1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3500 | 3501-4000 | 4001-4500 | 4501-4851
Book Chapter:Verse
501 Lev 13:19 | 19. men sedan, på det ställe där
502 Lev 13:21 | 21. Men om prästen, när han beser
503 Lev 13:23 | 23. Men om den ljusa fläcken bliver
504 Lev 13:24 | 24. Men om någon på sin kropps hud
505 Lev 13:26 | 26. Men om prästen, när han beser
506 Lev 13:28 | 28. Men om den ljusa fläcken bliver
507 Lev 13:31 | 31. Men om prästen, när han beser
508 Lev 13:35 | 35. Men om skorven utbreder sig
509 Lev 13:37 | 37. Men om skorven visar sig oförändrad,
510 Lev 13:42 | 42. Men när på det skalliga stället,
511 Lev 13:53 | 53. Men om prästen, när han beser
512 Lev 13:56 | 56. Men om prästen, när han beser
513 Lev 13:58 | 58. Men om genom tvagningen fläcken
514 Lev 14:21 | 21. Men om han är fattig och icke
515 Lev 14:32 | varit angripen av spetälska, men icke kan anskaffa vad som
516 Lev 14:41 | 41. Men huset skall man skrapa överallt
517 Lev 14:48 | 48. Men om prästen, när han går
518 Lev 15:12 | kommer vid skall sönderslås; men är det ett träkärl, skall
519 Lev 15:28 | 28. Men om hon bliver ren från sitt
520 Lev 16:10 | 10. Men den bock som lotten bestämmer
521 Lev 16:26 | 26. Men den som släppte bocken ut
522 Lev 17:16 | 16. Men om han icke tvår sina kläder
523 Lev 19:6 | ock den följande dagen; men det som bliver över till
524 Lev 19:17 | din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa
525 Lev 19:20 | frigiven, så skola de straffas, men icke dödas, eftersom hon
526 Lev 19:24 | 24. men under det fjärde året skall
527 Lev 21:23 | 23. men eftersom han har ett lyte,
528 Lev 22:7 | 7. Men när solen har gått ned,
529 Lev 22:11 | 11. Men när en präst har köpt en
530 Lev 22:13 | 13. Men om en prästs dotter har
531 Lev 22:13 | äta av sin faders spis; men ingen främmande får äta
532 Lev 22:23 | såsom frivilligt offer, men såsom löftesoffer bliver
533 Lev 22:27 | dia sin moder i sju dagar. Men allt ifrån den åttonde dagen
534 Lev 23:3 | dagar skall arbete göras, men på sjunde dagen är vilosabbat,
535 Lev 23:27 | 27. Men på tionde dagen i samma
536 Lev 23:39 | 39. Men på femtonde dagen i sjunde
537 Lev 24:10 | till en israelitisk kvinna, men till fader hade en egyptisk
538 Lev 25:4 | 4. men under det sjunde året skall
539 Lev 25:26 | icke har någon bördeman, men han själv kommer i tillfälle
540 Lev 25:28 | 28. Men om han icke förmår anskaffa
541 Lev 25:28 | köparens hand intill jubelåret. Men på jubelåret skall det frånträdas,
542 Lev 25:30 | 30. Men om det icke har blivit återbördat,
543 Lev 25:31 | 31. Men hus i sådana byar som icke
544 Lev 25:44 | 44. Men om du vill skaffa dig en
545 Lev 25:46 | till trälar evärdligen. Men ibland edra bröder, Israels
546 Lev 25:54 | 54. Men om han icke bliver löst
547 Lev 26:14 | 14. Men om I icke hören mig och
548 Lev 26:25 | församla eder i städerna; men där skall jag sända pest
549 Lev 26:33 | 33. Men eder skall jag förströ bland
550 Lev 26:44 | 44. Men detta oaktat skall jag,
551 Lev 27:7 | är en man, femton siklar, men för en kvinna skall det
552 Lev 27:11 | 11. Men om frågan gäller något slags
553 Lev 27:18 | 18. Men om han helgar sin åker efter
554 Lev 27:20 | Om han icke löser åkern, men säljer den åt någon annan,
555 Lev 27:24 | 24. Men på jubelåret skall åkern
556 Lev 27:26 | 26. Men det som är förstfött ibland
557 Lev 27:27 | 27. Men om frågan gäller något orent
558 Num 1:47 | 47. Men leviterna i sin fädernestam
559 Num 1:51 | leviterna uppsätta det; men om någon främmande kommer
560 Num 1:53 | 53. men leviterna skola lägra sig
561 Num 2:33 | 33. Men leviterna blevo icke inmönstrade
562 Num 3:4 | 4. Men Nadab och Abihu föllo döda
