göra, och I skolen offra
600 Lev 23:27| månad är försoningsdagen; då skolen I hålla en helig
601 Lev 23:27| sammankomst, och I skolen då späka eder; och I skolen
602 Lev 23:28| det är en försoningsdag, då försoning bringas för eder
603 Lev 23:31| 31. Intet arbete skolen I då göra Detta skall vara en
604 Lev 23:32| vara för eder, och I skolen då späka eder. På nionde dagen
605 Lev 23:35| ingen arbetssyssla skolen I då göra.~
606 Lev 23:36| offra eldsoffer åt HERREN. Då är högtidsförsamling; ingen
607 Lev 23:36| ingen arbetssyssla skolen I då göra.~~
608 Lev 23:42| 42. Då skolen I bo i lövhyddor
609 Lev 24:11| smädade Namnet och hädade. Då förde de honom fram till
610 Lev 25:4 | vilosabbat, en HERRENS sabbat; då skall du icke beså din åker
611 Lev 25:9 | 9. Då skall du i sjunde månaden,
612 Lev 25:10| var och en av eder skall då återfå sin arvsbesittning,
613 Lev 25:11| femtionde år vara för eder; då skolen I icke så något,
614 Lev 25:11| icke så något, och vad som då växer upp av spillsäden
615 Lev 25:11| icke skörda, och I skolen då icke avbärga edra oskurna
616 Lev 25:18| och skolen göra efter dem; då skolen I bo trygga i landet.~
617 Lev 25:28| frånträdas, och han skall då återfå sin besittning.~~
618 Lev 25:29| rätt att återbörda det är då inskränkt till viss tid.~
619 Lev 25:30| evärdlig tid; det skall då icke frånträdas på jubelåret.~
620 Lev 25:41| 41. Då skall du giva honom fri,
621 Lev 25:50| har förflutit ifrån det år då han sålde sig åt honom till
622 Lev 26:16| 16. då skall ock jag handla på
623 Lev 26:34| 34. Då skall landet få gottgörelse
624 Lev 26:34| gottgörelse för sina sabbater, då, under hela den tid det
625 Lev 26:34| edra fienders land. Ja, då skall landet hålla sabbat
626 Lev 26:35| icke fick på edra sabbater, då I bodden däri.~
627 Lev 26:41| deras fienders land -- ja, då skola deras oomskurna hjärtan
628 Lev 26:41| hjärtan nödgas ödmjuka sig, då skola de få umgälla sin
629 Lev 26:42| 42. Och då skall jag tänka på mitt
630 Lev 26:42| mitt förbund med Jakob, då skall jag ock tänka på mitt
631 Lev 27:8 | prästen, och prästen skall då bestämma ett värde för honom;
632 Lev 27:15| lägga femtedelen därav; då bliver det hans.~~
633 Lev 27:18| sin åker efter jubelåret, då skall prästen åt honom beräkna
634 Lev 27:19| lägga femtedelen därav; då förbliver den hans.~
635 Lev 27:21| arvsbesittning tillfaller då prästen.~~
636 Num 3:1 | Moses släkt, vid den tid då HERREN talade med Mose på
637 Num 3:13| allt förstfött; på den dag då jag slog allt förstfött
638 Num 4:15| de heliga föremålen, ty då skola de dö. Detta är vad
639 Num 4:20| icke ens ett ögonblick, ty då skola de dö.~~
640 Num 5:8 | han har förbrutit sig på, då skall ersättningen för detta
641 Num 5:21| han säger till kvinnan:) "Då må HERREN göra dig till
642 Num 5:21| bland ditt folk; HERREN må då låta din länd förvissna
643 Num 5:22| förbannelsebringande vatten in i ditt liv, då må det komma din buk att
644 Num 5:27| henne vattnet att dricka, då skall detta ske: om hon
645 Num 5:28| skända sig, utan är ren, då skall hon förbliva oskadd
646 Num 5:30| misstänker sin hustru; han skall då ställa hustrun fram inför