563 Num 3:10 | 10. Men Aron och hans söner skall
564 Num 3:32 | 32. Men överhövding över alla leviterna
565 Num 3:38 | 38. Men mitt för tabernaklet, på
566 Num 3:38 | barn hade att iakttaga; men om någon främmande kom därvid,
567 Num 3:46 | 46. Men till lösen för de två hundra
568 Num 4:15 | barn komma för att bära; men de må icke röra vid de heliga
569 Num 4:20 | 20. men själva må de icke gå in
570 Num 5:8 | 8. Men om denne icke har efterlämnat
571 Num 5:14 | 14. men misstankens ande likväl
572 Num 5:15 | tiondedels efa kornmjöl, men ingen olja skall han gjuta
573 Num 5:18 | det är misstankeoffret; men prästen själv skall hålla
574 Num 5:20 | 20. Men om du har svikit din man
575 Num 5:28 | 28. Men om kvinnan icke har låtit
576 Num 5:31 | vara fri ifrån missgärning, men hustrun kommer att bära
577 Num 6:9 | 9. Men om någon oförtänkt och plötsligt
578 Num 7:9 | 9. men åt Kehats barn gav han icke
579 Num 8:25 | 25. Men när leviten bliver femtio
580 Num 8:26 | som där är att iakttaga; men något bestämt arbete skall
581 Num 9:6 | 6. Men där voro några män som hade
582 Num 9:13 | 13. Men om någon som är ren, och
583 Num 9:22 | läger och bröto icke upp; men när den sedan höjde sig,
584 Num 10:4 | 4. Men när man stöter allenast
585 Num 10:6 | 6. Men när I blåsen larmsignal
586 Num 10:7 | 7. men när församlingen skall sammankallas,
587 Num 10:30 | 30. Men han svarade honom: "Jag
588 Num 11:1 | 1. Men folket knorrade, och detta
589 Num 11:6 | 6. Men nu försmäkta våra själar,
590 Num 11:7 | 7. Men mannat liknade korianderfrö
591 Num 11:26 | voro bland de uppskrivna, men hade likväl icke gått ut
592 Num 11:29 | 29. Men Mose sade till honom: "Skall
593 Num 11:33 | 33. Men under det att de ännu hade
594 Num 12:3 | 3. Men mannen Mose var mycket saktmodig,
595 Num 12:7 | 7. Men så gör jag icke med min
596 Num 13:3 | fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro
597 Num 13:17 | för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son,
598 Num 13:23 | Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före
599 Num 13:29 | 29. Men folket som bor i landet
600 Num 13:31 | 31. Men Kaleb sökte stilla folket,
601 Num 13:32 | 32. Men de män som hade varit däruppe
602 Num 14:9 | beskärm har vikit ifrån dem, men med oss är HERREN; frukten
603 Num 14:10 | 10. Men hela menigheten ropade att
604 Num 14:12 | med pest och förgöra dem, men dig vill jag göra till ett
605 Num 14:21 | 21. Men så sant jag lever, och så
606 Num 14:24 | 24. Men eftersom i min tjänare Kaleb
607 Num 14:25 | 25. Men då nu amalekiterna och kananéerna
608 Num 14:31 | 31. Men edra barn, om vilka I saden
609 Num 14:41 | 41. Men Mose sade: "Varför viljen
610 Num 14:44 | mot den övre bergsbygden; men HERRENS förbundsark och
611 Num 15:6 | 6. Men till en vädur skall du såsom
612 Num 15:30 | 30. Men den som begår något med
613 Num 16:12 | och Abiram, Eliabs söner. Men de sade: "vi komma icke.~
614 Num 16:27 | och Abirams lägerställe; men Datan och Abiram hade gått
615 Num 16:30 | 30. men om HERREN här låter något
616 Num 16:35 | 35. Men eld gick ut från HERREN
617 Num 16:37 | fyrfaten ut ur branden, men kasta ut elden i dem långt
618 Num 16:41 | 41. Men dagen därefter knorrade
619 Num 16:47 | redan begynt ibland folket, men han lade rökelsen på och
620 Num 16:49 | 49. Men de som hade omkommit genom
621 Num 18:2 | 2. Men också dina fränder, Levi
622 Num 18:3 | iakttaga vid hela tältet; men de må icke komma vid de
623 Num 18:4 | tjänstgöring vid tältet; men ingen främmande får komma
624 Num 18:7 | 7. Men du och dina söner jämte
625 Num 18:7 | prästämbete såsom en gåvotjänst; men om någon främmande kommer
626 Num 18:17 | 17. Men för det som är förstfött