647 Num 6:27| Israels barn, och jag skall då välsigna dem.~
648 Num 7:1 | 1. Då nu Mose hade satt upp tabernaklet
649 Num 8:17| människor och boskap; på den dag då jag slog allt förstfött
650 Num 8:25| tjäna med arbete; han skall då icke längre arbeta.~
651 Num 9:4 | 4. Så sade då Mose till Israels barn att
652 Num 9:15| 15. Och på den dag då tabernaklet sattes upp övertäckte
653 Num 9:20| stannade över tabernaklet; då lågo de efter HERRENS befallning
654 Num 9:21| aftonen till morgonen; när då molnskyn om morgonen höjde
655 Num 9:21| höjde sig, så bröto de upp då.~
656 Num 10:9 | trumpeterna; härigenom skolen I då bringas i åminnelse inför
657 Num 10:10| skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra brännoffer
658 Num 10:12| 12. Då bröto Israels barn upp från
659 Num 10:31| 31. Då sade han: "Ack nej, övergiv
660 Num 11:2 | 2. Då ropade folket till Mose,
661 Num 11:4 | Israels barn själva begynte då ock åter att gråta och sade: "
662 Num 11:12| 12. Är då jag moder eller fader till
663 Num 11:16| 16. Då sade HERREN till Mose: "
664 Num 11:17| 17. Där vill jag då stiga ned och tala med dig,
665 Num 11:20| och sagt: 'Varför drogo vi då ut ur Egypten?'"~
666 Num 11:22| 22. Finnas då får och fäkreatur att slakta
667 Num 11:23| HERREN svarade Mose: "Är då HERRENS arm för kort? Du
668 Num 11:25| 25. Då steg HERREN ned i molnskyn
669 Num 11:25| över de sjuttio äldste. Då nu anden föll på dem, begynte
670 Num 11:27| 27. Då skyndade en ung man bort
671 Num 11:28| allt ifrån sin ungdom, tog då till orda och sade: "Mose,
672 Num 11:32| 32. Då stod folket upp och gick
673 Num 12:2 | 2. Och de sade: "Är då Mose den ende som HERREN
674 Num 12:5 | 5. Då steg HERREN ned i en molnstod
675 Num 12:8 | gestalt. Varför haven I då icke haft försyn för att
676 Num 12:10| tillbaka från tältet, se, då var Mirjam vit såsom snö
677 Num 12:11| 11. Då sade Aron till Mose: "Ack,
678 Num 12:13| 13. Då ropade Mose till HERREN
679 Num 12:15| 15. Så hölls då Mirjam innestängd i sju
680 Num 13:21| var nämligen vid den tid då de första druvorna voro
681 Num 13:34| jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom
682 Num 14:1 | 1. Då begynte hela menigheten
683 Num 14:3 | 3. Varför vill då HERREN föra oss in i detta
684 Num 14:5 | 5. Då föllo Mose och Aron ned
685 Num 14:10| att man skulle stena dem. Då visade sig HERRENS härlighet
686 Num 14:15| folk, alla tillsammans, då skulle hedningarna, som
687 Num 14:20| 20. Då sade HERREN: "Jag vill tillgiva
688 Num 14:25| 25. Men då nu amalekiterna och kananéerna
689 Num 14:34| missgärningar; I skolen då förnimma vad det är att
690 Num 14:39| till alla Israels barn. Då blev folket mycket sorgset.~
691 Num 14:45| 45. Då kommo amalekiterna och kananéerna,
692 Num 15:19| 19. skolen I, då I äten av landets bröd,
693 Num 15:23| genom Mose, från den dag då HERREN gav sina bud och
694 Num 15:34| 34. Och då det icke var bestämt vad
695 Num 15:36| 36. Då förde hela menigheten ut
696 Num 16:3 | varför upphäven I eder då över HERRENS församling?"~
697 Num 16:7 | morgon; den man som HERREN då utväljer, han är den helige.