627 Num 18:18 | 18. Men deras kött skall tillhöra
628 Num 18:22 | 22. Men de övriga israeliterna må
629 Num 19:12 | dagen, så bliver han ren. Men om han icke renar sig på
630 Num 19:20 | 20. Men om någon har blivit oren
631 Num 20:6 | 6. Men Mose och Aron gingo bort
632 Num 20:12 | 12. Men HERREN sade till Mose och
633 Num 20:16 | 16. Men vi ropade till HERREN, och
634 Num 20:18 | 18. Men Edom svarade honom: "Du
635 Num 20:19 | 19. Men Israels barn sade till honom: "
636 Num 20:28 | där uppe på bergets topp; men Mose och Eleasar stego ned
637 Num 21:4 | att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket
638 Num 21:23 | 23. Men Sihon tillstadde icke Israel
639 Num 21:24 | 24. Men Israel slog honom med svärdsegg
640 Num 21:34 | 34. Men HERREN sade till Mose: "
641 Num 22:15 | 15. Men Balak sände ännu en gång
642 Num 22:19 | 19. Men stannen nu också I kvar
643 Num 22:20 | stå upp och följ med dem. Men allenast vad jag säger dig
644 Num 22:22 | 22. Men då han nu följde med, upptändes
645 Num 22:23 | vägen och gick in på åkern; men Bileam slog åsninnan för
646 Num 22:28 | 28. Men HERREN öppnade åsninnans
647 Num 22:30 | 30. Men åsninnan sade till Bileam: "
648 Num 22:33 | skulle jag nu hava dräpt dig, men låtit henne leva."~
649 Num 22:35 | 35. Men HERRENS ängel svarade Bileam: "
650 Num 22:35 | Bileam: "Följ med dessa män; men intet annat än vad jag säger
651 Num 22:38 | jag har kommit till dig. Men det står ingalunda i min
652 Num 23:12 | 12. Men han svarade och sade: "Skulle
653 Num 23:26 | 26. Men Bileam svarade och sade
654 Num 24:11 | få bevisa dig stor ära; men se, HERREN har förmenat
655 Num 24:14 | går nu hem till mitt folk; men jag vill varsko dig om vad
656 Num 24:17 | 17. Jag ser honom, men icke denna tid, jag skådar
657 Num 24:17 | denna tid, jag skådar honom, men icke nära. En stjärna träder
658 Num 24:20 | bland folken är Amalek, men på sistone hemfaller han
659 Num 25:9 | 9. Men de som hade omkommit genom
660 Num 26:8 | 8. Men Pallus söner voro Eliab.~
661 Num 26:11 | 11. Men Koras söner omkommo icke.~~
662 Num 26:19 | söner voro Er och Onan; men Er och Onan dogo i Kanaansland.~
663 Num 26:21 | 21. Men Peres' barn voro: Av Hesron
664 Num 26:29 | Makir makiriternas släkt; men Makir födde Gilead; av Gilead
665 Num 26:33 | 33. Men Selofhad, Hefers son, hade
666 Num 26:36 | 36. Men dessa voro Sutelas barn:
667 Num 26:40 | 40. Men Belas söner voro Ard och
668 Num 26:55 | 55. Men genom lottkastning skall
669 Num 26:58 | släkt koraiternas släkt. Men Kehat födde Amram.~
670 Num 26:61 | 61. Men Nadab och Abihu träffades
671 Num 27:3 | fader har dött i öknen, men han var icke med i den hop
672 Num 27:9 | 9. Men om han icke har någon dotter,
673 Num 27:11 | 11. Men om hans fader icke har några
674 Num 27:13 | 13. Men när du har sett det, skall
675 Num 28:9 | 9. Men på sabbatsdagen skall du
676 Num 30:6 | 6. Men om hennes fader samma dag
677 Num 30:8 | hennes man får höra därom, men icke säger något till henne
678 Num 30:9 | 9. Men om hennes man samma dag
679 Num 30:10 | 10. Men en änkas eller en förskjuten
680 Num 30:12 | och hennes man hör det, men icke säger något till henne
681 Num 30:13 | 13. Men om hennes man upphäver dem
682 Num 30:15 | 15. Men om hennes man icke före
683 Num 30:16 | 16. Men om han upphäver dem först
684 Num 31:14 | 14. Men Mose förtörnades på krigsbefälet,
685 Num 31:18 | 18. Men alla flickebarn som icke
686 Num 31:23 | renas med stänkelsevatten. Men allt som icke tål eld skolen
687 Num 31:30 | 30. Men ur den hälft som tillfaller
688 Num 32:6 | 6. Men Mose sade till Gads barn
689 Num 32:23 | 23. Men om I icke så gören, se,
690 Num 32:27 | 27. Men dina tjänare, vi så många
691 Num 32:30 | 30. Men om de icke draga väpnade