698 Num 16:15| 15. Då blev Mose mycket vred och
699 Num 16:19| till uppenbarelsetältet. Då visade sig HERRENS härlighet
700 Num 16:22| 22. Då föllo de ned på sina ansikten
701 Num 16:23| 23. Då talade HERREN till Mose
702 Num 16:27| 27. Då drogo de sig bort ifrån
703 Num 16:30| levande fara ned i dödsriket, då skolen I därav veta att
704 Num 16:39| 39. Då tog prästen Eleasar kopparfyrfaten
705 Num 16:42| 42. Då nu menigheten församlade
706 Num 16:42| uppenbarelsetältet och fingo då se molnskyn övertäcka det;
707 Num 16:43| 43. Då gingo Mose och Aron fram
708 Num 16:45| ögonblick förgöra dem." Då föllo de ned på sina ansikten.~
709 Num 16:47| 47. Då tog Aron det som Mose hade
710 Num 17:5 | 5. Då skall ske att den man som
711 Num 17:8 | vittnesbördets tält, se, då grönskade Arons stav, som
712 Num 17:13| tabernakel, han dör. Skola vi då verkligen alla omkomma?"~~
713 Num 18:26| dem såsom eder arvedel, då skolen I därav giva en gärd
714 Num 18:32| komma att bära på synd; och då skolen I icke ohelga Israels
715 Num 20:2 | menigheten hade intet vatten; då församlade de sig emot Mose
716 Num 20:6 | föllo ned på sina ansikten. Då visade sig HERRENS härlighet
717 Num 20:9 | 9. Då tog Mose stav en från dess
718 Num 20:11| med sin stav två gånger; då kom mycket vatten ut, så
719 Num 20:21| 21. Då alltså Edom icke tillstadde
720 Num 21:1 | 1. Då nu konungen i Arad, kananéen,
721 Num 21:2 | 2. Då gjorde Israel ett löfte
722 Num 21:6 | 6. Då sände HERREN giftiga ormar
723 Num 21:7 | 7. Då kom folket till Mose och
724 Num 21:8 | 8. Då sade HERREN till Mose: "
725 Num 21:9 | 9. Då gjorde Mose en orm av koppar
726 Num 21:17| 17. Då sjöng Israel denna sång:"
727 Num 21:31| 31. Så bosatte sig då Israel i amoréernas land.~
728 Num 22:6 | mäktigt; kanhända skall jag då kunna slå det och förjaga
729 Num 22:8 | HERREN talar till mig." Då stannade Moabs furstar kvar
730 Num 22:11| mig; kanhända skall jag då kunna giva mig i strid med
731 Num 22:12| 12. Då sade Gud till Bileam: "Du
732 Num 22:14| 14. Då stodo Moabs furstar upp
733 Num 22:18| 18. Då svarade Bileam och sade
734 Num 22:22| 22. Men då han nu följde med, upptändes
735 Num 22:23| 23. När då åsninnan såg HERRENS ängel
736 Num 22:26| 26. Då gick HERRENS ängel längre
737 Num 22:27| hon sig ned under Bileam. Då upptändes Bileams vrede
738 Num 22:31| draget svärd i sin hand. Då bugade han sig och föll
739 Num 22:34| 34. Då sade Bileam till HERRENS
740 Num 22:35| skall du tala." Så följde då Bileam med Balaks furstar.~~
741 Num 22:37| dig hit? Varför ville du då icke begiva dig till mig?
742 Num 23:4 | Gud visade sig för Bileam; då sade denne till honom: "
743 Num 23:7 | 7. Då hör han upp sin röst och
744 Num 23:11| 11. Då sade Balak till Bileam: "
745 Num 23:12| svarade och sade: "Skulle jag då icke akta på vad HERREN
746 Num 23:18| 18. Då hov han upp sin röst och
747 Num 23:25| 25. Då sade Balak till Bileam: "
748 Num 24:1 | 1. Då nu Bileam såg att det var:
749 Num 24:10| 10. Då upptändes Balaks vrede mot
750 Num 24:20| Och han fick se Amalek; då hov han upp sin röst och
751 Num 24:21| Och han fick se kainéerna; då hov han upp sin röst och
752 Num 25:3 | slöt sig till Baal-Peor. Då upptändes HERRENS vrede
753 Num 25:5 | 5. Då sade Mose till Israels domare: "
754 Num 25:18| vilken dödades på den dag då hemsökelsen drabbade eder
755 Num 26:10| Kora, vid det tillfälle då dennes hop omkom, i det
756 Num 27:6 | 6. Då talade HERREN till Mose
757 Num 27:11| hans släkt, och denne skall då taga den i besittning."~
758 Num 28:17| i samma månad är högtid; då skall man äta osyrat bröd,
759 Num 28:18| ingen arbetssyssla skolen I då göra.~
760 Num 28:25| ingen arbetssyssla skolen I då göra.~~
761 Num 28:26| Och på förstlingsdagen, då I bären fram ett offer av
762 Num 28:26| ingen arbetssyssla skolen I då göra.~
763 Num 28:27| lukt för HERREN skolen I då offra två ungtjurar, en
764 Num 29:1 | ingen arbetssyssla skolen I då göra. En basunklangens dag
765 Num 29:2 | lukt för HERREN skolen I då offra en ungtjur, en vädur,
766 Num 29:7 | sammankomst, och I skolen då späka eder; intet arbete
767 Num 29:7 | eder; intet arbete skolen I då göra.~
768 Num 29:8 | lukt för HERREN skolen I då offra en ungtjur, en vädur,
769 Num 29:12| ingen arbetssyssla skolen I då göra. Då skolen I fira en
770 Num 29:12| arbetssyssla skolen I då göra. Då skolen I fira en HERRENS
771 Num 29:13| såsom eldsoffer, skolen I då offra till en välbehaglig
772 Num 29:35| ingen arbetssyssla skolen I då göra.~
773 Num 29:36| såsom eldsoffer, skolen I då offra till en välbehaglig
774 Num 30:6 | hör det säger nej därtill, då skola hennes löften och
775 Num 30:7 | bliver gift, och löften då vila på henne, eller något
776 Num 30:9 | höra det säger nej därtill, då upphäver han därmed hennes
777 Num 30:13| dem samma dag han hör dem, då skall allt som hennes läppar
778 Num 30:16| efter det han har hört dem, då kommer han att bära på hennes
779 Num 31:3 | 3. Då talade Mose till folket
780 Num 31:5 | 5. Så avlämnades då ur Israels ätter tusen man
781 Num 31:8 | 8. Och jämte andra som då blevo slagna av dem dräptes
782 Num 31:15| sade till dem: "Haven I då låtit alla kvinnorna leva?~
783 Num 32:2 | 2. Då kommo Gads barn och Rubens
784 Num 32:6 | och Rubens barn: "Skolen då I stanna här, under det
785 Num 32:15| 15. Då I nu vänden eder bort ifrån
786 Num 32:16| 16. Då trädde de fram till honom
787 Num 32:22| alltså vänden tillbaka först då landet har blivit HERREN
788 Num 32:22| Israel, och detta land skall då bliva eder besittning inför
789 Num 32:23| om I icke så gören, se, då synden I mot HERREN, och
790 Num 32:23| mot HERREN, och I skolen då komma att förnimma eder
791 Num 32:29| bliver eder underdånigt, då skolen I åt dem giva landet
792 Num 32:33| 33. Så gav då Mose åt dem, åt Gads barn,
793 Num 33:4 | dem, alla de förstfödda, då när HERREN höll dom över
794 Num 33:56| 56. Och då skall jag göra med eder
795 Num 34:2 | kommen till Kanaans land, då är detta det land som skall
796 Num 35:21| honom till döds med handen, då skall den som gav slaget
797 Num 35:24| 24. då skall menigheten döma mellan
798 Num 35:27| 27. och blodshämnaren då, när han träffar på honom
799 Num 36:5 | 5. Då bjöd Mose Israels barn,
800 Deu 1:15| 15. Då tog jag huvudmännen i edra