692 Num 33:55 | 55. Men om I icke fördriven landets
693 Num 35:3 | de själva hava att bo i, men de tillhörande utmarkerna
694 Num 35:16 | 16. Men om någon slår en annan till
695 Num 35:22 | 22. Men om någon av våda, utan fiendskap,
696 Num 35:26 | 26. Men om dråparen går utom området
697 Num 35:28 | dess översteprästen dör; men efter översteprästens död
698 Num 35:30 | utsago, dräpa dråparen; men en enda persons vittnesmål
699 Num 36:3 | 3. Men om nu dessa bliva gifta
700 Num 36:4 | som de komma att tillhöra, men från vår fädernestams arvedel
701 Deu 1:12 | 12. Men huru skall jag ensam kunna
702 Deu 1:17 | ty domen hör Gud till. Men om något ärende bliven eder
703 Deu 1:26 | 26. Men I villen icke draga ditupp,
704 Deu 1:32 | 32. Men detta oaktat trodden I icke
705 Deu 1:40 | 40. Men I själva mån vända eder
706 Deu 1:42 | 42. Men HERREN sade till mig: "Säg
707 Deu 1:43 | Och jag talade till eder, men I hörden icke därpå, utan
708 Deu 1:45 | gräten inför HERRENS ansikte. Men HERREN hörde icke eder röst
709 Deu 2:4 | Esaus barn, vilka bo i Seir; men fastän de skola frukta för
710 Deu 2:11 | räknas också de för rafaéer; men moabiterna kalla dem eméer.~
711 Deu 2:12 | däremot fordom horéerna, men Esaus barn fördrevo dem
712 Deu 2:19 | närheten av Ammons barn; men du må icke angripa dessa,
713 Deu 2:20 | rafaéer bodde fordom där; men ammoniterna kalla dem samsummiter.~
714 Deu 2:21 | sådant som anakiterna. Men Herren förgjorde dessa för
715 Deu 2:30 | 30. Men Sihon, konungen i Hesbon,
716 Deu 2:33 | 33. Men HERREN, vår Gud, gav honom
717 Deu 2:37 | 37. Men Ammons barns land lät du
718 Deu 3:2 | 2. Men HERREN sade till mig: "Frukta
719 Deu 3:7 | 7. Men all boskapen och rovet från
720 Deu 3:9 | sidonierna kallas för Sirjon, men av amoréerna kallas för
721 Deu 3:18 | detta land till besittning. Men nu skolen alla I som ären
722 Deu 3:26 | 26. Men HERREN hade blivit förgrymmad
723 Deu 4:4 | 4. Men I som höllen eder till HERREN,
724 Deu 4:12 | ur elden orden hörden I, men I sågen ingen gestalt, I
725 Deu 4:20 | 20. Men eder har HERREN tagit, och
726 Deu 4:22 | och icke gå över Jordan, men I skolen gå över den och
727 Deu 4:29 | 29. Men när I där söken HERREN,
728 Deu 5:10 | 10. men som gör nåd med tusenden,
729 Deu 5:14 | 14. men den sjunde dagen är HERRENS,
730 Deu 5:31 | 31. Men du själv må stanna kvar
731 Deu 6:21 | Faraos trälar i Egypten, men med stark hand förde HERREN
732 Deu 6:23 | 23. Men oss förde han ut därifrån,
733 Deu 7:10 | 10. men som utan förskoning vedergäller
734 Deu 7:22 | dessa hedningar för dig, men blott småningom. Du skall
735 Deu 8:19 | 19. Men om du förgäter HERREN, din
736 Deu 10:15 | 15. men allenast vid dina fäder
737 Deu 10:22 | drogo ned till Egypten, men nu har HERREN, din Gud,
738 Deu 11:16 | 16. Men tagen eder till vara, låten
739 Deu 12:10 | 10. Men när I haven gått över Jordan
740 Deu 12:16 | 16. Men blodet skolen I icke förtära
741 Deu 12:22 | 22. Men du skall äta på samma sätt
742 Deu 12:26 | 26. Men de heliga gåvor som du vill
743 Deu 12:27 | HERRENS, din Guds, altare, men köttet må du äta.~
744 Deu 13:5 | 5. Men den profeten eller drömmaren
745 Deu 14:7 | 7. Men dessa skolen I icke äta
746 Deu 14:7 | klippdassen, ty de idissla väl, men de hava icke klövar, de
747 Deu 14:8 | ty det har väl klövar, men det idisslar icke, det skall
748 Deu 14:10 | 10. Men intet som icke har fenor
749 Deu 14:12 | 12. Men dessa fåglar skolen I icke
750 Deu 14:20 | 20. Men alla rena flygande djur
751 Deu 14:24 | 24. Men om vägen är dig för lång,
752 Deu 15:3 | En utlänning må du kräva, men om du har något att fordra
753 Deu 15:6 | giva lån åt många folk, men själv skall du icke behöva
754 Deu 15:6 | skall råda över många folk, men de skola icke råda över
755 Deu 15:16 | 16. Men om så skulle hända, att
756 Deu 15:21 | 21. Men om djuret har något lyte,
757 Deu 15:23 | 23. Men blodet skall du icke förtära;
758 Deu 16:16 | och vid lövhyddohögtiden. Men med tomma händer skall ingen
759 Deu 17:12 | 12. Men om någon gör sig skyldig
760 Deu 17:16 | 16. Men han må icke skaffa sig hästar
761 Deu 18:14 | teckentydning och trolldom, men dig har HERREN, din Gud,
762 Deu 18:20 | 20. Men den profet som är så förmäten,
763 Deu 19:11 | 11. Men om någon bär hat till sin
764 Deu 20:5 | byggt sig ett nytt hus, men ännu icke invigt det, så
765 Deu 20:6 | har planterat en vingård, men ännu icke fått skörda någon
766 Deu 20:7 | trolovat sig med en kvinna, men ännu icke tagit henne till
767 Deu 20:12 | 12. Men om den icke vill hava fred
768 Deu 20:14 | 14. Men kvinnorna och barnen och
769 Deu 20:16 | 16. Men i de städer som tillhöra
770 Deu 20:19 | du må äta av deras frukt, men du skall icke hugga ned
771 Deu 20:20 | 20. Men de träd om vilka du vet
772 Deu 22:13 | och gått in till henne, men sedan får motvilja mot henne,~
773 Deu 22:14 | kvinna tog jag till hustru; men när jag låg hos henne, fann
774 Deu 22:16 | till hustru åt denne man, men han har fått motvilja mot
775 Deu 22:17 | din dotter var jungfru'; men här äro tecknen till att
776 Deu 22:20 | 20. Men om det var sanning, om tecknen
777 Deu 22:25 | 25. Men om det var ute på marken
778 Deu 22:26 | 26. Men flickan skall du icke göra
779 Deu 23:5 | 5. Men HERREN, din Gud, ville icke
780 Deu 23:20 | utlänningen må du taga ränta, men icke av din broder, på det
781 Deu 23:22 | 22. Men om du underlåter att göra
782 Deu 23:24 | till dess du bliver mätt, men du får icke lägga något
783 Deu 23:25 | plocka ax med din hand, men med skära får du icke komma
784 Deu 24:1 | hustru och äktat henne, men hon sedan icke längre finner
785 Deu 25:3 | slag får han giva honom, men icke mer, så att din broder
786 Deu 25:7 | 7. Men om mannen icke vill taga
787 Deu 26:6 | 6. Men sedan behandlade egyptierna
788 Deu 28:7 | skola de draga ut mot dig, men på sju vägar skola de fly
789 Deu 28:12 | giva lån åt många folk, men själv skall du icke behöva
790 Deu 28:15 | 15. Men om du icke hör HERRENS,
791 Deu 28:25 | skall du draga ut mot dem, men på sju vägar skall du fly
792 Deu 28:30 | trolova dig med en kvinna, men en annan man skall sova
793 Deu 28:30 | du skall bygga ett hus, men icke få bo däri; du skall
794 Deu 28:30 | skall plantera en vingård, men icke få skörda dess frukt.~
795 Deu 28:31 | slaktas inför dina ögon, men du skall icke få äta av
796 Deu 28:32 | längtan efter dem beständigt, men du skall icke förmå göra
797 Deu 28:38 | skall du föra ut på åkern, men litet skall du inbärga,
798 Deu 28:39 | och skall arbeta i dem, men intet vin skall du få att
799 Deu 28:40 | överallt inom ditt land, men med oljan skall du icke
800 Deu 28:41 | och döttrar skall du föda, men du skall icke få behålla
801 Deu 28:43 | över dig, allt mer och mer, men du skall stiga ned, allt
802 Deu 28:68 | till trälar och trälinnor; men ingen skall finnas, som
803 Deu 29:4 | 4. Men HERREN har ännu intill denna
804 Deu 29:7 | ut till strid mot oss, men vi slogo dem.~
805 Deu 29:29 | hör HERREN, vår Gud, till; men vad som är uppenbarat, det
806 Deu 30:17 | 17. Men om ditt hjärta vänder sig
807 Deu 31:3 | 3. Men HERREN, din Gud, går framför
808 Deu 31:18 | 18. Men jag skall på den tiden alldeles
809 Deu 31:20 | och bliva mätta och feta; men de skola då vända sig till
810 Deu 32:39 | levande, jag har slagit, men jag helar ock. Ingen finnes,
811 Deu 32:52 | dig skall du se landet; men du skall icke komma dit,