801 Deu 1:16| 16. Och jag bjöd då också edra domare och sade: "
802 Deu 1:22| 22. Då trädden I fram till mig
803 Deu 1:28| 28. Varthän skola vi då draga? Våra bröder hava
804 Deu 1:29| 29. Då svarade jag eder: "I skolen
805 Deu 1:34| 34. Då nu HERREN hörde edra ord,
806 Deu 1:41| 41. Då svaraden I och saden till
807 Deu 1:45| 45. Då vänden I tillbaka och gräten
808 Deu 2:8 | 8. Så drog vi då åstad bort ifrån våra bröder,
809 Deu 2:13| bäcken Sered." Så gingo vi då över bäcken Sered.~
810 Deu 2:16| 16. Då nu alla stridbara män i
811 Deu 2:34| 34. Och vi intogo då alla hans städer och gåvo
812 Deu 3:4 | 4. Och vi intogo då alla hans städer, ingen
813 Deu 3:8 | sidan Jordan, togo vi alltså då deras land, från bäcken
814 Deu 3:12| 12. När vi då hade intagit detta land,
815 Deu 4:10| vad som skedde den dag då du stod inför HERREN, din
816 Deu 4:10| HERREN, din Gud, vid Horeb, då HERREN sade till mig: "Församla
817 Deu 4:14| 14. Och mig bjöd HERREN då att jag skulle lära eder
818 Deu 4:15| sågen någon gestalt den dag då HERREN talade till eder
819 Deu 4:19| himmelens hela härskara, då må du icke heller låta förföra
820 Deu 4:23| 23. Tagen eder då till vara för att förgäta
821 Deu 4:26| 26. då tager jag i dag himmel och
822 Deu 4:26| det i besittning; I skolen då icke längre leva där, utan
823 Deu 4:29| där söken HERREN, din Gud, då skall du finna honom, om
824 Deu 4:30| vederfares dig, i kommande dagar, då skall du vända åter till
825 Deu 4:32| varit före dig, från den dag då Gud skapade människor på
826 Deu 5:5 | 5. Jag stod då mellan HERREN och eder,
827 Deu 5:14| HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta,
828 Deu 5:25| 25. Varför skola vi då likväl dö? Denna stora eld
829 Deu 5:29| bud alltid! Det skulle ju då gå dem och deras barn väl
830 Deu 6:11| planterat -- och när du då äter och bliver mätt,~
831 Deu 6:21| 21. då skall du svara din son: "
832 Deu 7:2 | ditt våld och du slår dem, då skall du giva dem till spillo;
833 Deu 7:4 | 4. Ty de skola då förleda dina söner att vika
834 Deu 7:4 | och HERRENS vrede skall då upptändas mot eder och han
835 Deu 7:13| 13. Han skall då älska dig och välsigna sitt
836 Deu 8:5 | 5. Så skall du då förstå i ditt hjärta att
837 Deu 8:11| 11. Tag dig då till vara för att förgäta
838 Deu 8:14| 14. då må ditt hjärta icke bliva
839 Deu 8:20| för eder skolen också I då förgås, därför att I icke
840 Deu 9:4 | 4. Då nu HERREN, din Gud, driver
841 Deu 9:7 | Gud. Allt ifrån den dag då du drog ut ur Egyptens land,
842 Deu 9:10| berget ur elden, den dag då I voren församlade där.~
843 Deu 9:15| 15. Då vände jag mig om och steg
844 Deu 9:16| 16. Och jag fick då se att I haven syndat mot
845 Deu 9:17| 17. Då fattade jag i de båda tavlorna
846 Deu 9:20| förgöra honom, och jag bad då jämväl för Aron.~
847 Deu 9:23| som jag har givit eder", då voren I gensträviga mot
848 Deu 9:24| HERREN allt ifrån den dag då jag lärde känna eder.~
849 Deu 9:25| 25. Så föll jag då ned inför HERRENS ansikte
850 Deu 10:3 | 3. Så gjorde jag då en ark av akacieträ och
851 Deu 10:4 | berget ur elden, den dag då I voren församlade där.