812 Deu 34:4 | dig se det med dina ögon, men ditin skall du icke komma."~
813 Deu 34:6 | land, mitt emot Bet-Peor; men ännu intill denna dag har
814 Deu 34:7 | år gammal, när han dog, men hans ögon voro icke skumma,
815 Deu 34:10 | 10. Men i Israel uppstod icke mer
816 Jos 1:12 | 12. Men till rubeniterna och gaditerna
817 Jos 1:14 | här på andra sidan Jordan; men I själva, så många av eder
818 Jos 2:2 | 2. Men för konungen i Jeriko blev
819 Jos 2:4 | 4. Men kvinnan tog de båda männen
820 Jos 2:4 | männen kommo till mig, men jag visste icke varifrån
821 Jos 2:6 | 6. Men hon hade fört dem upp på
822 Jos 2:8 | 8. Men innan de främmande männen
823 Jos 2:21 | gå, och de drogo åstad. Men hon band det röda snöret
824 Jos 2:22 | dem överallt på vägarna, men hade icke funnit dem.~
825 Jos 3:2 | 2. Men efter tre dagar gingo tillsyningsmännen
826 Jos 3:17 | 17. Men prästerna som buro HERRENS
827 Jos 4:11 | 11. Men när allt folket helt och
828 Jos 5:5 | uttåget blivit omskurna, men de bland folket, som voro
829 Jos 5:7 | 7. Men deras barn, som han hade
830 Jos 6:2 | 2. Men HERREN sade till Josua: "
831 Jos 6:4 | jubelbasunerna framför arken; men på sjunde dagen skolen I
832 Jos 6:10 | 10. Men Josua hade bjudit folket
833 Jos 6:15 | 15. Men på sjunde dagen stodo de
834 Jos 6:17 | 17. Men staden med allt vad däri
835 Jos 6:18 | 18. Men tagen eder väl till vara
836 Jos 6:22 | 22. Men till de båda män som hade
837 Jos 6:24 | 24. Men staden med allt vad som
838 Jos 6:25 | 25. Men skökan Rahab och hennes
839 Jos 7:1 | 1. Men Israels barn förgrepo sig
840 Jos 7:4 | av folket draga ditupp; men dessa måste fly för ajiterna.~
841 Jos 7:10 | 10. Men HERREN svarade Josua: "Stå
842 Jos 8:4 | staden, på andra sidan därom, men läggen eder icke alltför
843 Jos 8:7 | 7. Men under det att vi fly för
844 Jos 8:9 | Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten
845 Jos 8:12 | 12. Men han tog vid pass fem tusen
846 Jos 8:23 | 23. Men konungen i Ai blev levande
847 Jos 8:29 | hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog
848 Jos 9:3 | 3. Men när invånarna i Gibeon hörde
849 Jos 9:7 | 7. Men Israels män svarade hivéerna: "
850 Jos 9:12 | väg för att gå till eder; men se, nu är det torrt och
851 Jos 9:14 | männen av deras reskost, men rådfrågade icke HERRENS
852 Jos 9:16 | 16. Men när tre dagar voro förlidna,
853 Jos 9:18 | vid HERREN, Israels Gud. Men hela menigheten knorrade
854 Jos 9:21 | dem att de skulle få leva; men de måste bliva vedhuggare
855 Jos 9:27 | 27. men tillika bestämde Josua på
856 Jos 10:6 | 6. Men gibeoniterna sände till
857 Jos 10:16 | 16. Men de fem konungarna flydde
858 Jos 10:19 | 19. Men I andra, stannen icke, utan
859 Jos 10:27 | 27. Men vid solnedgången togos de
860 Jos 10:33 | upp för att hjälpa Lakis; men Josua slog honom och hans
861 Jos 11:6 | 6. Men HERREN sade till Josua: "
862 Jos 11:14 | Israels barn såsom sitt byte; men alla människor i dem slogo
863 Jos 13:1 | och kommen till hög ålder, men ännu återstår av landet
864 Jos 13:6 | fördriva för Israels barn. Men fördela du genom lottkastning
865 Jos 13:14 | 14. (Men åt Levi stam gav han icke
866 Jos 13:33 | 33. Men åt Levi stam gav Mose icke
867 Jos 14:3 | arvedel på andra sidan Jordan, men leviterna hade han icke
868 Jos 14:6 | 6. Men Juda barn trädde fram inför
869 Jos 14:8 | folkets hjärtan försagda, men jag efterföljde i allt HERREN,
870 Jos 14:15 | 15. Men Hebron hette fordom Kirjat-Arba
871 Jos 15:13 | 13. Men åt Kaleb, Jefunnes son,
872 Jos 15:15 | upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.~
873 Jos 15:63 | 63. Men jebuséerna, som bodde i
874 Jos 16:10 | 10. Men de fördrevo icke kananéerna