852 Deu 11:4 | förföljde eder, och huru HERREN då förgjorde dem, så att de
853 Deu 11:8 | 8. Så hållen då alla de bud som jag i dag
854 Deu 11:17| 17. ty då skall HERRENS vrede upptändas
855 Deu 11:23| 23. då skall HERREN fördriva alla
856 Deu 11:32| 32. Hållen då alla de stadgar och rätter
857 Deu 12:8 | 8. I skolen då icke göra såsom vi nu göra
858 Deu 12:10| edra fiender runt omkring, då att I bon i trygghet,~
859 Deu 12:11| 11. då skolen I till den plats
860 Deu 12:20| att äta kött -- så må du då äta kött, så mycket dig
861 Deu 12:30| 30. tag dig då till vara för att bliva
862 Deu 13:14| och efterforska; om det då befinnes vara sant och visst
863 Deu 14:24| för avlägset för dig -- då nu Herren, din Gud, välsigna
864 Deu 14:27| inom dina portar skall du då icke glömma bort, ty han
865 Deu 14:29| bo inom dina portar; och då skola äta och bliva mätta.
866 Deu 15:2 | något åt sin nästa skall då efterskänka sin fordran.
867 Deu 15:2 | efterskänka sin fordran. Han får då icke kräva sin nästa och
868 Deu 15:2 | ty ett HERRENS friår har då blivit utlyst.~
869 Deu 15:9 | giver honom något; han kan då ropa över dig till Herren,
870 Deu 15:22| Inom dina städer må du då äta det; både den som är
871 Deu 16:2 | 2. Du skall då slakta påskoffer åt Herren.
872 Deu 16:3 | därför komma ihåg den dag då du drog ut ur Egyptens land.~
873 Deu 16:6 | går ned den tid på dagen, då den drog ut ur Egypten.~
874 Deu 16:8 | Guds, högtidsförsamling; då skall du icke göra något
875 Deu 16:9 | räkna åt dig; från den dag då man begynner skära säden
876 Deu 17:4 | så att du får höra därom, då skall du noga undersöka
877 Deu 17:4 | undersöka saken; om det då befinnes vara sant och visst
878 Deu 17:14| besittning och bor där om du då säger: "Jag vill sätta en
879 Deu 18:7 | 7. och han må då göra tjänst i HERRENS, sin
880 Deu 18:16| Gud, vid Horeb, den dag då I voren där församlade och
881 Deu 18:22| sker och icke inträffar, då är detta något som HERREN
882 Deu 18:22| talat; i förmätenhet har då profeten talat det; du skall
883 Deu 19:2 | 2. då skall du avskilja åt dig
884 Deu 19:5 | fälla trädet, och järnet då far av skaftet och träffar
885 Deu 19:5 | andre, så att denne dör -- då må en sådan fly till någon
886 Deu 19:9 | 9. om du då håller och gör efter alla
887 Deu 19:9 | alltid vandrar på hans vägar, då skall du lägga ännu tre
888 Deu 19:12| 12. då skola de äldste i hans stad
889 Deu 19:18| noga undersöka saken; om då vittnet befinnes vara ett
890 Deu 20:1 | mot dina fiender, och du då får se hästar och vagnar
891 Deu 20:2 | 2. När I då stån färdiga att gå i striden,
892 Deu 20:11| 11. Om den då giver dig ett fridsamt svar
893 Deu 20:13| Och om HERREN, din Gud, då giver den i din hand, skall
894 Deu 20:14| såsom ditt byte; och du må då njuta av det rov som HERREN.
895 Deu 21:11| 11. och du då bland fångarna får se någon
896 Deu 21:14| behandla henne såsom trälinna, då du nu har kränkt henne.~
897 Deu 21:16| sonen till den han försmår, då nu denne är den förstfödde,~
898 Deu 21:21| 21. Då skall allt folket i staden
899 Deu 22:2 | broder frågar efter det; då skall du lämna det tillbaka
900 Deu 22:14| 14. och då påbördar henne skamliga
901 Deu 22:18| 18. Då skola de äldste i staden
902 Deu 22:21| 21. då skall man föra ut flickan
903 Deu 22:21| var en galenskap i Israel, då hon bedrev otukt i sin faders
904 Deu 22:27| 27. Ty då det var ute på marken som
905 Deu 24:4 | 4. då får icke hennes förste man,
906 Deu 25:2 | 2. Om då den skyldige dömes till
907 Deu 25:5 | och en av dem dör barnlös, då skall den dödes hustru icke
908 Deu 25:8 | 8. Då skola de äldste i staden
909 Deu 25:8 | och tala med honom. Om han då står fast och säger: "Jag
910 Deu 26:2 | 2. då skall du taga förstling
911 Deu 26:7 | 7. Då ropade vi till HERREN, våra
912 Deu 26:12| av all tionde av vad du då har fått i avkastning och
913 Deu 26:13| 13. då skall du så säga inför HERRENS,
914 Deu 27:2 | din Gud, vill giva dig, då skall du resa åt dig stora
915 Deu 27:10| 10. Så skall du då höra HERRENS, din Gud röst
916 Deu 28:2 | dessa välsignelser skola då komma över dig och träffa
917 Deu 28:20| ditt onda väsendes skull, då du nu har övergivit mig.~
918 Deu 28:53| 53. Och då skall du nödgas äta din
919 Deu 28:54| och stor yppighet, skall då så missunnsamt se på sin
920 Deu 28:56| fot på jorden, hon skall då så missunnsamt se på mannen
921 Deu 28:57| barnen som hon föder; ty då hon nu lider brist på allt
922 Deu 29:18| 18. Så må då bland eder icke finnas någon
923 Deu 29:19| sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både
924 Deu 29:20| vrede och nitälskan skall då vara såsom en rykande eld
925 Deu 29:23| och Seboim omstörtades, då HERREN i sin vrede och harm
926 Deu 29:24| 24. ja, alla folk skola då säga: "Varför har Herren
927 Deu 30:1 | till vilka HERREN, din Gud, då har drivit dig bort,~
928 Deu 30:3 | 3. då skall HERREN, din Gud, åter
929 Deu 30:3 | HERREN, din Gud, skall då åter församla dig från alla
930 Deu 30:9 | över dina fäder, skall han då åter fröjda sig över dig
931 Deu 30:16| 16. då jag nu i dag bjuder dig
932 Deu 30:18| skolen förgås. I skolen då icke länge leva i det land
933 Deu 30:19| och förbannelse, Så må du då välja livet, för att du
934 Deu 31:11| 11. då hela Israel kommer för att
935 Deu 31:11| plats som han utväljer, då skall du läsa upp denna
936 Deu 31:12| 12. Församla då folket, män, kvinnor och
937 Deu 31:13| det att deras barn, som då ännu icke känna den, må
938 Deu 31:15| 15. Då visade sig HERREN i tältet
939 Deu 31:17| 17. Och min vrede skall då upptändas mot dem, och jag
940 Deu 31:17| nöd skall träffa dem; och då skola de säga: 'Förvisso
941 Deu 31:20| mätta och feta; men de skola då vända sig till andra gudar
942 Deu 31:21| 21. Och när då mycken olycka och nöd träffar
943 Deu 31:22| 22. Så tecknade då Mose upp sången på den dagen
944 Deu 31:24| 24. Då nu Mose hade fullständigt
945 Deu 31:27| huru mycket mer skolen I ej då bliva det efter min död!~
946 Deu 32:6 | dåraktiga och ovisa folk? Är han då icke din fader, som skapade
947 Deu 32:8 | fördelade människors barn, då utstakade han gränserna
948 Deu 32:10| ödsligheten, där ökendjuren tjöto. Då tog han honom i sitt beskärm
949 Deu 32:15| 15. Då blev Jesurun fet och istadig;
950 Deu 32:27| fruktade att deras fiender då skulle vålla mig grämelse,