875 Jos 16:10 | såsom de göra ännu i dag, men de blevo arbetspliktiga
876 Jos 17:3 | 3. Men Selofhad, son till Hefer,
877 Jos 17:6 | arvedel bland hans söner. Men Gileads land hade Manasses
878 Jos 17:8 | tillföll nämligen Manasse, men själva Tappua, inemot Manasse
879 Jos 17:9 | Kanabäcken, söder om bäcken; men städerna där tillföllo Efraim,
880 Jos 17:10 | om den tillföll Efraim, men det som låg norr om den
881 Jos 17:12 | 12. Men Manasse barn kunde icke
882 Jos 17:16 | 16. Men Josefs barn sade: "I bergsbygden
883 Jos 17:18 | ju ock är en skogsbygd, men som du skall röja upp, så
884 Jos 18:2 | 2. Men ännu återstodo av Israels
885 Jos 18:20 | 20. Men på östra sidan var Jordan
886 Jos 19:47 | 47. (Men när sedan Dans barns område
887 Jos 21:12 | 12. Men åkerjorden och byarna som
888 Jos 22:19 | 19. Men om det land I haven fått
889 Jos 22:26 | och bygga detta altare, men icke till brännoffer eller
890 Jos 22:28 | som våra fäder hava gjort, men icke till brännoffer eller
891 Jos 23:6 | 6. Men varen I nu ståndaktiga i
892 Jos 23:15 | 15. Men likasom allt det goda som
893 Jos 24:3 | 3. Men jag hämtade eder fader Abraham
894 Jos 24:4 | till besittning åt Esau; men Jakob och hans söner drogo
895 Jos 24:8 | inläto sig i strid med eder; men jag gav dem i eder hand,
896 Jos 24:10 | 10. Men jag ville icke höra på Bileam,
897 Jos 24:11 | hivéerna och jebuséerna; men jag gav dem i eder hand.~
898 Jos 24:15 | 15. Men om det misshagar eder att
899 Jos 24:15 | vilkas land I själva bon. Men jag och mitt hus, vi vilja
900 Jos 24:21 | 21. Men folket sade till Josua: "
901 Dom 1:6 | Och Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom och grepo
902 Dom 1:8 | 8. Men Juda barn belägrade Jerusalem
903 Dom 1:11 | åstad mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.~
904 Dom 1:17 | 17. Men Juda tågade åstad med sin
905 Dom 1:19 | att de intogo bergsbygden; men de kunde icke fördriva dem
906 Dom 1:21 | 21. Men jebuséerna, som bodde i
907 Dom 1:25 | invånare med svärdsegg; men den mannen och hela hans
908 Dom 1:27 | 27. Men Manasse intog icke Bet-Sean
909 Dom 1:30 | kananéerna bodde kvar bland dem, men blevo arbetspliktiga under
910 Dom 1:33 | landets gamla inbyggare; men invånarna i Bet-Semes och
911 Dom 1:34 | 34. Men amoréerna trängde undan
912 Dom 1:35 | Har-Heres, Ajalon och Saalbim; men Josefs barns hand blev tung
913 Dom 2:2 | bryta ned deras altaren.' Men I haven icke velat höra
914 Dom 2:8 | 8. Men HERRENS tjänare Josua, Nuns
915 Dom 2:17 | 17. Men de hörde icke heller på
916 Dom 2:19 | 19. Men när domaren dog, vände de
917 Dom 3:9 | 9. Men Israels barn ropade till
918 Dom 3:12 | 12. Men Israels barn gjorde åter
919 Dom 3:15 | 15. Men Israels barn ropade till
920 Dom 3:17 | Eglon, konungen i Moab. Men Eglon var en mycket fet
921 Dom 3:19 | 19. Men själv vände han tillbaka
922 Dom 3:20 | 20. Men sedan Ehud hade kommit in
923 Dom 3:21 | 21. Men Ehud räckte ut sin vänstra
924 Dom 3:25 | 25. Men sedan de hade väntat länge
925 Dom 3:26 | 26. Men Ehud hade flytt undan, medan
926 Dom 4:1 | 1. Men Israels barn gjorde åter
927 Dom 4:4 | 4. Men Debora, en profetissa, Lappidots
928 Dom 4:8 | går med mig, så går jag, men om du icke går med mig,
929 Dom 4:11 | 11. Men kainéen Heber hade skilt
930 Dom 4:14 | 14. Men Debora sade till Barak: "
931 Dom 4:17 | 17. Men Sisera hade under flykten
932 Dom 4:21 | 21. Men Jael, Hebers hustru, grep
933 Dom 5:8 | striden fram till portarna. Men ingen sköld, intet spjut
934 Dom 5:16 | 16. Men varför satt du kvar ibland
935 Dom 5:18 | 18. Men Sebulon var ett folk som
936 Dom 5:19 | invid Megiddos vatten; men byte av silver vunno de
937 Dom 5:31 | fiender förgås, o HERRE. Men de som älska honom må likna