951 Deu 32:35| vedergällningen, sparad till den tid då deras fot skall vackla.
952 Deu 32:37| 37. Då skall han fråga: Var äro
953 Deu 32:41| tager till att skipa rätt, då skall jag utkräva hämnd
954 Jos 1:8 | den och gör därefter; ty då skola dina vägar vara lyckosamma,
955 Jos 1:8 | vägar vara lyckosamma, och då skall du hava framgång.~
956 Jos 1:10| 10. Då bjöd Josua folkets tillsyningsmän
957 Jos 1:15| eder besittning; det mån I då taga i besittning, det land
958 Jos 1:16| 16. Då svarade de Josua och sade: "
959 Jos 2:3 | 3. Då sände konungen i Jeriko
960 Jos 2:11| 11. Då vi hörde detta, blevo våra
961 Jos 2:15| 15. Då släppte hon ned dem genom
962 Jos 3:6 | dragen åstad framför folket." Då togo de förbundsarken och
963 Jos 3:9 | 9. Då sade Josua till Israels
964 Jos 3:13| 13. Så snart då prästerna som bära HERRENS,
965 Jos 3:14| 14. Folket bröt då upp från sina tält för att
966 Jos 3:16| 16. då stannade det vatten som
967 Jos 4:1 | 1. Då nu allt folket helt och
968 Jos 4:4 | 4. Då kallade Josua till sig de
969 Jos 4:6 | minnesmärke bland eder. När då edra barn i framtiden fråga: '
970 Jos 4:8 | 8. Då gjorde Israels barn såsom
971 Jos 4:18| 18. När då prästerna som buro HERRENS
972 Jos 4:22| 22. då skolen I göra det kunnigt
973 Jos 5:1 | 1. Då nu alla amoréernas konungar
974 Jos 5:3 | 3. Då gjorde Josua sig stenknivar
975 Jos 5:12| upphörde dagen därefter, då de nu åto av landets säd,
976 Jos 5:13| draget svärd i sin hand. Då gick Josua fram till honom
977 Jos 5:14| har just nu kommit hit." Då föll Josua ned till jorden
978 Jos 5:15| Hövitsmannen över HERRENS här sade då till Josua: "Drag dina skor
979 Jos 6:5 | upphäva ett stort härskri; då skola stadsmurarna falla
980 Jos 6:6 | 6. Då kallade Josua, Nuns son,
981 Jos 6:8 | 8. Då nu Josua hade sagt detta
982 Jos 6:10| eder mun, förrän den dag då jag säger till eder: 'Häven
983 Jos 6:10| Häven upp ett härskri'; då skolen I upphäva ett härskri."~
984 Jos 6:15| morgonrodnadens uppgång och tågade då sju gånger omkring staden
985 Jos 6:20| 20. Då hov folket upp ett härskri,
986 Jos 6:20| det upp ett stort härskri; då föllo murarna på stället,
987 Jos 6:23| 23. Då gingo de unga män som hade
988 Jos 7:1 | av det tillspillogivna. Då upptändes HERRENS vrede
989 Jos 7:2 | bespejen landet." Så drogo då männen upp och bespejade
990 Jos 7:5 | dem på sluttningen där. Då blev folkets hjärta förfärat,
991 Jos 7:7 | Herre, HERRE, varför har du då fört detta folk över Jordan,
992 Jos 7:9 | från jorden. Vad vill du då göra för ditt stora namns
993 Jos 7:14| andra; i den stam som HERREN då låter träffas av lotten
994 Jos 7:15| 15. Och den som då träffas av lotten såsom
995 Jos 7:16| stammen efter den andra; då träffades Juda stam av lotten.~
996 Jos 7:17| 17. När han då lät Juda släkter träda fram,
997 Jos 7:18| 18. När han då lät hans familj träda fram,
998 Jos 7:19| 19. Då sade Josua till Akan: "Min
999 Jos 7:22| 22. Då sände Josua några män dit
1000 Jos 7:24| 24. Då tog Josua och Israels menighet
1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3500 | 3501-4000 | 4001-4500 | 4501-5000 | 5001-5381 |