938 Dom 6:1 | 1. Men när Israels barn gjorde
939 Dom 6:10 | amoréerna, i vilkas land I bon. Men I villen icke höra min röst. ~
940 Dom 6:17 | 17. Men han svarade honom: "Om jag
941 Dom 6:20 | 20. Men Guds ängel sade till honom:
942 Dom 6:23 | 23. Men HERREN sade till honom: "
943 Dom 6:27 | HERREN sade sagt till honom. Men eftersom han fruktade att
944 Dom 6:31 | 31. Men Joas svarade alla som stodo
945 Dom 6:34 | 34. Men Gideon hade blivit beklädd
946 Dom 6:39 | 39. Men Gideon sade till Gud: "Må
947 Dom 6:40 | allenast ullen var torr, men eljest hade dagg kommit
948 Dom 7:2 | 2. Men HERREN sade till Gideon: "
949 Dom 7:4 | 4. Men HERREN sade till Gideon: "
950 Dom 7:4 | dig', han får gå med dig, men var och en om vilken jag
951 Dom 7:10 | 10. Men om du fruktar för att draga
952 Dom 7:21 | 21. Men de stodo stilla, var och
953 Dom 7:25 | förföljde så midjaniterna. Men Orebs och Seebs huvuden
954 Dom 8:1 | 1. Men Efraims män sade till honom: "
955 Dom 8:6 | 6. Men de överste i Suckot svarade: "
956 Dom 8:10 | 10. Men Seba och Salmunna befunno
957 Dom 8:12 | Seba och Salmunna flydde, men han satte efter dem; och
958 Dom 8:20 | Stå upp och dräp dem." Men gossen drog icke ut sitt
959 Dom 8:23 | 23. Men Gideon svarade dem: "Jag
960 Dom 8:29 | 29. Men Jerubbaal, Joas' son, gick
961 Dom 8:33 | 33. Men när Gideon var död, begynte
962 Dom 9:1 | 1. Men Abimelek, Jerubbaals son,
963 Dom 9:9 | 9. Men olivträdet svarade dem: '
964 Dom 9:11 | 11. Men fikonträdet svarade dem: '
965 Dom 9:13 | 13. Men vinträdet svarade dem: '
966 Dom 9:26 | 26. Men Gaal, Ebeds son, kom nu
967 Dom 9:30 | 30. Men när Sebul, hövitsmannen
968 Dom 9:36 | ned från bergshöjderna." Men Sebul svarade honom: "Det
969 Dom 9:40 | 40. Men Abimelek jagade honom på
970 Dom 9:41 | Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och
971 Dom 9:44 | ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade
972 Dom 9:51 | 51. Men mitt i staden var ett starkt
973 Dom 9:53 | 53. Men en kvinna kastade en kvarnsten
974 Dom 10:6 | 6. Men Israels barn gjorde åter
975 Dom 10:11 | 11. Men HERREN sade till Israels
976 Dom 10:13 | 13. Men I haven nu övergivit mig
977 Dom 10:17 | och lägrade sig i Gilead; men Israels barn församlade
978 Dom 11:1 | var en tapper stridsman, men han var son till en sköka;
979 Dom 11:5 | 5. Men när Ammons barn gåvo sig
980 Dom 11:7 | 7. Men Jefta svarade de äldste
981 Dom 11:17 | mig tåga genom ditt land.' Men konungen i Edom hörde icke
982 Dom 11:17 | ock till konungen i Moab, men denne ville icke heller
983 Dom 11:20 | 20. Men Sihon litade icke på Israel
984 Dom 11:21 | 21. Men HERREN, Israels Gud, gav
985 Dom 11:27 | icke försyndat mig mot dig, men du gör illa mot mig, då
986 Dom 11:28 | 28. Men Ammons barns konung hörde
987 Dom 11:39 | 39. Men efter två månader vände
988 Dom 12:1 | 1. Men Efraims män församlade sig
989 Dom 12:2 | manade jag eder att komma, men I villen icke frälsa mig
990 Dom 13:1 | 1. Men Israels barn gjorde åter
991 Dom 13:3 | 3. Men HERRENS ängel uppenbarade
992 Dom 13:3 | har icke fött några barn, men du skall bliva havande och
993 Dom 13:16 | 16. Men HERRENS ängel svarade Manoa: "
994 Dom 13:16 | dock icke äta av din mat; men om du vill tillreda ett
995 Dom 13:23 | 23. Men hans hustru svarade honom: "
996 Dom 14:4 | 4. Men hans fader och moder visste
997 Dom 14:5 | och moder ned till Timna; men just som de hade hunnit
998 Dom 14:6 | hade någonting i sin hand; men han talade icke om för sin
999 Dom 14:9 | och gav dem, och de åto. Men han talade icke om för dem
1000 Dom 14:13 | 13. Men om I icke kunnen säga mig
1-500 | 501-1000 | 1001-1500 | 1501-2000 | 2001-2500 | 2501-3000 | 3001-3500 | 3501-4000 | 4001-4500 | 4501-4851 |